Framtidens miljövänliga drivmedel kan mycket väl vara vätgas. Många biltillverkare tittar på möjligheterna att utveckla bränslecellstekniken, som innebär att ett batteri laddas av vätgas för längre räckvidd. Det tar 4 minuter att tanka och den fyllda tanken håller upp till 50 mil.
Tester med vätgasdrivna bilar görs också i kalla Skandinavien, i det EU-stödda testprogrammet H2moves. Testförare i Norge och Danmark har använt sig av bränslecellsbilar till vardags för såväl korta som långa sträckor. Trots att temperaturen i vissa fall var 20 minusgrader hade bilarna aldrig några problem, inte ens när de hade stått parkerade under en längre tid.
Sammanlagt körde bilarna 6 250 mil och tankades med 750 kilo vätgas under en sexmånadersperiod. Testerna kommer att fortgå året ut och fler resultat presenteras under 2013.
Diskutera: Ser du en framtid i vätgasdrift?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ser du en framtid i vätgasdrift? Inte så länge ingen talar om bränslet. Vad kommer det att kosta i pengar att tanka? Hur effektivt hanterar det energin i hela ledet? Är det tillräckligt miljövänligt om man ser till hela ledet? Hur farligt är det för en vanlig konsument att hantera det och vad händer vid en olycka?
Teoretiskt låter allt jättebra med vattenånga i avgasröret. Men det är så mycket annat som ska vara bra också.
De största utmaningarna ligger i framställningen och lagringen. Att framställa vätgas är med dagens teknik mycket energikrävande, och vätgasen låter sig inte lagras i vilken tank som helst. Sedan skall man också komma ihåg att samhällets infrastruktur måste klara ytterligare en börda.
Själv har jag alltid ansett att vätgas i vanliga förbränningsmotorer är det bästa - i alla fall initialt det enklaste. BMW har testat fram förbränningsmotorer för vätgas som ger en verkningsgrad i nivå med de absolut bästa turbodieslarna. Men vägen till vardagsanvändning ligger säkert 20 till 30 år fram i tiden - om det räcker. Men under den tiden har elbilarna antagligen fått rejält fotfäste med vettiga räckvidder så frågan är hur det verkligen blir. Men för att använda en sliten klyscha: den som lever får ju som bekant se.
Instämmer i vad Thommys och Kaptenen säger. Och jag tror också att Kaptenens tidshorisont ligger någorlunda rätt i tiden. Själv tror jag dock att det är troligare att vi får se bränslecellsdrivna bilar som körs på metanol eller etanol innan något större distributionssystem för vätgas är utvecklat. Då kan dessutom mackarnas befintliga cisterner användas utan alltför kostsamma modifieringar. Och infrastrukturen är A och O i dessa sammanhang.
Man bör skilja på bränsleceller och vätgas i debatten. En bränslecell kan i princip gå på vad som helst som har väte i sig. Ex. vanlig bensin. Vätgas kan precis som Kapten skrev användas i en vanlig motor men BMW har lagt ner det spåret. Dessutom kommer man inte helt undan NOx om vätgas förbränns i vanlig motor. Värt att ha i minnet är också att dagens vätgas till stor del görs av naturgas. Ur ett verkningsgradsperspektiv är det då bättre att stoppa in naturgasen direkt i bilen. Dessutom enklare. Men.. en bränslecell kan säkert komma som räckviddsförlängare till batteribilar. Men då inte på vätgas utan någon annan vätebärare (finns förnyelsebara sådana också) som troligen är flytande.
Här skrivs vettiga saker - inte minst av Kapten.
Jag har i decennier tyckt att vätgas är ett utmärkt bränsle - men det måste alltså framställas och det finns ingen energieffektiv metod. Sen ska den transporteras och mellanlagras också.
Använd i en förbränningsmotor (som tidigare var det enda man talade om) så kommer diet inte bara rent vatten ur avgasröret (vilket man påstod) utan på grund av förbränning med luft under tryck så uppstår diverse annat, som Mythbuster skriver.
Ändå är det i sig ett alldeles förträffligt drivmedel.
@Jes: Det stämmer, men likfullt har väldigt mycket pengar lagts ned på metanol och bränsleceller. Etanol är bättre ur flera synpunkter, inte bara för att man inte blir blind av soppan eller riskerar förgiftning vid hanteringen, utan framför allt för att energiinnehållet är högre. Dock finns ännu inga kommersiellt användbara system. Det gör det i och för sig inte heller för metanol, så vi får väl hoppas på att utvecklingen tar oss åt rätt håll.
Riskerna med metanol är i viss mån överdrivna. Det är helt enkelt inte särskilt nyttigt att dricka bensin heller. Eller för den delen etanol. Förstikön har helt rätt däremot med energiinnehållet. Metanol har mindre mängd kol vilket innebär mindre mängd som kan oxideras och därmed mindre energi. En annan nackdel är att metanol görs till största delen av fossila bränslen. I Kina görs det storskaligt från stenkol. Fast det kan vara en fördel också, det finns gott om stenkol. Dvs om man tror att stenkol är bra för miljön vill säga. Bränsleceller kommer säkert komma. Men inte till bilar som första applikation. De kommer förmodligen före till datorer, backupp system och annan elektronik som inte behöver mycket energi och kan få det i ett jämt flöde.
Det skulle vara intressant att veta hur mycket exponering av metanol på hud och i luftvägar som behövs för att ge skador.
Jes_, I Sverige importeras metanol. Björn Gillbergs värmlandsmetanol ligger i projekteringsfas men saknas bl.a. pengar (verkar visst ha betydelse det där med pengar). Än så långe kommer inga droppar från skogen. Men det skulle kunna gå att göra från skogen, men det är inte samma sak som att det görs. Skogsstjärna är däremot nått annat.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.