12,68 kronor är riktpriset för en liter bensin. Så lågt har det inte varit sedan 2016.
Bränslepriset fortsätter att sjunka i Sverige. Den 24 mars sänkte de stora drivmedelsbolagen sina riktpriser på bensin vid bemannade stationer med 30 öre till 12,68 kronor per liter. Senast priset låg på den nivån var för fyra år sedan, i januari 2016. Det visar statistik från SPBI, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet.
Att fylla på 50 liter bensin kostar nu 634 kronor. Det är 165,50 kronor billigare än i mitten av januari, när det kostade 799,50 kronor att göra samma sak.
Prisraset inleddes i början av mars då mackkedjorna sänkte priserna med anledning av oro kring coronaviruset och strandade förhandlingar mellan oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland.
Nu fortsätter alltså prispressandet, i alla fall när det gäller bensin. Däremot har priset på diesel justerats uppåt. Den 23 mars plussades literpriset på med 10 öre, till 14,38 kronor vid bemannade stationer.
Att fylla på 50 liter bensin kostar nu 634 kronor. Det är 165,50 kronor billigare än i mitten av januari, när det kostade 799,50 kronor att göra samma sak.
Prisraset inleddes i början av mars då mackkedjorna sänkte priserna med anledning av oro kring coronaviruset och strandade förhandlingar mellan oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland.
Nu fortsätter alltså prispressandet, i alla fall när det gäller bensin. Däremot har priset på diesel justerats uppåt. Den 23 mars plussades literpriset på med 10 öre, till 14,38 kronor vid bemannade stationer.
Bensin | Diesel | |
Pris per liter, 15 januari | 15,99 | 16,59 |
Pris per liter, 24 mars | 12,68 | 14,38 |
Skillnad | –3,31 | –2,21 |
Pris 50 liter, 15 januari | 799,50 | 829,50 |
Pris 50 liter, 24 mars | 634,00 | 719,00 |
Skillnad | –165,50 | –110,50 |
Priserna gäller bemannade stationer. Källa: OKQ8
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Audi. Ingen fara, du var inte otydlig. Men om man studerar peronbilsbränslet har Konjunkturinstitutet räknat på effekterna från den inkorrekta (läs höga) prissättningen. Då kunde man visa, att personbilarna generellt betalar 1,2 miljarder för mycket i drivmedelskatter. Den inkorrekta prissättningen ger i allmänhet en minskad BNP på mellan 0,3 och 2,1% av bnp (d.v.s även de effekter som påverkar varutransporterna). Att det varierar beror på att olika branscher har ett varierande behov av transporter.
Men denna beräkning är just nu inaktuell eftersom resandet ändå har sjunkit drastiskt. Så just nu är den svår att hänvisa till.
Ja faktum är att det inte finns särskilt många modeller som har försökt skatta effekterna från dagens situation. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med data för att skapa ändamålsenliga och träffsäkra prediktioner. Dagens situation är extrem.
MVH AL
Intelligentes. Det är förstås inte bara att kranarna lämnats vidöppna som trycker ner priset utan snarare att kranarna är öppna i kombination med att efterfrågan sjunkit.
Vi har alltså inte bara en utbudschock utan även en stark förändring av efterfrågan. Och även om det finns en person här i trådarna som faktiskt förnekat att utbudet påverkar priset så är det precis vad som inträffar just nu. Både utbud och efterfrågan är förändrade. Och därför störtdyker priset.
Tvärtemot en del bedömningar tror jag dock inte att priset kommer sjunka så mycket mer. Jag tror tvärtom att det kommer vända upp igen under nästa och näst-nästa månad. Hur snabbt det kommer att stiga beror förstås på det du är inne på; Corona.
Om USA startar igen och om Kina fortsätter som tidigare har vi ett pris på över 30 dollar fatet (givet dagens utbudsnivåer). Men situationen är bräcklig och omöjlig att förutse så jag kan mycket väl ha fel (även om jag inte hoppas det eftersom ett ännu lägre pris riskerar att dra igång en finansiell härdsmälta)
MVH AL
A.L är inne på rätt resonemang, öppna kranar i kombination med mycket låg efterfrågan = låga priser.
Sedan det där med att njuta, det är inte lätt. Kör man mindre så är man mer sällan på macken för att tanka.
Det är ungefär som att titta på aktierna, visst har de sjunkit men man har inte förlorat något förrän den dagen man ska försöka realisera sin investering. Både soppa priser och aktierna kommer gå upp, när hjulen börjar snurra igen. Frågan är bara hur mycket och hur snabbt.
Hur kan man vara naiv och bli glad för att bensinpriset har gått ner ca 20% , när oljapriset har gått ner med ca 55% ?? Hur kan man tycka synd om bensinstationerna, när de eller kanske staten lurar bilisterna, på mellanskillnaden. Dollarn har rört på sig marginellt upp under samma period. Därmed, borde bensinpriset ligga på högst 9 kronor.
Bra att tänka på är att råoljepriset (vars betydelse gärna överdrivs) bara är en av flera faktorer när det gäller vilka priserna blir på drivmedel på tankstationer i Sverige. På https://www.gp.se/ekonomi/s%C3%A5-lite-p%C3%A5verkar-oljan-ditt-bensinpris-1.18307556 står följande:
"Av priset på en liter bensin består bara knappt en tredjedel av produktionskostnaden, där råoljepriset ingår.
– Som en väldigt grov tumregel kan man säga att ungefär hälften av förändringen i råoljepriset slår igenom i bensinpriset i Sverige. Går oljan upp med tio procent, så går bensinen upp med fem, säger Torbjörn Isaksson, som är chefsanalytiker på Nordea."
Totalt sett är moms, skatt och vinst/ marginal, det som drivmedelspriset till största del består av. Sedan spelar också kursen på den svenska kronan roll gentemot dollarn (kronan har som kanske bekant varit svag i jämförelse de senaste åren).
Hur stor påverkan prisförändringen får har fler orsaker , så långt är det rätt. Men det John inte har förstått när han googlar är att en variation har en dimension inbyggd i sig som heter tid. SI-enheten för tid är sekunder, d.v.s när vetenskapen genomför fysikaliska beräkningar räknas dagar, nätter och år om till sekunder.
Inom fysiken betraktar man tid "som avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln i rumtiden." Med rumtid är vi inne och rör oss både i Einstens fältekvationer som i Lorentztransformationens formler och det är , precis som i fallet tidsserieanalys, högabstrakta resonemang som kräver hyfsat goda kunskaper i matematik.
För tiden spökar inte bara i fysiken utan även i ekonomin. I det här fallet uttrycks det enklast i form av det som man kallar för samvariation (eller samspelseffekter för er som läste statistik på 80-talet). Med samvariation har vi alltså många gånger effekter som vi inte kan skatta via traditionell metodik , eller där effekten ligger längre fram i tiden alternativt där korrelationen är multidimensionell. Påståendet om en viss relation mellan priset på råolja och pumppriset är därför inte kunskapsorienterat utan möjligen en konsekvens av de skattningar som gjorts givet de avgränsningar man formulerat.
Vad betyder då det här? Har Nordea fel? Nej inte nödvändigtvis. Nordea utgår från de samband som man hittat för just det man mäter. Men man skattar inte allt - vilket man också påpekar i artikeln.
MVH AL
AL #21: "Men det John inte har förstått när han googlar är att en variation har en dimension inbyggd i sig som heter tid. SI-enheten för tid är sekunder, d.v.s när vetenskapen genomför fysikaliska beräkningar räknas dagar, nätter och år om till sekunder.
Inom fysiken betraktar man tid "som avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln i rumtiden." Med rumtid är vi inne och rör oss både i Einstens fältekvationer som i Lorentztransformationens formler och det är , precis som i fallet tidsserieanalys, högabstrakta resonemang som kräver hyfsat goda kunskaper i matematik."
Bra att du tillförde något som vi andra dödliga kan ha nytta av när vi vill förstå hur drivmedelspriset fungerar, eller så inte...
John. Nej jag har redan förstått att du inte förstår och i brist på förståelse förstår du heller inte innebörden i enkla resonemang, synpunkter eller grundläggande vetenskap. Vi talar helt enkelt så olika språk och håller för öronen på varandra att vi inte kommer vidare.
Men för enkelhetens skull. Morgondagens bränslepriser är en funktion av flertalet olika faktorer med en komplex inbördes ordning. Förändringar kan inte tillskrivas enskilda variabler utan det finns korsvisa samband som ingen lyckats förklara och allra minst över tid. Det som är nödvädigt är att göra avgränsningar (vilket man inte skall blanda ihop med att dess resultat speglar hela sanningen) och när man gör så kvarstår några baselement som kan gälla på kort sikt. Typexempel på ett sådana är volymen eller efterfrågandefunktionen. Ett typexempel på indirekta relationer är det vi har pratat om vid tidigare tillfällen, såsom rekyleffekt.
Notera att osäkerheterna växer ju längre fram i tiden vi försöker skatta något och där bakgrundsvariablerna är okända eller osäkra. Något vi tyvärr upplever just nu med Corona.
MVH AL
Bra pris på bensin och diesel, men inte etanol.
Den verserade eliten från de djupa skogarna i Värmland lyckas i sedvanlig ordning att skriva ett osedvanligt begåvat och uttömmande svar som har med sakfrågan att göra.
Men raljans är den okunniges försvar. Var och en deltar ju efter förmåga. ;-)
MVH AL
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.