Nästa artikel
Antalet laddbara bilar uppskattas bli 80.000 i år
Nyheter

Antalet laddbara bilar uppskattas bli 80.000 i år

Publicerad 11 januari 2018 (uppdaterad 12 januari 2018)
Laddhybriden Volkswagen Passat GTE är den vanligaste laddbara bilen i Sverige just nu.
I nuläget rullar över 45.000 elbilar och laddhybrider på svenska vägar. I slutet av 2018 tror intresseorganisationen Power Circle att det kommer att vara nästan dubbelt så många.
2017 växte beståndet av laddbara bilar till med 17.287 stycken, enligt Power Circle. Det är en ökning med 62 procent jämfört med föregående år.
– Vi tror att omställningstakten ökar ytterligare 2018 och spår att vi har ca 80 000 laddbara bilar vid årets slut. Växande laddinfrastruktur, fler elbilsmodeller med bra räckvidd och inte minst bonus-malus och ladda hemma-stöd bidrar under året. Det blir en spännande marknad att följa. Vår enda oro är att bilbranschen underskattar efterfrågan, med långa leveranstider till följd, säger Olle Johansson, vd för Power Circle.

Power Circle nämner att det kommer att släppas flera nya elbilar under året, bland annat nya Nissan Leaf, Hyundai Kona, Kia Niro EV, Jaguari I-Pace och Audi e-tron quattro. Kanske även Opel Ampera-e, vars orderböcker sägs ha öppnats igen.

Sammanlagt har vi nu 45.395 elbilar och laddhybrider i Sverige varav 71 procent utgörs av laddhybrider och 29 procent är rena elbilar. De vanligaste elbilarna i Sverige är Tesla Model S som det finns 2.881 stycken av samt Nissan Leaf (2 602 stycken). Bland laddhybriderna är Volkswagen Passat GTE med 8.344 bilar och Mitsubishi Outlander PHEV med 7.647 bilar vanligast.

Den publika laddinfrastrukturen omfattar nu 4 625 laddpunkter fördelat på 1 263 laddstationer. Under 2017 ökade antalet publika laddpunkter med 76 procent.

Diskutera: Tror du att antalet laddbara bilar kommer att bli så många som det förutspås?
 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#115 • Uppdaterat: 2018-01-15 18:58
A.L

Lasse J får gärna visa vilka utsläppskomponenter som bygger på linjära samband. Mig veterligen är det ett rakt motsatt förhållande som råder.

I fallet växthusgaser ligger dock problemet i en för stor variation. Det gör att begränsningar antingen slår uppenbart snett (jmfr Sverige) alternativt inte blir tillräckliga (jmfr supermakterna). .

Det är alltså just ett på tok för långt steg mellan verklighet och tes som är problemet, modellerna saknar representativitet och därav termen operationalisera..

MVH AL

#116 • Uppdaterat: 2024-04-08 13:08
Gäst (ej verifierad)

Så bra. Då kan vi ansluta oss till Trump och gänget och avfärda detta nonsens. Tänk ändå, en sådan visionär han är, Trumpen!

#117 • Uppdaterat: 2018-01-15 19:31
Axa

Även om steget mellan tes och verklighet/resultat är stort så betyder det inte att man ska förakta tesen.
Jämför med teser om livsmönster och livslängd. Ett visst livsmönster garanterar inte längre livslängd, däremot kan man minska riskerna för tidig död.
Samma sak med miljö. Även om man inte kan påvisa och säkerställa vissa samband borde ambitionen vara att minska riskerna.

#118 • Uppdaterat: 2018-01-15 21:20
A.L

Ja Lasse J, det är din normativa uppfattning, inte min. Jag kan bara konstatera att så länge han har den hållningen är det ganska lönlöst att göra något i Sverige. Det är det i och för sig ändå:-).

Axa. Om det är riskerna du tänker på så utgår de flesta åtgärdsmodeller från sambandet kostnad kontra risk. Man brukar försöka lägga koncentrationerna alldeles innan riskkurvan "drar iväg". I fallet växthusgaser är problemet att ingen hittills har kunnat presentera en sådan kurva på ett övertygande vis, och även om den finns kan ingen visa hur vi skall hamna i "rätt" punkt i kurvan. Frågan är istället politisk och till stora delar ideologisk. Det kommer också till uttryck här i trådarna.

MVH AL

#119 • Uppdaterat: 2018-01-15 22:57
Axa

Audi
Jo, men när det gäller bilismens påverkan på miljö så tycker jag att det ska vara så lite utsläpp som möjligt. Det borde väl vara sunt förnuft. Oavsett vilket drivmedel som används. Eller håller du inte med?

#11a • Uppdaterat: 2018-01-16 22:02
J.L

Jag har en plug in hybrid, en Passat GTE, som jag har bara positivt att säga om. Det är faktiskt roligt att åka helt tyst utan avgasutsläpp där inkoppling av laddningssladd är en såpass liten olägenhet att den inte ens är värd att nämna. Om mänskligheten är så svag och klen att man inte klarar av att sätta i ett par kontakter tror jag vi har större samhällsutmaningar att ta tag i. Visst vid längre turer än 35 km hoppar bensinmotorn i gång men den går mjukt och tyst. Använder man inte den sammanlagda prestandan hybriddriften erbjuder kan man med en fullstor kombibil komma ned i oerhört anständiga förbrukningssiffror, 4,6l/100 km. Det enda som bekymrar mig är egentligen partikelutsläppen från bensinmotorn, min "clean diesel", (lite provokativt) har ju defacto partikelfilter och ligger på 4,7 l/100 km. Tror att plug in hybrider kommer bli det framtida konceptet, dock inte med fossilt bränsle, tyvärr för de få som fortfarande hävdar att klimatförändringen är en bluff.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.