Nästa artikel
324 personer dog på vägarna 2018
Nyheter

324 personer dog på vägarna 2018

Publicerad 10 januari 2019 (uppdaterad 3 december 2019)
2018 blev som befarat ett mörkt år i trafiken. Det har skett en stor ökning bland mötesolyckor.
Transportstyrelsen har sammanställt preliminära siffror på hur många som omkom på Sveriges vägar i fjol. 324 personer miste livet i trafiken 2018, vilket är 71 personer fler än 2017. Antalet är den högsta siffran sedan 2009 och gör vägen mot Nollvisionen svåruppnåelig. 
– Tyvärr ser det ut att bli svårt att nå målet om halvering av antalet döda till 2020. Statistiken är preliminär och det är först när vi hunnit analysera utfallet för 2018 som vi kan styra mot de åtgärder som har effekt på trafiksäkerhetsutvecklingen. Det kan till exempel handla om att få fler att hålla hastighetsgränserna på statliga och kommunala vägar, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

I statistiken från 2018 går det att utläsa att antalet omkomna i singelolyckor ligger kvar på samma nivå som året innan. Däremot har det skett en stor ökning i mötesolyckor. Omkomna i mötes- och omkörningsolyckor är 63 procent högre 2018 jämfört med medelvärdet för 2013-2017. Det omkom också fler motorcyklister 2018 än 2017, men antalet cyklister som dödades var lägre än året innan. 

– Det behövs snabba åtgärder för att rädda fler liv, säger Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket. Hon fortsätter:
– Över hälften av alla trafikanter kör för fort. Mer än 100 liv per år kan sparas om alla höll hastigheten. 

Trafikverket ska nu göra en analys av utfallet 2018 och komma underfund med vad ska bör göras för att förbättra trafiksäkerheten. Analysen presenteras i april.

Diskutera: Vad kan göras för att minska antalet döda och skadade i trafiken?

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#11f • Uppdaterat: 2019-01-12 20:46
mso 1000

Om alla hadde adaptiv farthållare och höll skyltad hastigheten och gillade läget lite oftare skulle det flyta på bättre och alla kom fram helskinnade.

Vansinnig blir man på dessa 50% av folket som pendlar mellan 76-99 på 90 vägen.

#11g • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

Javisst kan en del hastighetsgränser som t ex 50 till 40 km/h innebära höjd förbrukning på en del bilar, men på det stora hela innebär sänkta hastigheter lägre förbrukning och utsläpp.

#11h • Uppdaterat: 2019-01-13 14:31
Ola-E

Mötesolyckor beror till stor del på att man inte har uppsikt på trafiken och kommer över på fel sida. Endast 13 % var omkörningar enl. dansk undersökning.
Det borde finnas kameror som studerar bilföraren. En uppgift för biltillverkare och försäkringsbolag.
Hastighetsgränserna borde höjas - det ger färre mötesolyckor, eftersom tiden att göra misstag enligt ovan minskar.

2018 års höjning av dödsolyckorna sker när andelen trafikanter som kör saktare är större. Andelen som kör fortare än 30 km/tim har minskat med 7 % sedan 2017.

Om man delar antalet dödade med antalet personskador får man fram en procentsats som brukar minska för varje år. År 2017 var den 1,29 %. År 2018 var den 1,78%. Har inte varit så hög på de senaste 13 åren jag kollat.
Varför det blir så borde bero på att det är fler olika tunga fordon som krockar. Det kan ju bero på allt fler krockar med lastbilar i och med t.ex. ökad näthandel och fler transporter. Men också att viktskillnaderna ökar på bilar. Att det är äldre än 35 år, som dödas(ökning från 168 till 243) kan ju också påverka men inte troligt.

#11i • Uppdaterat: 2019-01-13 15:23
Styggavargen

Skillnader i vikt på bilarna tror jag på sikt blir ett allt större problem, medelvikten på bilar har på kort tid ökat mycket. Jag vet inte vad man skall göra inom 3-5 år när det är dags att köpa en bil, att sätta sig i en 2 tons bil är inget som direkt lockar en. Men att sitta kvar med en bil på under 1400 kg tror jag inte håller längre...

#11j • Uppdaterat: 2019-01-14 15:26
Ola-E

Styggavargen:

I april kommer Statistiken "Vägtrafikskador 2018", så då får vi veta mer om orsakerna.
Under 2016 och 2017 omkom c:a 38 personer i krockar mellan personbilar och 27 mellan personbil-lastbil, per år. Så risken är inte så stor. Det är när man blir äldre risken ökar.
Är man nykter och använder bältet är risken nästan obefintlig.

0,25 % av bilisterna är onyktra eller drogade men orsakar över 30 % av dödsolyckorna.
2-3 % av bilisterna är obältade och 40 % av de omkomna är obältade.

Samtidigt har Polisen minskat sin koll av nykterheten från 2,5 milj till 1 miljon kontroller och andelen alkohol- och drogrelaterade dödsolyckor ökar för varje år.
Även bötesbelopp för hastighetsöverträdelser utfärdade av Polisen halverats från 2012. Trots det så kör vi saktare nu än 2012. Det känns som det är bortkastat jobb, precis som allt annat som har med hastighetsbegränsingar att göra.

Ökade nykterhetskontroller, bälteskontroller och lär trafikanterna hur viktigt det är att vara koncentrerad på att köra, så får vi ner olyckstalen kraftigt.

#11k • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

Ivarsson #31: Att du inte tycker att inte förbrukning ligga till grund för någon hastighetsgräns, spelar ingen roll för Trafikverket räknar ändå med det. Se https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Hastighetsgranser-pa-vag/

I ovanstående länk kan man också läsa något som är mycket intressant:
"Om man kör 90 km/tim istället för 80 är risken att omkomma 70 procent högre vid en krock."

#11l • Uppdaterat: 2019-01-16 13:04
Ola-E

John2008:

Jag vill kommentera sista meningen i #63.
Den beräkningen är gjord med potensmodellen. Det är en gammal modell som gjort beräkningarna efter de bilar som fanns ute i världen på 1970 - 80-talen, och med den bältesanvändning som fanns då. Dessutom så visar den bara vad som händer ett - två år efter en hastighetsändring. Att lita på potensmodellen är det största misstaget som gjort inom trafiksäkerhetsarbetet.

Det kan ju vara intressant att jämföra i Sverige 2015-2016. Då hade vi i stort sett lika stort trafikarbete på 80 och 90-vägarna. På 80-vägarna körde vi i genomsnitt 81.1 km/tim och på 90-vägarna 88,1 km/tim. Räknar man med samma modell skulle de vara 45 % fler dödsolyckor på 90-vägarna, men det var 19 %.

Trafikarbetet var alltså likadant, men vägsträckan var 47 % längre på 80-vägarna. Det betyder att det blir väldigt många fler möten på 90-vägarna. Dessutom var lastbilstrafiken på 90-vägarna mycket större. Så tar man hänsyn till detta så kanske det inte är någon skillnad alls.

Om du vill kolla mina siffror skall du söka på "Hastighetsundersökningen 2016" sid 19 och 30-32, och i "Vägtrafikskador 2015 och 2016".

#11m • Uppdaterat: 2019-01-10 13:58
milkylainen

Alltså. Vi har kört den här "vi sänker hastigheterna så att allt snart står stilla" i många år nu.
Det blir inte bättre!
Finns massa forskning som visar att majoriteten av mindre antal döda inte alls beror på sänkt hastighet utan på bättre mötesfria vägar och rent generellt säkrare bilar.

Men vi kan ju fortsätta tills allt står still...

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.