De förslag som spolades, gjorde det välförtjänt.

För att få perspektiv på Gudinnan måste man jämföra med konkurrenterna 1955. Det fanns två läger - europeiska och amerikanska bilar. De flesta europeiska var "ålderstigna" vid jämförelse, medan de amerikanska - speciellt Cadillac - också hade visst teknikinnehåll (AC, elstolar) och svepande linjeföring - större och inte lika eleganta.

DS19 var ju banbrytande ur många synpunkter - det var synd att den 6-cylindriga motor som utvecklats för den inte kunde användas - bilen blev framtung och okörbar.

Citroën SM, och även CX och GSA, designades av Robert Opron - inte av Bertoni som stod bakom DS. Så Citroën ändrade stil och utseende för de bytte chefsdesigner. Det var Opron som designade de lågflygande Citroën-modellerna med starka aerodynamiska kupélinjer. DS var ju mer högbyggd

Sportcoupén, nr 11, skulle man ju vilja sett i fullskala.

Nr 7 kunde kanske vara värd att utveckla vidare, men det var nog bra att det blev som det blev. Nr 11 hade dock varit ett intressant komplement.

Citroën SM var vådligt intressant och är det faktiskt fortfarande.

ID/DS är härliga bilar, underbart vackra och med en otrolig komfort. Långt från dagens järnsängar...

På tal om SM, så hittade en bekant en sådan i ett garage där den stått sedan många år. En rengöring av bränslesystemet och allmän översyn, så spinner den fint!