Linjerna har något av ett Triumph Herald-foster i sjunde månaden över sig men där slutar också likheterna med de flesta andra bilar för Trabant 601. Sammanbrottet för Östtyskland är numera på behagligt avstånd i tid och vi behöver knappast älta historierna om Trabants bomullskaross, tvåtaktsmotorn eller den om den uppdragbara stickan som tankmätare längre. Vi har hört alltsammans förr, till leda.
Bevekelsegrunden för Trabants existens var ju något helt annat än att någon profithungrande fabrikör skulle tjäna maximalt med pengar på att miljoner exemplar byggdes. Den grå lilla bilen var blott en diminutiv extremitet i en större samhällskropp, en lucka staten nödsakades att fylla för de tillfällen folk nödvändigtvis skulle transporteras individuellt (svälj!) och inte kollektivt, så som evangeliet för lyckans land egentligen föreskrev.
Det gällde framför allt att inte bygga in någon västerländsk attraktion i det hela. Nix till flashiga linjer, inget blixtrande krom, inga tekniska nymodigheter. Trabant var en bil som folk efter evig väntan på leverans var nödda och tvungna att acceptera. Att den så relativt oförändrad byggdes under så lång tid säger ändå mer om samhällssystemet än om kunskapen hos teknikerna och ingenjörerna hos VEB Sachsenring, där bilen kom till. En titt på de prototyper som aldrig blev av (du kan googla dem) avslöjar att det fanns massor av kreativitet och idéer, men de fick inte utvecklas vidare.
Du kanske hör till dem som provat dig igenom det mesta i gammelbilssortimentet och som erfar ett visst sug vid åsynen av de här bilderna? Det finns alltid ett par Trabant på marknaden och ägandet är nästan lika enkelt som bilen själv. Dessutom är bilen urkul att köra! Det kunde myndigheterna aldrig komma åt. Det låter om bilen, det ryker om den, det är kuriösa handgrepp och lösningar från front till bakparti, allt till veteranentusiastens höga nöje.
Diskutera: Vad tycker du om Trabant?
Nypris: Såldes inte i Sverige.
Värde i dag: 25 000–40 000 kr.
Motor: Tvåcylindrig tvåtakt radmotor. Förgasare. Luftkylning. Volym 595 cm3. Max effekt 26 hk DIN vid 4 200 v/min. Max vridmoment 54 Nm vid 3 000 v/min.
Kraftöverföring: Tvärställd motor fram, framhjulsdrift. Fyrväxlad manuell låda. Rattspak.
Mått: L 356/B 151/H 144 cm. Tjänstevikt 700 kg. Tank 26 liter.
Fjädring/hjulställ: Enkel tvärställd bladfjäder fram. Dubbla bladfjädrar bak. Triangellänk fram och bak. Teleskopstötdämpare fram och bak.
Styrning: Kuggstång.
Hjul: Stålfälgar, 145/80-13.
Elsystem: 12 volt.
Bromsar: Trummor fram och bak. Tvåkrets bromssystem.
Fartresurser: Toppfart 100 km/tim. Acc. 0–90 km/tim 22 s.
Förbrukning: 0,65 l/mil.
Livscykeln
1957 Den första Trabanten, P50, tillverkas. Före årets slut har 50 bilar hittat ut på vägarna.
1958 VEB Sachsenring Automobilwerke Zwickau bildas 1 maj när Horch och Audi slås ihop till ett företag.
1964 P50 avlöses av 600 (kallas även P60) med 600-kubiksmotor 1962. Nästan helt utan budget uppdateras P60 till 601 1964. Bättre värme och ventilation, ljudisolering och nedvevbara rutor. Leendet i fronten rätas ut.
1965 Växellåda med hydraulisk koppling finns att tillgå – Hycomat. Målgrupp: invalidiserade krigsveteraner som nått långt i det nya livet men inte långt nog för Volga med egen chaufför.
1967 De kommande åren uppdateras Trabant något, motorn omarbetas så den kan köras på hälften så stor oljeinblandning.
1986 Skruvfjädrar istället för bladfjädrar bak. Standardmonterad ekonomimätare. 26 hästkrafter och 12 volt växelströmsgenerator.
1991 Muren föll 1989. Trabant gick att köpa med VW Polo-motor. Den 30 april 1991 rullar den allra sista Trabanten av bandet.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
saabnisse, väntar fortfarande på svar VARFÖR vi ska minnas denna skitbil och kalla den en klassiker. Din länk är ju bara ett tecken på det jag misstänkte, intresset handlar om den politiska historien, inte om bilen i sig.
Och förstår inte denna utslätande hållning till DDR, nej dom gjorde inte så gott dom kunde eftersom det politiska systemet sabba alla såna möjligheter. Så nej, inte samma folk, dåliga regimer förändrar människor negativt (Västtyskland fick demokrati 1945 och utvecklas sen oerhört positivt). Det är också därför det tagit sån lång tid att integrera forna Östtyskland i Västtyskland, fortfarande stora problem med det och det beror på att dom människorna hjärntvättas av regimen samtidigt som dom tappat all relevant modern kunskap så pass att dom knappt känner sig hemma i en modern demokrati. Så tyvärr för Östtysklands del så ersattes en katastrofregim av en annan katastrofregim 1945. Det första håller alla med om, det andra tycks sitta oerhört långt inne att erkänna. Det är det som är problemet här.
https://m.youtube.com/watch?v=SpQxb4NHH4c
Om man vill ha sig en nostalgitripp tillbaka till DDR.
Vidstige, jag skrev inte att de gjorde så gott de kunde, jag skrev att de gjorde så gott de fick! Det är en avsevärd skillnad.
Och det gällde nog de flesta inom DDR, man styrdes av högre makter.
Du kan ju läsa artikeln ovan: " En titt på de prototyper som aldrig blev av (du kan googla dem) avslöjar att det fanns massor av kreativitet och idéer, men de fick inte utvecklas vidare."
Q7, skitsnack, var absolut noll och intet av "högerpopulism", tar lika mycket avstånd från såna regimer. Och problemet är precis tvärtom, vänster-katrastrof-regimer gullar många i Sverige med. Vad som behövs är alltså lika hårda tongågnar mot vänster-totalitära-regimer. Finns absolut ingen anledning att hylla skitbilen Trabant, istället är det en bra symbol för ett totalt misslyckande som det ju innebär med för mycket socialism. Dvs LÄR AV HISTORIEN, snacka inte bort det. Trabants bästa symbolvärde är alltså att påminna oss om detta och vara glada att regimen föll till sist. Fungerande demokrati och verklig yttrandefirhet är bästa sättet att unvika såna regimer.
Vidstige, det är bilen det handlar om. Har du någon gång kört en DKW F7? Eller Lloyd LP300? Eller Trabant?
Lloyden var ungefär samtidig med Trabant, men tillverkad i Västtyskland, det fanns fler liknande t.ex. Goliath (samma företag som LLoyd), Gutbrod, Goggo, osv. Alla hade de det gemensamt att de blev framtagna i en svag ekonomi under utveckling.
Hur det gick vet vi och dess orsaker behöver vi inte gå in på.
Jag tycker att vi kommenterar bilarna.
saabnisse, en klassiker brukar ju vara en bil som varit ovanligt lyckad ur nån aspekt och som kanske även sålt bra när det funnits valfrihet. Jag ser inget sånt i Trabant. Så igen, vad menar du gör Trabant till en klassiker som är värd att minnas ur nån positiv aspekt?
Det var ju bra att det här med Trabant och den vidriga regimen i DDR har kommit upp. Nu får ju Vidstige verkligen vara i sitt esse. Och det väsentliga, som de flesta anser: Trabant var ju inte mycket att hänga i julgranen.
Egorank, vem du nu är, förstår inte din upprördhet. Gillar du inte tråden, bilen och ämnet så är det väl bara att ignorera. Gillar du inte DDR och Trabant så tycker du ju dessutom som jag, ingen klassiker alltså.
Vidstige, det behöver inte vara en speciellt bra eller dyr bil för att bli klassiker.
Det kan vara andra egenskaper som gör den klassisk.
I Trabants fall är det ju den långa produktionscykeln med få förändringar och svårigheten att få möjlighet att köpa den, även om man skulle ha råd, som gör den klassisk.
Jämför med 2CV som inte var speciellt dyr, inte speciellt lyxig, lätt att köpa, inte speciellt bra prestanda, men den är ändå en klassiker.
Vidstige, jag var inte upprörd. Inser bara att du hellre diskuterar politik än bilar.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.