Jag läste att de nuvarande reglerna för förmånsvärden på laddbara bilar inte gäller längre än till årsskiftet. Det kan bli ganska ordentliga justeringar för oss som åker laddhybrid. Som jag förstår det beräknas värdet så att man tar värdet på "jämförbar bil utan miljöklassning" och sen minskar med 40% eller max 10 kkr.
Det är den jämförbara bilen som Mitsubishi har haft extremt lågt pris på, dvs Outlander med minsta motorn har kostat 250 kkr.
Det är lite sent att fundera över vad man ska ha för bil nästa år.
Förmånsvärden 2021
Uppdaterat: 2020-08-26 09:31
Kommentarer
Jag vet att du inte kommit på begreppet själv. Av tradition vet jag att du sällan skriver något eget utan Med utgångspunkt i dina egna värderingar lånar, klipper och klistrar sådant andra tänkt ut.
I det här fallet använder du exempelvis regeringens länk eftersom du på rent normativa grunder är av uppfattningen att deras förslag är bra. Och jag har inga problem med det fördelningspolitiska argumentet (även om det är kortsiktigt eftersom det urholkar skattebasen). Jag kan också I viss mån förstå det politiska spelet, där radikaliserade ytterligheter (dit mp räknas) ägnar sig åt populism som uttrycks med självförgörande förslag. Också det är en del av politiken.
Vad jag däremot har svårt att se är den samhällsekonomiska nyttan av att fördyra transporterna. Detta mot bakgrunden att de utgör en viktig hörnsten i ett fungerande samhälle och i en producerande ekonomi. Det är därför vi har vägar, tåg, elnät, flygplatser, hamnar eller avloppssystem. Deras funktion möjliggör för samhället att fungera effektivt, vilket mp allt för att demolera och motarbeta (med utgångspunkt i att man vill ta kontrollen över produktion och konsumtion).
Jag har svårt att se nyttan med detta. Jag kan inte se på vilka grunder vi skall göra oss alla fattigare och det gäller även på fördelningspolitisk nivå. Har vi ingen produktion finns det ju inget att fördela.
MVH AL
Sen tror jag inte vi skall blunda för att många "tjänsteresor" egentligen är onödiga - i dagens digitaliserade samhälle skulle många av dessa möten kunna ske "digitalt" vilket inte minst den pågående pandemin visat på. Givetvis inte resor för personalkategorier som t ex gör reparationer på fysisk utrustning men det kanske inte heller är dessa som kör de största och dyraste förmånsbilarna ?
Tycker f ö att Gurans inlägg ovan är en sansad och bra beskrivning av situationen !
Fast då kan man ju fundera över vem som ska avgöra vilka resor som är onödiga Pi? Jag kan hålla med om att det görs en del onödiga resor, men att sitta som du gör och få in mellan raderna att de som kör "större och dyrare" förmånsbilar är de som gör onödiga resor blir lite galet. Jag anar att du anser min bil tillhöra den kategorin och jag kör 4000 mil i tjänsten ungefär per år, varav väldigt lite av det hade kunnat bytas ut mot onlinemöten, vilket vi för den delen kör väldigt mycket med, där det passar!
Pi, som notorisk resande säljare så kan jag säga att det är dags att se över hur vi jobbar, håller helt med dig.
Klart att fysiska möten är väldigt bra i många fall, men efter det senaste året varit på 2 fysiska möten med kunder kontra 15-20 per månad innan så kan jag konstatera att det fungerar väldigt bra att mötas digitalt.
Väldigt mycket handlar om normer, vi har en norm om att är man säljare så är man ute hos sina kunder och gärna med mål i antal besök per vecka eller månad för att fylla sin kvot.
Senaste halvåret så har jag haft fler kundinteraktioner än tidigare för jag har spart massor med tid genom att inte förflytta mig 1500-2000 mil på eller runt arbetstid som jag gjort motsvarande halvår annars och det har även gjort att affärerna går bättre än innan.
Fysiska möten kommer absolut behövas även i framtiden, men vi kan effektivisera och spara mycket genom att mötas via video till viss del istället.
Henrik - jag talade högst generellt så att det skulle vara just du kan du glömma. Robban har uppenbarligen förstått mina tankar bättre. Har själv jobbat hela mitt arbetsliv i stora, multinationella företag så jag har en viss erfarenhet av hur det kan gå till.
Jag får absolut inte samma utfall av möten via elektroniska apparater som att träffas över ett bord. Man får inte samma personliga kontakt med motparten. Försäljning är så mycket mer än datablad och prislistor. Jag har betydligt lättare att förklara varför kunder bör handla av mig när jag har direktkontakt.
Till det kommer merförsäljning av att se saker i miljön hos kunden.
Glöm inte att alla tjänsteresor inte omfattar försäljning utan det kan mycket väl vara t ex projektmöten eller liknande också. Och eftersom jag själv jobbat med just projektledning och redan för många år sedan till stor del tillämpade "elektroniska" möten för att minimera all ställtid som fysiska möten genererade så har jag viss erfarenhet av detta. Medan vissa kollegor uppenbarligen älskade att vara utanför kontoret...
Pi: Det beror ju på vad för projekt man jobbar med också, jag driver ju själv stora projekt och som aktiv projektledare på ett producerande projekt behöver man finnas på plats en hel del. Likaså under projekteringsfasen är man ju ute och kör en hel del, sen ska alla större markägare träffas, de nöjer sig knappast med ett onlinemöte......sen har du byggmöten, oftast är det någon som ska kikas på i verkligheten i anslutning så de sker on site med. Men visst håller man i administrativa småprojekt så kan man såklart köra mycket online.
Henrik, allt är inte byggprojekt. Det finns andra typer av projekt som är stora, tänker närmast på IT projekt som har varit min födkrok i åtskilliga år. Det har varit kutym under många år att projektet skall träffas live, vilket är helt onödigt. Nu för tiden bedrivs stora IT projekt med agila metoder, med hjälpmedel som finns online. Så en sak som pandemin verkligen har visat på, är att bl. a projekt går lika bra att bedriva m. h. a onlinemöten. Det som behöver förändras är ledarstilen för projektledaren, med tanke på att han/hon inte har möjlighet att träffa all projketpersonal live.
+100 på Optimus inlägg. Har suttit i samma situation som honom och uppenbarligen med samma typ av projekt. Så du Henrik behöver inte försöka förringa andra projekt med ord som "administrativa småprojekt" bara för att man inte behöver vara ute på vägarna jämt. Det är väldigt mycket en vilja att förändra arbetssättet - både ifrån uppdragsgivare, projektledare och projektdeltagare.
Pi: Lägg ner, jag skrev ju själv att det beror på vad för projekt man jobbar med. Eller hur?
Vissa projekt sker ute i verkligheten, så enkelt är det......hade vart jobbigt för dig annars utan vägar att köra på, utan hus att bo i, utan affärer att handla i, utan infrastruktur för el, telecom m.m.....
Du säger det handlar om vilja att förändra, till viss del ja, men en hel del saker i fysiska projekt måste göras på plats, så enkelt är det oavsett vad du tror och tycker.
Ja där håller jag med dig till fullo Henrik.
Vissa jobb kräver fysiska möten och deltagande på byggplatsen. Andra går fint att lösa via digitala lösningar. Men i anläggsbranschen så behöver man vara ute på fältet.
Men dom administrativa projektet vill jag påstå oftast är betydligt större. Jag skall nu in i ett projekt med byggkostnad på 10 milliarder. Det lär till största del ske digitalt för min del. Entreprenörerna vi jobbar med har rest till Norge och satt sig i tips dagars karantän på ett hotell.
Teams, Skype, Zoom och Polycom... det finns ett verktyg för oss alla i den digitala verktygslådan. Måste säga att pandemin verkligen visat vägen i ett mer flexibelt arbetsliv, för oss som är fjättrade vid datorn åtminstone. :-)
Någon gång i framtiden kommer förmodligen digitaliseringen i praktiken eliminera väldigt mycket av behovet personliga möten just för att det är så billigt att transportera elektroner jämfört med dökött - särskilt när vi talar om längre avstånd förstås. Men det kräver förmodligen mer än bättre bandbredd och mer uttrycksfulla emojis. Kikar man på de högupplösta skärmar som finns idag och som i det närmaste ger ett tredimensionellt intryck tror jag inte att det dröjer jättelänge. Att enbart telefonins införande starkt minskat behovet av personliga möten kan vara värt att se som exempel.
Ingen har förnekat att man ibland behöver personliga möten men i väldigt många fall är det en fråga om vilja att förändra arbetssättet - det har jag definitivt sett på den tiden jag jobbade aktivt. Men jag kan absolut hålla med om att det kan bero på vilket område projektet bedrivs inom. Men gissningsvis går det ändå att reducera de personliga mötena i rätt många fall. Vilket skulle nedbringa resorna vilket är en positiv effekt för många - inte minst för den andra halvan i våra familjer som annars i många fall får ta hand om barn och hushåll när den ena är ute på vift på möten.
Den svenska modellen är högre beskattad än exempelvis den tyska. Så jag vet inte om vi skall kalla det för subvention.
Miljöargumentet är svagt, både på total som lokal nivå. Miljön är redan fakturerad via bränslet. Att ägna sig åt dubbelfakturering innebär en fördyring av bilarna och produktionen som ger upphov till välfärdsförluster.
Ett rent normativt argument. Vem avgör vad som är sansat i sammanhanget?
Vi är helt överens om att systemet bör ses över. Förslagsvis frikopplat från värderingar om nivå på växthusgaser som fördelningspolitiska överväganden och i stället inriktat på maximal effektivitet..
Volvo är en aktörer som tillgodoser behovet av transporter på marknaden. Volvo arbetar - precis som sina konkurrenter - med utgångspunkt i en långsiktig global efterfrågan och inte baserat på en missnöjesinriktad ytterlighet i Sverige och tillfälliga politiska idéer. Att ändra ett system för att missgynna en producent specifikt - eller tvärtom - är inte en väg att gå. Systemet måste utformas för att svara mot de generella transportbehoven, inte för att slå mot en liten grupp, producent eller för att möta tillfälliga trender ute i samhället.
Följaktligen bör hela systemet ses över, med inriktning mot maximal effektivitet och frikopplat från fördelningspolitiska inslag. I annat fall inför vi ytterligare ett straff på högre utbildning och produktivitet (som den progressiva beskattningen representerar) och det gör oss inte till ett bättre utan sämre land.
MVH AL
AL, så du anser fortsatt att klimatfrågan och minskningen av CO2 är en missnöjesinriktad ytterlighet i Sverige?
Då anser du kanske också att inställningen som nu EU går fram med, minskning med 60% till 2030 också är trams eller?
När det vidare kommer till digitaliseringens vara eller icke vara och dess effekt på resandet är det upp till marknadens olika aktörer och verksamheter att själva bedöma vad som fungerar bäst för dem. Det kan åter inte - på precis samma sätt som att politikerna inte kan avgöra och centralisera bilinköpen - definieras på annat sätt än av deltagarna själva.
Det finns säkert verksamheter som hittar nya vägar och arbetsmetoder och som tycker att digitaliseringen skapar en högre effektivitet. De kommer då vinna marknadsandelar genom att de arbetar effektivare också kan sänka sina priser till kund, och därmed slår ut dem som inte arbetar på samma sätt. Omvänt råder att i de branscher där det digitala mötet inte kan ersätta det personliga mötet så kommer de aktörer som konkurrerar med hjälp av relationer att vinna marknadsandelar. Hur och på vilket sätt detta skall ske är ingen politisk fråga, utan sköts av köpare och säljare själva.
Själv skall jag i alla fall vara med på min första digitala mässa nu på tisdag. Skall bli intressant att få pröva (och dessutom slipper jag resa till huvudstaden utan kan delta från kontoret).
MVH AL
Tvärtemot dig tar jag inte en sådan sak personligt utan försöker hålla huvudet kallt och konstaterar att det är politik.
I det svenska fallet är det frågan om populism och extremism, vars omfattning ligger långt från det som EU och övriga världen ägnar sig åt. Så hänvisningen till övriga världens agerande (som tydligen är ok så länge den bekräftar den egna normen - annars brukar det ju heta att vad man gör i övriga världen inte är relevant;-)) är svag.
MVH AL
Som vanligt svarar du inte på frågan AL, men det var ju inte väntat.
Så länge saker är effektivt och lönsamt så övertrumfar det allt tydligen.
Man kan dock inte äta pengar, inte ens AL
Jag tycker väl att jag svarade ganska så bra på frågan. Men om jag istället formulerar det så här; Klimatdiskussionen och åtgärderna i Sverige bygger på politiskt uppsatta mål och vad som är möjligt politiskt. De har ingen bärighet i vetenskap eller i någon form av kunskap ö.h.t.
Påhoppen på tjänstebilarna är ett typexempel på det. En massiv populism ett annat ord som passar.
Sedan håller jag med dig om pengarna. Det är svårt att betala mjölken med lycka, särskilt sådan som bygger på religion (dit lokala utsläppsminskningar räknas).
MVH AL
...Var skall du få mjölk ifrån när den biologiska mångfalden havererar?
Bra fråga. Men den biologiska mångfalden havererar i precis samma takt med eller utan svensk extremism. Det går inte attiska på några effekter kopplat till lokala åtgärder. Problemet är globalt och måste också hanteras så.
MVH AL
M a o - "nån annan" skall lösa de problem som uppstår - oavsett om det gäller klimatet eller vanliga, världsliga saker.
Klart att klimat- och koldioxidfrågan måste hanteras globlat, men vad händer om ingen agerar? Kommer det någon förändring då?
Nej. Men det verkar inte bli någon förändring av att Norden och några fåtal andra länder agerar heller. Kina, Indien osv ligger långt bort och de har mycket större problem som måste lösas nu(helst igår).
Ett ex är att mer än 50% av Indiens befolkning inte en toalett hemma. Ett annat är att det finns arbetsläger(koncentrationsläger) för muslimer i Kina.
Jag personligen hade velat att man fokuserar på annat lika mycket som man fokuserar på privatbilismen. Ska man straffskatta bilar så borde man straffskatta kött tex.
Skillnaden är att bilar är så synliga. Man hör och ser hur de omvandlar bensin till ljud, värme och koldioxid. En köttbit ser helt oskyldig ut.
En ignorans av dignitet. Såg att t.o.m. finanstwitter diskuterade filmen som AL aldrig kommer att se.
Nej ungefär som idag då.
MVH AL
Är det ignorant att kräva en effekt av genomförda åtgärder pinjong?
Det måste du vara ensam om att tycka.
Inte ens nobelpristagaren i ekonomin - som till råga på allt varit en pionjär för de olika styrmedel som mp och stora delar av den politiska styrningen grundar sina beslut på - anser att priset vi sätter i Sverige är rimligt. Men han har å andra sidan inte tittat pop film med investerarna i finansvärlden;-)
MVH AL
Sverige är något före i sitt handlande på klimatområdet och med tillhörande ambitioner, men övriga världen och speciellt EU, närmar sig helt klart.
Vetenskapen har redan sagt sitt, så det är hög tid att globalt börja minska utsläppen av växthusgaser och det handlar inte om att öka fattigdomen och minska välfärden, utan att göra saker och ting på ett annat sätt. Och det är politiken som får sköta den biten.
Och det är där som vetenskapen går på tvärs med politiken. Fördyrade transporter och godtycklig prissättning gör oss just fattigare. Det må vara svårt att acceptera - särskilt i den postmodernistiska värld som kännetecknar svenska ankdammen och skolväsendet. Men i empirins värld är det resultatet.
Så frågan kvarstår: vem eller vilka (förutom tjänstebilsförarna) skall få det sämre i framtidens Sverige? Och på vilka grunder då?
MVH AL
Du skall nog bli fattigare AL, bara oxfilé en dag i veckan, bara två resor till Maldiverna per år och bara en tacky XC90... :-)
Men AL, alla dina förslag kostar pengar, du vet, de där pengarna som ju borde komma från sånna som du och jag som tjänar bra och kan vara med och göra gott... eller kanske öka på förmånsvärdet...
Ja eller varför inte anställa 1000 fler sjuksköterskor på ålderdomshemmen, ny medicinsk utrustning, vaccinationer bättre skolor, mer fortbildning och ökad andel FoU - bara för att nämna några saker. Eller varför inte sätta in mer resurser mot människosmugglingen som idag får fortgå helt utan åtgärder?
Jag kan peka på mängder av områden - både inom miljö och klimat (eftersom det är så politikerna motiverar att ta kontrollen över produktionsmedlen) men framförallt på humanitär nivå där resurserna kan göra konkret och verifierbar nytta.
Slöseri kan aldrig motiveras. Att strypa transporterna på rent politiskt godtyckliga grunder utgör ett slöseri.
Edit; och jag äter inte så mycket rött kött utan fisk, skaldjur och kyckling. Kött är inte bra för blodfetterna;-)... Och SUV;en hamnade på skroten efter att jag lånat ut den... idag åker jag i en vanligt V90 istället. Men men, det är ett annat resonemang.
MVH AL
Robban; det du tänker på kallas transfereringar. Det är inte samma sak som det jag skriver om. Det jag är ute efter är att vi skall ha något att transferera ö.h.t, vilket vi inte får om vi slutar att förflytta oss (och våra varor).
Det finns således ett mycket tydligt samband mellan transporter och produktion. Utan transporter stannar samhället, något vi inte minst fått se under det senaste året och i och med Corona.
Det är också därför som man kan motivera investeringar i ny infrastruktur och varför det ofta ses som en av de första åtgärderna när konjunkturen viker (vilket faktiskt också har gjorts i någon mån i och med utbyggnaden av laddstolpar)
MVH AL
Att priserna höjs på fossilt bränsle och utsläpp från dessa är ett resultat av att man vill ha ned användningen av dessa. Samtidigt sänks priset på förnybara drivmedel och det blir lägre skatt och även bonus på bilar som släpper ut mindre. Vill man ha lägre transportkostnader finns alltså möjligheter för detta. Vill man inte, får man alltså betala mer.
Frågan är vad "vetenskapen" har att säga om följande: Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför Parisavtal år 2015 och målet är att Sverige ska bli ett av de första bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
På http://fossilfritt-sverige.se/pa-gang/fardplaner-overlamnade-till-regeringen/ (publicerad 2020-10-08) står bl a
"Idag överlämnade nio branscher sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Färdplanerna, som både innehåller branschernas egna åtaganden och krav på politik, togs emot av miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan.
– Näringslivets och industrins omställning kommer lägga grunden för vår framtida konkurrenskraft. Branschernas egna initiativ och färdplaner för fossilfrihet är centrala i det arbete som tillsammans med regeringens satsningar skapar förutsättningar för innovationer och nya exportmöjligheter för morgondagens jobb och välfärd, säger näringsminister Ibrahim Baylan.
Totalt 22 färdplaner har nu färdigställts inom ramen för Fossilfritt Sverige och de nio som nu lämnas över har lanserats under senaste året."
Varför och på vilka grunder skulle vi få det sämre i Sverige för att landet senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären? Vem eller vilka är det som ska få sämre p g a detta? Kontakta Fossilfritt Sverige och fråga, för de kanske vet.
A.L, i många av dina inlägg tar du upp att det är negativt för samhället att sluta transportera oss, vilket jag kan hålla med om. Men jag kan inte hålla med dig om att domedagen är kommen, bara för att förmånsbilsåkare får åka V60 istället för V90. Jag har inte sett att det finns förslag på att försämra för tjänstebilar, vilket är något helt annat än förmånsbilar. Så lite överdrift finns det i dina utspel.
V60 är redan den vanligaste förmånsbilen från Volvo. Så där är saken löst.
Att däremot öka transportpriserna på rent godtyckliga grunder ger en försämrad produktion. Och det gäller oavsett man åker Toyota, i en elbil Volvo eller i något annat.
MVH AL
John. Det finns mängder av data och forskning som just visar de ekonomiska effekterna av prisförändringar. En stor majoritet visar att det finns en korrelation mellan prisnivå och ekonomisk aktivitet.
Att öka priserna utan saklig grund är alltså inte motiverat utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Använd gärna länken nedan och läs på. Sökord: prices+ economic ger exempelvis 490 333 träffar och bara i de fyra första finns det gott om kunskap att ta till sig inom ämnet för den som är akademiskt intresserad. Skalar man sedan ner det - exempelvis energy prices+ economic har man 216 729 träffar med peer review granskade underlag att läsa in sig på. Som alltid och för att undvika att landa i anektdotiska slutsatser bör man läsa mer än en källa och ett underlag innan man kan dra generella slutsatser. Vikten av repeterbarhet kan inte nog understrykas.
https://www.sciencedirect.com
Vad gäller investeringar i ny teknologi är det däremot positivt också för samhällsekonomi, särskilt dem som ökar produktiviteten (vilket är vanligt inom energisektorn men också bland transporterna) Men det är en helt annan fråga.
Vem eller vilka som får en sänkning av levnadstandarden har jag f.ö redan redogjort för. Det rör sig på direkt nivå om c;a 2,5 miljoner svenskar (boende utanför storstäderna) och på indirekt nivå om hela den samlade befolkningen. Och för att föregripa ett uppenbart svar: det är inte den investeringsgrundade och produktivitetshöjande delen som det handlar om (även om inkorrekt prissättning ger en negativ påverkan också där) utan transporkostnadernas effekt på konsumtionen.
MVH AL
Det här låter som ett typiskt populistiskt svar utan någon vidare grund i verkligheten och som baseras på AL:s egen förenklade uppfattning. Och nej, AL har inte tidigare vad jag kan se, redogjort för vilka som ska få det sämre i Sverige.
Visste AL att det är billigare att köra bil idag i Sverige än för 20 år sedan och lika billigt som för 30 år sedan, om man utgår från drivmedlet bensin? Tar man hänsyn till folks inkomster är Sverige långt i från det dyraste landet i världen vad gäller drivmedel.
Att man privat eller som företagare på eget bevåg höjer sina transportkostnader genom att köpa och köra dyra och törstiga bilar med hög skatt, kan man ju inte direkt lasta samhället för. Bättre alternativ finns oftast, men vill man inte är det ju lättare att klaga.
Jag vet inte om AL beställer hem saker via nätet, men fraktkostnaden har med åren generellt minskat och är nu för tiden i många fall gratis, så i dessa fall lär det inte ha en hämmande effekt på konsumtionen, utan snarare tvärtom.
Vad gäller utsläppen av växthusgaser är frågan till AL vilka naturmiljöer, växter, djur och människor vi ska offra och låta lida för utsläppens skull och på vilka grunder.
John: Att påstå att fraktkostnader i många fall är gratis var väl ändå en rejäl sanning med modifikation.....i många fall är frakten inbakat i varans pris är den rätta formuleringen......
Ja, det är möjligt, men i vilket fall som helst kan du få en vara hemskickad från en nätbutik även i utlandet betydligt billigare total sett, än om du går till den lokala butiken runt hörnet. Att vi kan handla nästan allt via nätet där det är stor konkurrens, ger ju mer pengar över i plånboken. Så något minskat välstånd för miljoner svenskar för att transportkostnaderna påstås öka, är alltså kraftigt överdrivet.
Nej det är effektberäknat av konjunkturinstitutet. Och den beräkningen har exkluderat effekterna från den i grunden felaktiga prisnivån av koldioxid. I själva verket är förlusterna högre än det KI kommer fram till. Har John fortfarande inte läst det underlaget trots att jag presenterat det för dig en tio gånger vid det här laget? Varför i så fall?
Högre transportkostnader slår igenom i hela ekonomin. Mer i vissa branscher än andra. Typexempel är järn, skog och pappersmassa. Där tappar man både arbetstillfällen, konkurrenskraft som produktion. I konsumentled är det landsbygden som påverkas negativt, både på direkt nivå (det blir dyrare att förflytta sig själv) som på indirekt nivå (varor och tjänster blir dyrare) samt inte minst i de offentliga budgetarna (där alla transportintensiva verksamheter drabbas negativt). År 2018 stod transporterna för 155 000 miljoner i förädlingsvärde så effektiva transporter är centrala. I de allra flesta kalkyler (se exempelvis EVA-kalkyler) beräknas och estimeras värdet av restid med en nuvärdesberäkning (med en diskonteringsräntesats om 4%), d.v.s man gör en samhällsekonomisk analys. I flertalet konjunkturstimulerande åtgärder är det just satsningar på infrastruktur som är det mest klassiska och beprövade metoden som används. Tillgänglighetseffekter är en annan mycket viktig beståndsdel i detta osv. Behöver jag verkligen förklara detta ?
Det är inte billigare att köra bil idag än för 20 eller 30 år sedan. Du har missuppfattat beräkningen. Korrekt är att inkomsterna har ökat snabbare (tack vare det historiskt höga kreditexpansionen) än vad bensinpriset har gjort. Detta är dock inget argument för att vare sig öka skatter eller pålagor. Skatterna utgår från en självkostnadsprincip (det framgår till och med av det riksdagsbeslut som är fattat inom området). Och kostnaderna har rakt igenom sjunkit, både med avsikt på olyckor och miljö. Däremot har vi en del andra lokala bekymmer, såsom trängsel och buller som inte är fullständigt åtgärdat. Men det kommer man inte åt via koldioxidbeskattning utan via trängselavgifter. Läs som sagt gärna på vad vi diskuterar. Här är länken (för sjuttiofjärde gången - John blundar antagligen som vanligt) https://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt
Ett helt rakt igenom irrelevant argument, på alla sätt. Tar man hänsyn till att vi har de lästa olycks- och miljö samt trängselkostnaderna så är det helt i sin ordning. Som sagt: Läs länken ovan.
Du har missförstått resonemanget och syftet med skatterna. Köparen av transporten jämför utgiften med den tänkta nyttan av transporten, d.v.s med skatterna inkluderade. Med skatter (motsvarande storleken på de externa kostnaderna) - når vi en ny jämviktkvantitet. De senare skall sättas på den nivå som motsvarar de externa kostnaderna och utifrån en marginalkostnadsprincip. Att på rent politiska grunder tiodubbla kostnaden för en externalitet (koldioxid) skapar dödviktsförluster som ger följdverkningar i hela den samlade ekonomin.
Ingenting är gratis. Fraktkostnaden ingår i varans pris, antingen på direkt eller indirekt nivå (ju mer transporter som krävs för förädligen desto större blir förlusten)Och den har inte minskat utan ökat över tid, kopplat till nya skatter som saknar konkret verifierbar grund.
För att du skall kunna använda det argumentet behöver du visa på i vilken grad en förändring av utsläppen ger en minskning av de relationer du pekar på, samt i vilken grad och enligt vilket pris. Du behöver alltså ta fram erforderliga effektmått (eller rättare sagt, skapa en effektmodell). Dessa finns för flertalet utsläpp (se EVA), dock inte för koldioxiden där det istället är frågan om politiska mål.
Varför läser du inte de underlag som jag ger dig? Tycker du inte själv att det är slöseri med tid att diskutera samma sak hela tiden och aldrig komma vidare i den egna personliga utvecklingen? Läs på!
MVH AL
AL, jag förstår att ditt grundresonemang bygger på att det är marknaden självt som ska styra sig med minsta möjliga inblandning av politiken. Men utan just politiken hade vi haft betydligt högre utsläpp och ett ännu svårare fossilberoende.
Hade världen följt AL:s vilja och kunskaper, hade vi inte sett några elbilar än på väldigt länge och en värld med minskande utsläpp av växthusgaser skulle varit en utopi på riktigt.
Nej John. Du har missuppfattat igen. Det är frågan om ett marknadsmisslyckande, d.v.s på grund av externaliteter så kan inte marknaden själv nå sin jämvikt. Man får alltså ett överutnyttjande (när det är frågan om negativa externa effekter som ofta är fallet hos biltrafik).
Genom att återfakturera kostnaden för de externa effekterna (olyckor, trängsel, utsläpp, klimat, buller och vägslitage) till trafikanten korrigerar dessa själv sitt bilåkande också med hänsyn tagen till de dolda kostnaderna.
Eftersom marknaden själv inte fakturerar de externa kostnaderna kan man i ekonomiska termer motivera att staten gör det istället. På så vis får konsumenterna et korrekt pris att ta hänsyn till, vilket är centralt i en marknadsekonomi. Det är också bakgrunden till energiskatten på bränslet och trängsel- och dubbdäcksavgifter tätort. Det ligger också till grund för framtida förslag om kilometeravgifter.
När man har en bilmarknad i balans så blir också investeringar i ny infrastruktur lättare att räkna på. Det är vad EVA som jag berättade om tidigare handlar om.
Så nej. Det råder ingen motsättning mellan mitt resonemang och teknisk utveckling, nya lösningar eller klimatet. Det är snarare ett rakt motsatt förhållande som råder. Men den politiska målnivån kostar mer än vad den smakar (den smakar ju faktiskt ingenting - annat än ekofascism möjligen), en prioritering som ter sig skev.
MVH AL
AL, du behöver nog fundera över ditt språk, Ecofascism...
Ett välkänt begrepp Robban.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ekofascism
Fascismen kommer komma tillbaka. Men eftersom den kommer i andra kläder är den svårare att upptäcka.
MVH AL
I vilket fall som helst har Sveriges strategi för koldioxidbeskattning och utfasning av fossila bränslen varit framgångsrik i jämförelse globalt sett och landet är i topp vad gäller att följa Paris-avtalet. Som utvecklingen ser ut här är ungefär vad övriga världen skulle behöva för att nå upp till vad vetenskapen kräver (alltså det som gärna glöms bort och blundas för). Däremot är det inte sagt att allt varit och är perfekt på området (i Sverige), men utan ganska påtaglig politisk styrning lär det inte vara möjligt på långa vägar att få en hållbar utveckling.
John. Ja där är vi hyfsat överens. Frågan är politisk. Men det är en global fråga, inte lokal.
När man (som Sverige) går en egen väg är kostnaderna stora och klimateffekten försumbar. Och det löser inga problem. Tvärtom riskerar vi att möta ett tuffare klimat i en fattigare (Och mindre påläst) form. Genom styret (konsensuskulturen) är utsikterna för att hantera en sådan kris svårare.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.