På P3 i morse pratade man med en forskare, hon hade forskat i vår moderna hygien, alltså duschade, diskande och tvättande.
Och enligt henne hade hygienen större miljöpåverkan än hela transportsektorn.
Men det är sällan man hör nått från den fronten, tex straffskatt på halvfulla tvättmaskiner, duschar längre än 3 minuter, eller alla kemikalier som kladdas på kroppen efter duschen, för att sen duschas bort igen vid nästa dusch.
Kommentarer
AL, den konstanta tillväxten på jorden är det mest gigantiska pyramidspelet någonsin.
Så länge som det är norm att konsumera och att ha det senaste och köpa massa saker så är vi förlorade.
Jag är ingen fan är planekonomi, men så länge folk fortsätter att göra ansvarslösa val i livet så går vi utför med en rasande fart, dock med tillväxt hela vägen in i kaklet...
Frågan är ju dock hur man ska bryta denna norm? Man kan sitta och fördöma folk att de gör ansvarslösa och slösaktiga val, men hur ska man få dem att ändra sig då? Så länge Apple t.ex. släpper en ny Iphone varje år så kommer ju vissa alltid att slänga sin fullt fungerande telefon för att få det "senaste". Om Apple bara släppte en ny telefon var 5:e år så skulle folk kanske ha sina telefoner längre. Men hur ska man få Apple att förlänga sin modellcykler då? Är ytterst tveksam till att överge kapitalismen som ekonomiskt system, eftersom alternativen till den inte har fungerat speciellt bra. Välståndet i gamla DDR var ju inte på topp direkt, jämfört med grannen i Väst.
Man borde kunna ställa samma krav på tillverkare av elektronik som på biltillverkare: Att de måste designa sina produkter så att de enkelt går att återvinna. Lägg sedan på en "skrotningspremie" som återbetalas när man lämnar in sin telefon. För det är ju i grunden bra att Apple släpper sina produkter ofta och att det råder konkurrens. På så sätt får nya produkter ständigt bättre egenskaper. Vi saknar inte de analoga bakelittelefonerna.
Jo visst är produktutveckling ofta av godo. Men samtidigt så kan ju täta produktsläpp leda till konsumtionshets bland dem som alltid måste ha det "senaste" och byter Iphone i samma takt som Apple släpper dem.
Visst men om man återvinner de "gamla" mobilerna så har vi förhoppningsvis en cirkulation som liknar aluminiumburkar. Något nytt material måste förstås tillsättas men helst så lite som möjligt. Ser att det numera, åtminstone på bilmässor, ligger en stolthet i att berätta att inredningen är tillverkad av återvunnet material.
Problemet är egentligen inte att man konsumerar telefoner eller nya kläder var och vartannat år. Bekymret ligger i det ekonomiska kretsloppet. Världens centralbanker gör idag vad som helst för att hålla liv i konsumtionen - faktiskt oavsett varugrupp. Allt sedan finanskrisen (och egentligen tiden dessförinnan likaså) har man pumpat in enorma summor i våra ekonomiska system. Kapital som sedan omsätts och används. Är det inte mobiltelefoner så är det nya vägar, sjukhus eller skolor som byggs. Och är det inte kläder så är det mediciner, vapensystem, datorer eller bilar.
Begreppet "onödigt" är därför egentligen rätt onödigt att lyfta in här;-). Problemet är strukturellt och ingen kan komma på lösningen..
MVH AL
Jag tänkte beskriva vad det är som jag haft i åtanke när jag skrivit här i tråden. En del kanske kallar det ideologi, religion och fanatism, men jag menar att det har med vetenskap och forskning att göra.
Den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris i kraft. Avtalet förhandlades fram under perioden 2011-2015 och beslutades vid COP21 i Paris i december 2015. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, som är ett internationellt avtal under FN. Av de 197 länderna som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. Hittills (maj 2019) har 185 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det.
Några av de viktigaste punkterna i avtalet är:
• Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader
• Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år
• Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s klimatpanel och som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med underlag från tusentals forskare och experter världen över.
I oktober förra året, 2018, kom IPCC med en specialrapport om 1,5 graders uppvärmning som heter Global Warming of 1.5 ºC/ Global uppvärmning på 1,5ºC. Se https://www.smhi.se/klimat/ipcc/ipcc-resultat/ar6-specialrapport-om-1-5-graders-uppvarmning-1.140896 och https://www.ipcc.ch/sr15/
Denna specialrapport har under två års tid arbetats fram av hundratals experter från hela världen och den baseras på 6 000 artiklar från forskare från hela världen, och den handlar om effekter av global uppvärmning på 1,5 grader över förindustriell nivå och relaterade utsläppsbanor av växthusgaser, i syfte att stärka den globala förmågan att svara upp mot hotet från klimatförändringen, målsättningar inom hållbar utveckling och ansträngningar för att utrota fattigdom. Bra att veta är att världen redan värmts upp med runt 1 grad.
Det som i korthet sägs är att för att klara 1,5 gradersmålet måste de mänskliga utsläppen av koldioxid minska med runt 45 procent från 2010 års nivåer till år 2030, och sedan nå nollnivåer vid år 2050. Men med den takt uppvärmningen sker nu kommer vi nå 1,5 grader någon gång mellan år 2030 och 2052 och att detta sker är självfallet dåligt, men jämfört med 2 graders uppvärmning är det ändå en hel del bättre.
I samband med IPCC:s rapport om 1,5 graders-målet kom också rapporten "The 1.5 Health Report" som visar hur klimatförändringarna påverkar människors hälsa och som är ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen, FN:s klimatpanel och det internationella journalistförbundet Climate tracker. Se https://www.aktuellhallbarhet.se/rapport-sa-paverkas-var-halsa-av-15-graders-uppvarmning/
Oavsett vad man tycker om ovanstående, kan jag tycka och många med mig att man bör tänka över situationen och försöka handla där efter. Att inte göra något alls är också ett val.
Parisavtalet verkar dock inte hittills vara någon mirakelkur, för omställningen har gått alldeles för långsamt, men förefaller ändå vara det bästa i större skala som finns att arbeta vidare med.
HYSSsss, detta ska vi inte prata högt om enligt somliga. "Marknaden ska få sköta sig själv i lugn och ro, även om det sker på stor bekostnad av omvärlden. Vi vill ju ha så mycket materiella ägodelar som möjligt till så låga priser som möjligt."
Jo, Robban jag håller med dig! = )
Lyssna gärna på radioserien "Prylarnas pris" som granskar hur vårt växande prylberg påverkar klimatet och miljön. https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=32387
John: Tyvärr säger inte IPCC:s underlag något om den relation som jag efterfrågade och som du och politikerna i Sverige motiverar pålagorna med, d.v.s vilken klimateffekt har svenska skatter? Det var det jag efterlyste och som min parallell till data avsåg.
Sedan är jag ändå glad över att du faktiskt lägger fram något konkret, men tyvärr är det inte svar på min frågeställning.
Eller (jag gissar nu eftersom jag inte får något konkret att utgå från) vill John måhända bryta ner data via någon transformation (Taylor?) och med hjälp av en sådan metodik få fram det svenska klimatdämpande bidraget? Jag är tveksam till att det går (av mer än ett skäl) - men kanske att John har någon ide hur det skall gå till? Visa i så fall!
Så nej, slutsatserna du landar i har ingen datamässig grund. De behandlar de globala utsläppen generellt, inte utifrån de svenska förhållandena. Och det är dessa du måste lyckas få fram för att motivera den högre pålagan.
MVH AL
Hur var det nu John, med dina påstådda djupgående studier i ekonomi?? ;-).
Syftet med att prissätta koldioxiden är att just förmå marknaden att justera sin produktion med hänsyn tagen även till de externa kostnaderna. Problemet är alltså att marknaden inte fungerar (kallas också för ett marknadsmisslyckande) - till följd av att det finns negativa externa effekter som köparna inte behöver ta hänsyn till i sin egen kalkyl. När dessa kostnader inte belastar köparen (utan någon annan) får vi en situation där konsumtionen ligger högre än de aggregerade kostnaderna och vi gör förlust. Man kan enkelt säga att köparna av koldioxidintensiva varor skickar räkningen för sin konsumtion vidare till någon annan, och att detta misslyckande gör konsumtionen dyrare än vad som är samhällsekonomiskt motiverat.
När man kan prissätta koldioxiden på ett vettigt sätt och hitta en metod att återföra denna tillbaka till köparna blir det frågan om en neoklassisk marknadslösning. I annat fall är det inte en sådan - vilket är Johns missuppfattning i detta inlägg.
Problemet som vi har är dock:
1. Ingen kan prissätta koldioxiden på ett vettigt sätt. I de fall där så skett ligger den på 0,1-0,3 kr/kg (vilket skall jämföras med de 1,19 kr/kg som vi tillämpar i Sverige).
2. Det finns ingen metod för att återföra de möjliga externa kostnaderna tillbaka till samtliga köpare på global nivå. Det blir istället en imperfekt konkurrenssituation - vilket gör att skatternas effekt och syfte urholkas.
3. Det som krävs är att politikerna gemensamt kommer överens om en generell skattesats som skall gälla globalt. Först då har vi en samhällsekonomisk lösning på koldioxiden.
MVH AL
Har inte följt med så mycket i denna tråd, men kan säga som så att rent generellt är jag så klart för ett bättre klimattänk, men inte på allt för stor bekostnad av bekvämlighet och tid.
T.ex. skulle jag aldrig få för mig att ta tåg eller buss i de flesta fall. En av anledningarna är att jag inte gillar att åka kollektivt med undantag för om man sparar en massa tid vilket man gör med flyg. En annan anledning är att tåg i flera fall är dyrare än bil trots att man åker kollektivt och det borde vara mycket billigare.
Ett undantag är om jag kan t.ex. ta tåget en hel sträcka utan byten och har en plats med bord, då kan det vara rätt skönt. T.ex. för mig som bor i Kalmar så kan jag kliva på tåget och åka med samma tåg hela vägen till Köpenhamn och på vägen kan jag sitta med min dator vid ett bord om jag har en sådan plats. Då är det smidigt och blir rätt billigt och tar inte allt för lång tid.
Ska jag däremot åka resan Kalmar - Östersund så blir det svindyrt och flera byten vilket innebär att resan tar flera timmar mer än med bil och blir dyrare även om jag är ensam i bilen och får ta hela kostnaden själv.
Det är lustigt att AL tror att jag skulle ha direkta svar på vilken klimateffekt svenska skatter har. Men tack för förtroendet!
Bra att komma ihåg är att Sverige har målsättning i linje med Parisavtalet. Att landet redan ligger bra till i jämförelse med övriga världen är ju bara en fördel.
Som sagt har den svenska koldioxidskatten haft effekt och minskat koldioxidutsläppen med ett antal miljoner ton samt styrt in på mer förnyelsebar energi än vad som annars skulle varit fallet. Vilken påverkan detta kan ha haft på det globala klimatet är ganska ointressant för det rör om så små mängder jämför med alla utsläpp av växthusgaser som finns globalt.
Resonemanget kan dock bli en fälla, för samma retorik kan användas för att helt tillintetgöra varje t ex individs eller företags försök att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Att fråga sig själv om vilken märkbar klimatpåverkan just jag har genom min livsstil, är därför en ganska irrelevant fråga, eftersom det är världens samlade utsläpp som har betydelse. Man får dock inte glömma att varenda kilo ändå har betydelse i sista ändan och att det faktiskt finns direkta vinster i att dra ned på användningen av fossila bränslen, då alternativen ofta kan vara billigare och att det kan innebära en högre leveranssäkerhet till ett jämnare pris.
Ett grundproblem är att även om Sveriges nationella utsläppen av växthusgaser har minskat med omkring 25 procent sedan 1990, så har under samma period däremot de utsläpp som Sveriges import och utrikesresor orsakar i andra länder, legat ganska stilla på en mycket hög nivå.
Hur som helst måste man börja någonstans, men med krav på 100 % perfektionism som AL kräver innan något görs, hade utsläppen både i Sverige och globalt varit ännu högre än de är idag. Faktum är ändå att klimatfrågan kräver handling både här och nu och planeten jorden bryr sig inte om på vilket sätt utsläppen minskar, utan att de faktiskt gör det.
När det gäller mitt inlägg #110, så var det en generell kritik mot överkonsumtion av prylar, för det påverkar negativt på långt fler sätt än just genom koldioxidutsläpp.
Problemet med tänket på miljön är att det kostar de flesta människor mycket mer pengar, tid och bekvämlighet
T.ex. Elbilar kostar människor mycket mer pengar om man inte har dom under mycket lång tid innan försäljning eller kör extremt mycket.
Att äta på ett mer miljövänligt sätt kostar mer pengar. Att åka tåg istället för bil kan innebära både dyrare resa, längre tidsåtgång och mindre bekvämlighet.
osv osv. Om det mesta med att vara "klimatsmart" innebär en försämring på alla möjliga sätt och vis så är det inte så konstigt att det går trögt.
T.ex. borde det inte ens kunna existera att det är dyrare att ta tåget än att ta bilen ensam, men det finns väldigt många exempel på det. Är man då miljöpartist så skulle man säga att det är för att bränslet är för billigt, men det är det ju verkligen inte, det är svindyrt. mer rimligt är att tågresorna är alldeles för dyra och borde sänkas och möjligen subventioneras, men som vanligt inom politiken så är det svårt att inse en sådan sak framför ännu mer höjda skatter på bränsle.
Fråga amerikanarna om de skulle acceptera ett pris på typ 16kr litern eller ca 1,65 dollar per liter (även om de räknar i gallons).
De skulle typ hånskratta och säga att det är på tok för dyrt redan vid 7kr litern som det låg på för två månader sedan.
Sverige har alltså inte bara EXTREMA dubbla priset utan mer än så.
Det är sinnessjuka priser vi har.
Så här står det i artikeln "Rekordbilligt att köra bil – trots bensinpriserna" på https://www.svd.se/rekordbilligt-att-kora-bil--trots-bensinpriserna:
"Svenskarna lägger 35 procent mindre av sin inkomst på bensin i dag än för 20 år sedan – trots att bensinpriserna stiger i raketfart. Bränslesnåla bilar och en positiv löneutveckling ligger bakom skiftet."
På https://www.dn.se/ekonomi/sa-mycket-stammer-de-virala-bilderna-om-sveriges-hoga-bensinpriser/ kan man läsa:
"Nominellt är den svenska bensinen dyr i svenska kronor, och bara nio länder har dyrare bensin än Sverige. Internationellt sett är dock inte den svenska bensinen särskilt kostsam i relation till hur mycket svenskar tjänar. Tar man priset för bensin i relation till vad genomsnittssvensken tjänar hamnar Sverige på plats 143."
Så att vi skulle ha sinnessjuka priser här landet: nej.
John, ta din jämförelse med USA, hur ser den då ut?
Varför ska vi jämföra Sverige med just USA som har mycket lägre skatter och avgifter på drivmedel, starkare valuta, inhemsk oljeproduktion och där man i genomsnitt lägger större del av inkomsten (än i Sverige) på drivmedel?
Tittar man på https://www.globalpetrolprices.com/Sweden/gasoline_prices/ står översatt från engelska att genomsnittspriset för bensin i världen under perioden 17 juni till 23 september i år 2019, var 14,25 svenska kronor per liter. Så att bensin är speciellt dyr just här: tillåt mig le. = )
"Gasoline prices: We show prices for Sweden from 17-Jun-2019 to 23-Sep-2019. The average value for Sweden during that period was 15.79 Swedish Krona with a minimum of 15.63 Swedish Krona on 12-Aug-2019 and a maximum of 16.04 Swedish Krona on 05-Aug-2019. For comparison, the average price of gasoline in the world for this period is 14.25 Swedish Krona."
Samma propaganda som vanligt.
Det är fortfarande inte relevant att jämföra dtivmedelskostnaden med andra länder. Det som är av intresse är att jämföra den med kostnaderna.
Och då har Sverige drivmedel spriser som är bland världens högsta och som slår undan fötterna på landsortstrafiken och dessutom skapar undanträngningseffekter i de kommunala budgetarna.
Dessutom blir väginvesteringarna negativa.
Skatten och priset skall ner. Ungefär 10-12 kr/litern är vad som är ekonomiskt motiverat.
Annars är det ingen idé att köpa säkra bilar eller att bygga säkra vägar.
MVH AL
Du skrev (eller i alla fall insinuerade)att det fanns ett datamässigt stöd för dina påståenden så jag utgick från dina uttalanden. Men då var det alltså inte så, vilket jag kan förstå eftersom det inte finns något sådan med i IPCC rapport. Den behandlar frågan på global nivå. Sedan försökte jag mig ändå på att ge John möjlighet att utveckla sina resonemang med utgångspunkt i det material som han sent om sider la fram (på min uppmaning). Där tog det tydligen stopp (kanske för att John inte förstod vad jag frågade eller menade i mitt föregående inlägg?). Och när man inte kan visa något tar spekulationer och ideologin över, vilket både denna som svensk klimatdiskussion präglas av. Man försöker peka på vetenskapliga generella samband för att legitimera extremism - driven av en normativ uppfattning. Det empiriska stödet saknas dock vilket härmed åter är påvisat.
Det har en väsentlig betydelse för att motivera pålagorna. Annars är det fortfarande fråga om en välfärdsförsämring i mångmiljardklassen. Därmed inte sagt att vissa investeringar i effektiviseringar inte givit överskott över tid. Det har de nämligen gjort -framförallt inom uppvärmning av våra bostäder samt hos kärnkraft (istället för kol). Elektrifiering av fordonsparken är en annan utgift som sannolikt betalar sig över tid. Däremot finns det inga skäl eller datamässig grund för vare sig bensinskatter eller skatter på fossil energi generellt, i alla fall inte på dagens nivåer. Så vi behöver egentligen vara bättre på att skilja på investeringar i effektiviseringar och marginalkostnadsbaserade pålagor(även om de hänger ihop). Här kan jag bli bättre i min kommunikation eftersom jag märkt att många -John inkluderad - blandar ihop styrmedel med investeringar i effektiviseringar. Det gör att vi ofta pratar förbi varandra. Effektivisering är bra - även om det inte har någon större effekt. Att däremot fördyra transporterna innebär motsatsen. Det gör oss alla fattigare utan någon påvisbar klimateffekt.
Bingo! Och dessa ökar, trots de svenska insatserna och trots vår aktivism. Är en ökning förenlig med framgång?
Du återupprepar din tidigare propaganda utan att reflektera över tidigare diskussionsresultat. Det finns ingen påvisbar minskning av fossila utsläpp som kan kopplas till svensk aktivism.
Vilket också tycks gälla för flertalet länder med USA i spetsen. Produktionen har flyttat till lågkostnadsländer som därmed fått ökade utsläpp istället. Befolkningstillväxten tillkommer på det (samtidigt som befolkningen i den rikare delen av världen knappt växer ö.ht). Att väst-världen flyttat sin produktion och utsläpp till en annan region har som bekant ingen betydelse för utsläppen. Det är bara en omfördelning.
Jag har mig veterligen inte krävt en 100% träffsäkerhet någonstans. Faktum är att det inte existerar ens inom naturvetenskaperna och allra minst i IPCC;s metaanalys. Har du verkligen läst och begrundat underlaget du hänvisar till? Det finns inga 100% värden där. Inte ens växthuseffekten i sig är 100%. En meta kan aldrig bli 100 och ännu mindre en prognos (det är den inte i IPCC heller). Förstår John varför något inte kan bli 100%?
Men jag frågar dig rakt ut; vad har du för empiriskt stöd för att ”utsläppen både i Sverige och globalt varit ännu högre än de är idag” utan svenska aktivismen? Och med vilken träffsäkerhet då (ange gärna p-värden (förutsatt att villkoren är uppfyllda) istället för att definiera det så luddigt som görs i IPCC, eller som det blir frågan om här, OR). Innan du letar i IPCC;s underlag så ber jag dig att reflektera över måtten som ges och används och vad dessa betyder. Observera också skillnaden mellan beroende och oberoende variabler innan du svara på mina frågor. Annars riskerar du att landa i slutsatser som är felaktiga (även om de känns rätt för John för stunden att få sin egen uppfattning bekräftad så behöver man förstå resultaten och vad man läser om man hänvisar till det, annars tappar man sin trovärdighet).
Och de har ökat med mer än 30% allt sedan Sverige införde sin beskattning på 90-talet. Hur John får en ökning till en minskning återstår för honom att visa och ännu mer intressant skall det bli att få se hur den svenska minskningen medför att världens utsläpp också sjunkit (de ökar nämligen).
MVH AL
Ja, elbilen är ännu för ganska många dyrare än motsvarande bränsledriven bil, men går åt rätt håll. Åter igen där så gäller det att se hela bilden av vad bilen kostar att köpa MEN också vad den kostar att driva. Det missas allt för ofta i debatten, speciellt när diskussionen kommer om allt för dyr bensin för de som har långa pendlarresor och köper bensin för 4-5000kr per månad och samtidigt säger att de inte har råd att skaffa elbil... (host host, privatleasad Zoe, 2995/månad...)
Så bara för att det blir dyrare så kommer du inte att hjälpa till med att göra smarta val? Vad skulle du istället kunna minska på? Äta oxfilé några gånger färre och istället äta kyckling? Att tåget tar mer tid än bilen är ju en sanning med modifikation, du skriver ju själv i en annan tråd att det är bekvämt och att du kan jobba med datorn om du åker tåg från ex. Kalmar till Köpenhamn och det kan du ju inte om du åker bil, du kan även fika, gå på toa eller käka lunch och fortsatt göra det i 150-200 km/h.
Att tåget kostar som det gör är att de är på en marknad som har dålig konkurrensbalans om man ex jämför med flyget. Om flyget skulle stå för sin belastning och behöva ta betalt för det så skulle tåget kosta mindre än flyget på samma sträcka.
Och det är klart att man kan säga att det är billigare att köra bil än att åka tåg, men allt för ofta så räknar man då bara sopparäkningen, inget annat och om man räknar så, då är ju en elbil nästan gratis att köra...
De skulle behöva betala 16kr/liter för att fatta att F-150 inte är lösningen på väldens klimatproblem, de resonerar lika som du, du vill inte betala mer för att miljökloka val, de vill inte heller det, de har råd att köra F-150 även om de behöver tre jobb, att istället välja Prius ses ju som något suspekt... Du kan ju även fråga amerikanen vad det kostar att gå till läkaren? Tror de tycker att vi är EXTREMT billiga med 150kr...
Så för att runda av det jag menar är att så länge som vi inte är villiga att självmant börja ändra vår livsstil så kommer vi istället att tvingas göra det vad det lider och då kommer det att bli jobbigare.
Jag är inte perfekt, långt där ifrån, men har börjat fundera på vilka val och prioriteringar jag gör. Kör färre mil i bilen, jobbar hemifrån en dag i veckan, samåker när det går, cyklar mest på hemmaplan, äter mer vegetariskt, flyger inte utan åker tåg, köper inte kläder, prylar eller annat fören det finns ett behov, alltså riktigt behov, inte ett känslomässigt behov, DET har varit svårt för en prylnisse som jag men det går... Dessa val gör att jag har MER pengar kvar i plånboken, även om jag köper svensk mat, ECO där det går och åker tåg...
Med mitt sätt att vara så kommer vi snart att åka häst och vagn eftersom jag är en dålig konsumerare, men men...
Thomas Sterner om grön tillväxt:
— "Vi behöver tillväxt i solceller, vindkraft och batteritillverkning för omställningen. Vi behöver mat, sjukvård och utbildning i fattiga länder och inget av detta innebär något stort tillskott av koldioxid. Dessutom finns det ingen “minska-tillväxten-knapp”, men en koldioxidskatt skickar en signal till det ekonomiska systemet och gör koldioxidsnåla lösningar billiga och fossila lösningar dyra. "
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/storre-delen-av-manskligheten-vill-ha-konsumtion
Detta dök upp på Facebook. Jag vet inte vilka Kvartal är, var de står politiskt, eller om det finns nån sanning i artikeln.
https://kvartal.se/artiklar/jag-tvivlar-inte-pa-klimatkrisen-men-jag-tvivlar-pa-mediabilden/?fbclid=IwAR2tObtkAs64_yXhu4DRgIfKqgEcCrtWW-JgmZNztjVxwfsi5iUukcgOlSo
Kvartal säger sig vara opolitiska journalister och chefredaktören slutade på Sveriges Radio för att han kände sig begränsad.
De brukar uppmana lyssnare på poddar att ifrågasätta allt de hör och läser och be folk att tänka själv.
Notera följande;
”Nummer ett är att införa ett pris på koldioxidutsläpp. Ur klimatsynpunkt är en global koldioxidskatt mycket mer effektivt än att propagera för minskad tillväxt.”
Precis som jag har ägnat snart tusen inlägg åt att försöka få en viss herre att förstå. Förhoppningsvis kan myntet nu trilla ner när en auktoritet säger samma sak;-). Koldioxidskatten måste påföras på global nivå för att fylla sin funktion.
Idag är vi inte där och mot den utgångspunkten skall den svenska värderingen antigen sänkas till EU;s nivå, eller plockas bort helt.
Då skulle bensinen kosta antingen 8-10 kr/liter eller 12 kr/liter.
MVH AL
Intressant att höra för jag försöker leva på liknande sätt som dig. Jag kan hålla med om att även om man gör mer miljö- och klimatsmarta val, men gör dem efter verkliga behov kan man i själva verket spara pengar, och ibland även att man helt prioriterar bort. För min del har detta inneburit att jag kunnat gå ned i arbetstid och har mer tid över för viktigare ting i livet än att heltidsarbeta. Detta är livskvalitet och bra levnadsstandard för mig.
Robban, visst kan det vi skriver vara som ett rött skynke, men det kan vi väl bjuda på, eller vad tycker du? = )
"171 forskare uppmanar vuxna till klimatprotester"
Se https://omni.se/171-forskare-uppmanar-vuxna-till-klimatprotester/a/naXEkL
En global koldioxidskatt, jo visst, men med tanke på att en sådan inte finns och förmodligen inte än på länge har enskilda länder och regioner ofta fått improvisera och göra det bästa av situationen. Att detta trots allt haft viss effekt i positiv riktning tror jag de flesta förstår, även om det med facit i hand säkert kunde gjorts bättre. Hur som helst är avsaknaden av en global koldioxidskatt och att det inte exakt går att mäta en åtgärds klimateffekt, en väldigt dålig ursäkt för att dra benen efter sig och försöka göra minsta möjliga.
Tycker man att det istället för försöka att förhindra att det ens uppstår en brand i ett hus, är bättre lägga alla resurser på att försöka släcka först när elden väl tagit sig, så varsågod! Vetenskapen säger dock att det är bråttom att dra ned på utsläppen av växthusgaser och främst koldioxid. Det finns rapporter som visar att fortsatt mer eller mindre passivitet, ekonomiskt kommer att kosta långt mer än att redan idag försöka förebygga klimatförändringar.
Som bekant har Sverige sitt egna långsiktiga mål att nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska ha upphört till år 2045, alltså om 26 år. För den som glömt vad riksdagen beslutat går det att läsa om detta på https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/
John: Det här blir det sista inlägget för mig innan måndag nästa vecka. Bokmässan börjar idag. Nu skall jag försöka belysa varför vi i Sverige nu har en hel generation som vare sig kan läsa, skriva och ännu mindre räkna;-). Det utgör nämligen en jättebra grogrund för extremism.
Angående koldioxidskatten bygger den på att samtliga av världens köpare omfattas av prisförändringen. Annars är den meningslös. Det blir precis den effekt du själv exemplifierade; att vi flyttar eldsvådan från ett rum till ett annat så att de stackars instängda människorna uppe på vinden fortfarande får det varmare;-). Och därför ökar utsläppen också globalt, med eller utan svensk extremism. Mekanismen och skatten förutsätter alltså global enighet för att fungera.
I övrigt noterar jag att Johns påstådda data och härledningar till densamma lyser med sin frånvaro. Då var det som jag trodde då.
Men fram till måndag ber jag dig reflektera över följande:
1. Varför är inget 100%?
2. Vad är skillnaden mellan en beroende och oberoende variabel?
3. Vad innebär en prognos?
Vi hörs på måndag!
MVH AL
Har läst artikeln och utifrån de jag har fått höra om hur det fungerar i Kina från släktingar och vänner, så tror jag det stämmer ganska bra. Klimatfrågan är överhuvudtaget inget som diskuteras i Kina. Var där i två veckor i somras och träffade ett flertal av min frus (som är kinesiska) vänner. Ingen pratade om klimatförändringar, uppvärmning eller klimatångest.
Hur fritt kan de överhuvudtaget ta del av det som pågår i världen? Misstänker att det perspektiv de får är det som erbjuds av den kinesiska regimen.
Har dock noterat att det finns kinesiska turister numera, inte minst i Sverige. Frågan är ändå om de förstår eller vet något om miljö och klimat.
Robban, det var mycket att citera där så jag avstår, men det gäller ditt senaste svar till mig.
Min poäng i det hela är ju att debatten alltid handlar om att det som är sämre för miljön ska bli dyrare snarare än att det miljövänliga ofta är allt för dyrt och borde sänkas. Men inom politiken är det sällan man tänker så.
Jag skulle mycket hellre köra en redig elbil än en fossilbil och därmed dra mitt strå till stacken. Jag är absolut inte mot att förbättra klimatet, men när det mesta ansvaret för det läggs på konsumenterna som inte har råd till det, då ska det inte heller klagas från politiskt håll när folk fortsätter köra fossilbilar, fortsätter att äta som vanligt osv..
Och som jag sagt tidigare, det är ofta allt för omständigt med kollektivt resande, tar för mycket tid och är obekvämt.
Jag gillar inte att åka med andra okända människor som sitter och snorar, hostar, ungar som skriker, vissa luktar illa osv. Ska jag ändå göra det och ta den obekvämligheten så ska det vara minst lika smidigt som att ta bilen, gå minst lika snabbt och vara billigare.
T.ex. ska jag ta mig kollektivt från Kalmar till Mora, då ska jag först gå några hundra meter med tung packning och ställa mig och vänta på bussen, sen ta den in till centralen och sätta mig på tåget. Sen måste jag byta tåg två gånger på vägen också. Sen när jag kommer fram måste jag troligen ta taxi.
Alltså en bussresa, tre tågresor och en taxi. Det tar tid, kostar, är omständigt och väldigt obekvämt på alla möjliga sätt och vis.
Lösningen på det är ju t.ex. elbil för en sådan som mig, men de är idag för dyra trots elbilspremien så därför tvingas jag puttra vidare med fossilbil och betala 16kr liter. Skulle bensinen gå upp till 18kr litern så skulle man så klart bli sur, men jag skulle vara tvungen att köra på precis som vanligt ändå trots att det är dyrare.
Dyrare bensin gör inte att jag helt plötsligt får råd att köpa en elbil som Miljöpartiet verkar tro. Det som behövs är kraftigare subventioneringar på elbilar.
Mycket av utländska webbsidor är ju blockerat i Kina (Google, Youtube, Facebook m.fl.). Dock finns ju absolut möjligheten att titta på dessa ändå om man vill. Men den allmänna medvetenheten är nog ganska låg. Det är absolut ingenting som folk går och oroar sig för
+1. Man kan inte lösa klimatproblemen genom att skuldbelägga enskilda och få dem att ändra livsstil. I alla fall inte i en demokrati. Tittar man på miljöpartiets siffror i opinionsmätningar så är det ganska tydligt att den livsstil de förordar för att rädda klimatet är inte något som merparten av Svenska folket är beredda att anamma. Jag har svårt att ta ställning till hur allvarlig klimatkrisen är, men om vi nu utgår från att den är så allvarlig som klimataktivisterna vill göra gällande, så kan jag ha förståelse för att man vill genomföra radikala åtgärder och få folk att lägga om sin livsstil. Problemet, som jag ser det, är att flertalet människor är ytterst ovilliga att lägga om sin livsstil för t.ex. klimatets skull. Ser man rent krasst på saken så borde vi t.ex. inte ha villaområden alls i Sverige, eftersom de dels utnyttjar befintlig mark ineffektivt och även låser in folk i ett bilberoende:
http://mirror.unhabitat.org/pmss/listItemDetails.aspx?publicationID=3342&AspxAutoDetectCookieSupport=1
Men flertalet Svenska vill ju bo i Villa: https://www.di.se/nyheter/sa-drommer-svenskarna-om-att-bo/
Så hur löser man ett sådant problem, inte alls i en demokrati skulle jag säga. Ett parti som förespråkar stark förtätning, när folket istället vill bo glest, kommer bli avsatt från makten. Folk kommer helt enkelt inte acceptera för stora ingrepp i deras sätt att leva. Då röstar man fram andra partier, eller, i förlängningen, gör uppror.
Nya kommande skuldebeläggningen är nog Sötpotatisskam, det finns King Edward det duger gott. Vill man festa till det så är Blå Kongo ett bättre alternativ :)
Får tipsa MP om detta.
Potatis, då kommer jag att tänka på hästar.
Där jag bor, på öarna i Mälaren (Ekerö kommun) odlades grönsaker, frukt och potatis till Stockholm, ångbåtar körde skytteltrafik till Gamla stan där det såldes på torget, även när jag var liten på 70 talet odlades det mycket, själv jobbade jag med att köra traktor med potatisplockare bakom på höstarna.
Detta har nu totalt ersatts med hästar, Ekerö är Sveriges hästtätaste kommun, det är hästar på vart enda grön plätt. Odlas görs det bara i växthus Svegro och Ortonovo har stora anläggningar här ute och förbrukar 1/3 del av all el till öarna. Odlingarna gör ju iaf nån typ av nytta, men hästarna, de gör ingen praktisk nytta alls, till 99.99% står de i en hage, käkar gräs och bidar till klimatförstöringen. Hästägarna åker runt i en extra stor törstig bil för att kunna dra med sig hästen.
Jag har inte hört nått i klimatdebatten att vi ska minska antalet hästar, och kanske börja odla potatis istället.
Ja varför nämns inte dessa lyxhästar som inte gör någon nytta i klimatdebatten. Sparkar, luktar illa och är ömkliga, kan inte ens äta vanligt hö. Nej en rejäl Malusbeskattning av nöjeshästar vore på sin plats. Däremot borde det ges Bonus om du köper en rejäl ardennerhäst, som kan dra en plog i ditt jordbruk.
Intressant artikel: Rapport: ”Olja kan inte konkurrera med förnybar energi” på https://www.nyteknik.se/fordon/rapport-olja-kan-inte-konkurrera-med-fornybar-energi-6968774
"I rapporten ”Wells, Wires and Wheels…” skriver Mark Lewis, BNP Paribas chef för hållbarhetsanalys, att ur ett rent ekonomiskt perspektiv har olja svårt att hävda sig som ett alternativ inom mobilitet – och att det kommer att bli än tydligare med tiden. ”Vår slutsats är att ekonomin för olja för bensin- och dieselbilar kontra vind- och solkraftsdrivna elbilar nu är på obeveklig och bestående nedgång. Med stora implikationer för både beslutsfattare och oljebolag”, skriver han i en kommentar till rapporten."
"Enligt uträkningarna skulle 100 miljarder dollar investerade i oljeproduktion 2018 generera totalt 240 terrawattimmar nettoenergi. Jämförelsevis skulle motsvarande summa generera 3,9 gånger så mycket om den investerades i landbaserad vindkraft, 3,4 gånger mer om det var i havsbaserade vindkraft, och hela 4,7 gånger så mycket om pengarna investerades i solkraft."
John: Nu är jag tillbaka igen. Slut på lugnet;-)
Jag observerar att du inte svarade på mina frågor. Varför? Jag ger dig en ny möjlighet.
1. Varför är inget 100%?
2. Vad är skillnaden mellan en beroende och oberoende variabel?
3. Vad innebär en prognos?
Det kan vara bra att vi reder ut sådana här saker innan vi diskuterar olika material och rapporter, eftersom de till stora delar bygger på observationsdata (med en hel del tidsserier) och härledningar. Därför behöver vi ha en entydig definition av verktygen innan vi kan förstå varandra och på så vis komma vidare.
Att strukturomvandlingen som pågår i fordonsklustret kommer att drivas av ekonomiska överskott (främst via lägre transportkostnader) är ingen särskilt revolutionerande slutats. Det är nästan alltid förutsättningen.
Men det har som vi redan diskuterat inte så mycket med lägre utsläpp av växthusgaser att göra. Ja, förutsatt att utgångsläget är det totala tillskottet av fossila restprodukter från olika omvandlingsprocesser i världen och inte förändringar inom specifika branscher eller regioner. Utifrån AGW-tesen är det ju inte särskilt relevant att studera enskilda faktorer (om än inte ointressant) utan det är den totala koncentrationen som är det väsentliga.
Har John f.ö läst rapporten han precis hänvisade till, eller är det artikeln som han utgår från? Om det är artikeln rekommenderar jag dig att läsa rapporten i sin helhet. Det skapar en djupare förståelse för vad den visar och vilka slutsatser som kan formuleras (de är nämligen inte helt entydiga och allra minst utifrån ett AGW-perspektiv).
MVH AL
AL, hur ställer du dig till ASEK-gruppens senaste beräkning av vad den samhällsekonomiska kostnaden är att släppa ut CO2, där de ändrar sina kalkyler från 1,14kr/kg CO2 till 7kr/kg?
https://www.di.se/ledare/klimatet-har-fatt-nytt-pris/?fbclid=IwAR1V_a9i3i9P9c4NXeWpb_XCA6okVlxlJ9qdfEzQLOvwiUSgkH8XhIq__5M
ASEK:s arbete går i fallet koldioxid ut på att hitta värden som gör att politiska målsättningar kan uppnås. Nu har vi en hel del politiker som tycker att Sverige skall bli koldioxidneutrala. ASEK har att förhålla sig till den utfästelsen och tar rent operationellt fram nivåer på styrmedel som skall möjliggöra måluppfyllelse. Här skiljer sig koldioxiden åt mot andra negativa externa effekter från vägtrafiken, såsom buller, miljö, vägslitage eller trafikolyckor (där parameterskattningen går att härleda i empiri).
Det som blir effekten är att bränslepriserna kommer att höjas (rejält), att ett antal stora kollektiva satsningar inom infrastruktur blir både dyrare som ekonomiskt negativa att färdigställa. Genom att fördyra processen kväver man investerings- och konsumtionsviljan, och ekonomin backar. Det är som bekant mp:s yttersta målsättning att vi alla skall få det sämre (samtidigt som delar av övriga välden istället får billigare energi).
Det finns ett visst forskningsmässigt stöd för att införa en koldioxidvärdering som pendlar mellan 0,1-0,3 kr/kg. Några 7 kr/kg finns det mig veterligen ingen som lyckats visa - lika lite som man kan påvisa sådana kopplingar givet dagens värdering om 1,14 kr/kg.
Nedan följer f.ö de nivåer som Sverige tillämpar i jämförelse med andra länder (innan höjningen). Som synes har Sverige världens högsta värdering - långt över de flesta jämförbara länder och långt över vad handeln med utsläppsrätter ger, eller vad som krävs för att uppfylla Parisavtalet.
Här är sammanställningen (källa World Bank Group) i kr/ton
Sverige 1307
Schweiz: 988
UPPFYLLA PARISAVTALET: 823
Finland: 669
Norge: 607
Frankrike: 514
Island: 319
Danmark: 267
UTSLÄPPSRÅTTER inom EU: 257
United Kingdom: 247
Korea: 226
Slovenien: 195
Nya Zeeland: 174
Stater som har skatter i USA: 164
Regioner som har skatter i Kanada: 154
Portugal: 144
Utsläppsrätter i Kina: 113
Argentina: 62
Chile: 52
Lokala skatter i Shanghai och Singapore: 41
Mexico/Japan: 30
Estland: 20
Så nej, jag tycker inte att höjningen är motiverad lika lite som jag anser att det föregående värdet var rationellt. Beslutet saknar förankring i forskningen, d.v.s det är drivet av ideologisk övertygelse. Historien har som bekant visat att fanatiker och ytterligheters fundamentalism sällan är ändamålsenliga eller ens verkningsfulla. Och det är även detta ett typexempel på.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.