Mercedes SL: ”Daycruisern” kostade som tre Volvo

Vilken drömsits. Ingen annan tillverkare var i närheten av den soliditet och känsla av absolut krocksäkerhet Mercedes SL R107 ustrålade vid debuten för 35 år sedan. Med mycket små förändringar såg förarmiljön ut så här ända till slutet av produktionen 1989.

Mercedes långlivade SL generation R107 bjöd på en broschyr lika högkvalitativ som bilen.

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Automobil 2006.

En broschyr över Mercedes SL-serie R107 kan presentera ett intressant problem om man inte kikar alltför noga i nedre högra hörnet på baksidan. Det är ju där man hittar produktionsåret på varje anständig trycksak.

Vilken årsmodell är detta fråga om? Inte så enkelt, den långlivade serien (1971–1989) förändrades till det exteriöra knappast alls. Att broschyren är från före 1986 är i alla fall ställt utom tvivel. Då tillkom snöplogsspoilern under stötfångaren fram och förändrade ansiktsuttrycket radikalt. Samtidigt kom de snygga, platta lättmetallfälgarna med sin tandade ytterkant och tonade ner den blixtrande kromframtoningen. Fast vi var förstås många som sörjde de snygga, karosslackerade navkapslarna.

Den här bilen har gått från att framstå som extremt futuristisk vid debuten som 350 SL i april 1971 till i dag urtypen för hur en Mercedes av den gamla goda stammen ska vara. Dimensionerna var på alla ledder en smula större än på den nätta föregångaren W113.

Den nya stilen pöste nästan över av självförtroende och förebådade den året efter lanserade S-klassen W116, som i jämförelse med konkurrenterna framstod som ren science fiction. Säkerhetstänkandet, designhelheten och komforten i nya Mercedes var verkligen på helt egen nivå i början av 1970-talet. Inte mindre än 63 500 kronor (lika mycket som tre Volvo 144 DL) kostade en 350 SL vid lanseringen i Sverige. Ingen vettig människa kunde väl någonsin få råd med en?

I april 1980 började produktionen av 500 SL, med den fina och sedermera långlivade V8:an i lättmetall. En diskret spoiler på bakluckan röjde modellen.

R107 har alltid ansetts som en av de mest välbyggda Mercedesbilarna. Broschyren bjuder på en ganska intetsägande interiör från monteringen vid fabriken i Sindelfingen.

I dag vet vi annorlunda. R107 blev en succé med 237 286 tillverkade exemplar (föregångaren kom upp i knappt 49 000) och på somrarna men även året runt är en R107 i gatubilden inget att lyfta på ögonbrynen inför. Ett oändligt bruksvärde i den sportiga kompositionen, en självklarhet för märket med stjärnan.

Dessutom en självklar bil för alla oss som (det måste erkännas) fastnade framför den oändliga tv-serien Dallas. Hjälmfrisyrförsedda Bobby Ewing for med okrökta hårstrån hit och dit över platt-Texas i sin röda SL-karamell, tidvis med rådjurskvinnan Pam/Victoria Principal i stolen bredvid. Det vill säga när Bobby inte var död eller obegripligt återuppstånden, han höll ju på så där.

Broschyrerna från Mercedes har i alla tider utmärkts av en stringens man inte hittar hos så många andra. Inget svajande med typsnitten eller illustrationsmanéren, inga stillösa tillrop från alltför kreativa copywriters. Enhetlighet, raka besked, redovisningar av de senaste tekniska rönen – så ska det se ut och gör det också i denna 32-sidiga, outslitliga kraftpappertrycksak.

Vi kan in i minsta porknotter studera säkerhetsratten, dimensionerad för en havskryssare. Vi kan dra med fingertopparna och känna perfektionen i det hundtandsrutiga stolstyget. Vi kan notera att SL R107 lämpar sig utmärkt som dragare av stora släp med daycruisers på – hur många sportbilar har illustrerats så?

Stram och snygg hardtop med antydan till föregångarens svank högst upp. Ingen siktstörande, hopvikt sufflett här inte!

Och året? »1981« har någon kluddrat med kulspetspenna på en av sidorna, en sådan där meningslös, slafsig anteckning som broschyrnördar avskyr och som man hittar alltför ofta. Man tänker sig hur SL-spekulant och säljare diskuterar bilen och för att verkligen nagla fast situation och argument krafsar säljaren med sin fula reklampenna ner priset, stryker under ett par rader, drar en ring runt motorbilden. Huh!

Annars hade man nog tagit årtalet på de båda åkande på omslaget. Vilka brillor…