Frågeställaren undrar hur det kan komma sig att Vi Bilägare kommer fram till att vissa bilar bländar med halvljuset i sina ljustest.
”En bil med typgodkänt ljus som är rätt injusterat borde väl inte blända på halvljus?” Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Ni skriver då och då i kommentarerna till ljustesterna – senast i testet i nr 5 av Volvo S90, BMW och Mercedes – att vissa bilars halvljus har större risk för bländning. Hur kan det komma sig? En bil med typgodkänt ljus som är rätt injusterat borde väl inte blända på halvljus?
Jag vet av egen och andras erfarenhet att xenonljus och LED-ljus som är väldigt blått eller vitt till färgen kan störa genom att själva ljuskällan är väldigt intensiv, men det är väl något annat än att bli bländad?
Mats Persson
Svar:
ECE:s ljusreglemente omfattar ett femtontal punkter och några ytor där man mäter ljusets styrka. Den mest begränsande punkten för ett bra ljus är bländningspunkten ”B50L”. Den ska simulera en mötande förares ögon som befinner sig 125 cm ovanför vägen och med strålkastarhöjden 75 cm. Siffrorna baserar sig på äldre bilar. Kraven är med tanke på utvecklingen alldeles för låga.
Vår ljus-mätning innehåller en stor mängd data som inte redovisas i tidningen. All information skulle ta för stor plats. Ett av de data som inte redovisas annat som en kommentar, är mätning av siktnedsättande bländning.
I ljusreglementets B50L-punkt mäter Vi Bilägares ljusdator, på en yta av 0,3 x 0,3 grader, 25 punkter och resultatet utgör medelvärdet för belysningsstyrkan i lux.
Det finns två typer av bländning:
1. Siktnedsättande bländning som brukar mätas i mängden ”veiling glare”.
2. Obehagsbländning som brukar mätas i en så kallad deBoer-skala.
I vår ljusdators programvara har vi valt att beräkna den relativa storleken på den siktnedsättande bländningen med hjälp av Holladays formel för ”veiling glare” (ströljus). Beräkningen bygger på vinkeln mellan siktlinjen och bländkällan samt luxvärdet för infallande (det vill säga bländande) ljus.
Högt värde i B50L ger sämre betyg i tre steg.
Det vi kan se i våra mätningar är att vissa bilar kan ha höga värden, fastän de är godkända. I några fall har vi noterat att mötande bilister uppfattar att de blir bländade när de möter oss vid mörkerkörning. Vi kommenterar och påpekar dessa förhållanden, även fast ljusen är ECE-godkända.
Det är alltså datorn som mäter fram den siktnedsättande bländningen för mötande på halvljus. Huruvida en bilist blir bländad eller inte beror delvis på synen och vanan vid mörkerkörning (om man kan disciplinera sig att inte se rakt in i mötandes lysen och istället hålla blicken längs vägkanten).
Bländning är individuell och är egentligen en partiell retning av ögats näthinna. Man blir inte ”blind” om man bländas av normala bilstrålkastare. Men utvecklingen under de senaste åren är högre värden i B50L.
Våra kommentarer grundar sig på mätningar och tendenser över tid. Vid några fall har vi gjort subjektiva kommentarer i tester. Men som grund finns ändå alltid ljusdatorns objektiva siffror.
Erik Rönnblom, Vi bilägare
Diskutera: Vad tycker du om svaret?
Fråga:
Ni skriver då och då i kommentarerna till ljustesterna – senast i testet i nr 5 av Volvo S90, BMW och Mercedes – att vissa bilars halvljus har större risk för bländning. Hur kan det komma sig? En bil med typgodkänt ljus som är rätt injusterat borde väl inte blända på halvljus?
Jag vet av egen och andras erfarenhet att xenonljus och LED-ljus som är väldigt blått eller vitt till färgen kan störa genom att själva ljuskällan är väldigt intensiv, men det är väl något annat än att bli bländad?
Mats Persson
Svar:
ECE:s ljusreglemente omfattar ett femtontal punkter och några ytor där man mäter ljusets styrka. Den mest begränsande punkten för ett bra ljus är bländningspunkten ”B50L”. Den ska simulera en mötande förares ögon som befinner sig 125 cm ovanför vägen och med strålkastarhöjden 75 cm. Siffrorna baserar sig på äldre bilar. Kraven är med tanke på utvecklingen alldeles för låga.
Vår ljus-mätning innehåller en stor mängd data som inte redovisas i tidningen. All information skulle ta för stor plats. Ett av de data som inte redovisas annat som en kommentar, är mätning av siktnedsättande bländning.
I ljusreglementets B50L-punkt mäter Vi Bilägares ljusdator, på en yta av 0,3 x 0,3 grader, 25 punkter och resultatet utgör medelvärdet för belysningsstyrkan i lux.
Det finns två typer av bländning:
1. Siktnedsättande bländning som brukar mätas i mängden ”veiling glare”.
2. Obehagsbländning som brukar mätas i en så kallad deBoer-skala.
I vår ljusdators programvara har vi valt att beräkna den relativa storleken på den siktnedsättande bländningen med hjälp av Holladays formel för ”veiling glare” (ströljus). Beräkningen bygger på vinkeln mellan siktlinjen och bländkällan samt luxvärdet för infallande (det vill säga bländande) ljus.
Högt värde i B50L ger sämre betyg i tre steg.
Det vi kan se i våra mätningar är att vissa bilar kan ha höga värden, fastän de är godkända. I några fall har vi noterat att mötande bilister uppfattar att de blir bländade när de möter oss vid mörkerkörning. Vi kommenterar och påpekar dessa förhållanden, även fast ljusen är ECE-godkända.
Det är alltså datorn som mäter fram den siktnedsättande bländningen för mötande på halvljus. Huruvida en bilist blir bländad eller inte beror delvis på synen och vanan vid mörkerkörning (om man kan disciplinera sig att inte se rakt in i mötandes lysen och istället hålla blicken längs vägkanten).
Bländning är individuell och är egentligen en partiell retning av ögats näthinna. Man blir inte ”blind” om man bländas av normala bilstrålkastare. Men utvecklingen under de senaste åren är högre värden i B50L.
Våra kommentarer grundar sig på mätningar och tendenser över tid. Vid några fall har vi gjort subjektiva kommentarer i tester. Men som grund finns ändå alltid ljusdatorns objektiva siffror.
Erik Rönnblom, Vi bilägare
Diskutera: Vad tycker du om svaret?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag har kört med solglasögon alltid vid mörkerkörning, placerar man dem så att man kan se över glasögonen är det bara att höja huvudet några cm vid varje möte, aldrig haft minsta problem med denna metod.
Men så kör jag heller aldrig fortare än 70-80 i mörker, en del blåser ju på som tokar oavsett yttre förhållanden.
Har du körkort? Kör 70-80 km/h på motorvägen för att det är mörkt är inte att rekommendera. Kan bli böter på det. Vid stigande ålder påverkas mörkersende eller om man gjort laseroperation på ögonen. Man ser helt enkelt sämre i mörker. Däremot ligger nog dagens lamor på annan våglängd som "retar" ögonen lättare, jag tycker i alla fall de gamla lamporna på äldre bilar är behagligare att möta än nyare bilar med xenon/led eller annan ny teknik.
Hänger man inte med i trafikrytmen när det är mörkt så tycker jag man ska ta sig en funderare på om man inte ska vänta med att åka till det blir lite ljusare, t ex nästa dag. (Är själv gammal dock utan dina problem).
Min erfarenhet är att med stigande ålder bländas man mycket lättare. Omställningstiden för ögat ökar med åldern har jag hört när jag frågat om det. Jag kör också försiktigare i mörker som N-iklas skriver. Med åldern så ökar grumligheten av ögats lins, så man får inte in lika mycket ljusinsläpp. Även framrutans skick på bilen påverkar helheten.
Dags att införa körkortstest för äldre som på flygkaptener
Ha ha en del tycks tillbringa sitt liv rinnande fram och tillbaka på motorvägen och är helt omedvetna om att det finns en värld utanför motorvägen också.
Jag har använt solglasögon i bilen på natten sedan jag var 10 år, då vad det självklart när man slipper köra själv, lång rutin och vana.
Jag kör vanligen bara en enda längre resa per år på motorväg, och 5-6 snuttar på 10-15 km utöver det, annars är det uteslutande vanliga mindre vägar och ännu mindre vägar där man alltid riskerar att köra på olika slags djur i mörker, sikten bredvid vägen kan vara 6-7 meter här och var.
När jag höll på med att ta körkortet och körde bilskolans bil en tidig mörk och dimmig morgon, tre andra elever i baksätet och läraren fram, då plötsligt två rådjur skuttar över vägen blixtsnabbt strax framför bilen, bara jag såg dem.
Om någon annan kört hade vi nog blivit försenade misstänker jag.
Stadstrafik och motorvägar undviker jag eftersom jag föredrar ensamhet, frihet, naturupplevelser och lugn och ro.
Därför är automat och farthållare av mindre intresse...
Det besvärligaste vid möten är när det är regnvåta vägar, och mitträcke där mötande bilars lysen bläcktar i ett.
O lysbilden är helt annorlunda än på en torr mötande vägbana.
Har en kompis som har en mercedes som har avbländningsautomatik, för honom är tradare och lastbilar väldigt envetna och blinkar med hellyset, för att påpeka att han har hellyset på, fast bländningen sker automatiskt när bilen skälv bländas.
Tror inte att ålder har med bländning att göra, kan köra långa sträckor själv ibland på E4an där man måste köra för det mesta på halvlyset, när andra körbanan är skild med enbart ett mitträcke, då kan körningen vara enerverande.
Som Franske vinkungen uttryckte sig, " håll dig borta från landsvägen så minskar du olycksrisken"
"Det besvärligaste vid möten är när det är regnvåta vägar, och mitträcke där mötande bilars lysen bläcktar i ett. O lysbilden är helt annorlunda än på en torr mötande vägbana."
En funktion hos Opels AFL strålkastare är att vinkla om strålkastarna om vägen är regnvåt för att minimera just den effekten.
När man blir äldre har man två motsatta problem. Å ena sidan behöver man mer ljus, å andra sidan blir man lättare bländad.
Nu menar jag inte absolut bländning, då det gör ont i ögonen, utan den siktnedsättande bländningen. Irisen blir långsammare med att reglera ljusinsläppet, pupillens storlek. Den största bländningen beror dock mest på ljusspridning i linsen, som ju närmar sig katarakt (grå starr) mer och mer och även grumligheter i glaskroppen. Har man sen dessutom svarvat till hornhinnan, blir det ytterligare ljusspridning.Jämför med att titta genom rök eller en repig plastskiva.
Ljustemperaturen har i sig ingen större påverkan. Det blåvita ljuset täcker ett något större spektra och ger alltså mer ljus till ögat. Det gula ljuset kan dock upplevas som vilsammare, eftersom det bättre stämmer med ljuset från naturligt svaga ljuskällor.
Sen har vi den subjektiva påverkan. Många småsneglar och tänker "ska inte den där idioten blända av snart", trots att ljuset egentligen ännu inte bländar – om man ger fanken i att titta in i det.
Ett skäl, när det regnar, att inte vänta för länge med att slå på helljuset igen, förutom att själv se bättre, är att halvljuset på kort avstånd faktiskt kan blända den mötande via den blöta vägbanan.
En repig strålkastarlins (-glas) ger stickstrålar (ljusspridning) som bländar mer och sätter ned den egna sikten vid nederbörd.
Och än en gång konstaterar jag att det är omöjligt att få en lättläst struktur på det man skriver.
Oavsett rad- och styckebrytningar blir ändå texten en enda kompakt massa.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.