Vi Bilägare svarar varje vardag på en läsarfråga om bilar eller trafik.
Kommentar:
Per-Martin Roos, OKQ8, ger i nummer 16/10 svar på vilket bränsle som är framtidssäkert (läs artikeln här). Hans resonemang bör kompletteras med att tillgången olja, framför allt den olja som enkelt och billigt kan utvinnas, börjar minska i världen.
Detta tillsammans med att efterfrågan på bensin och diesel kraftigt ökar genom konjunkturuppgång och, framför allt, motorisering av Kina och Indien, leder till att risken för mycket kraftigt höjda bensin- och dieselpriser är överhängande redan inom de närmaste åren.
I dag är det en avsevärd risk att köpa en medeltörstig eller törstig bensin- eller dieselbil. Risken att drabbas av väldigt höga driftskostnader och som konsekvens av detta lågt andrahandsvärde är betydande.
Jan Holgersson, Örebro
SVAR:
Inga bränslen kan anses som framtidssäkra om de inte är baserade på ”sol, vind och vatten” men frågan är om du menar framtidssäkert i fråga om råvaruförsörjning eller priset för konsument. Även förnybara bränslen har sina problem med att man måste vänta in att ”de växer till sig”.
Biomassa (metanol/etanol) från skogen tar 50–70 år, etanol från säd tar ett halvt till ett år, för att nämna några exempel. Helt klart är det att när fler människor på jorden vill åt samma energi så stiger priset men troligen olika i olika världsdelar.
Det enda man säkert kan säga är att bränsle idag är mycket billigt och därför slösar västvärlden otroligt med energin. Bensin och diesel kommer att vara drivmedel för bilar i många år framöver men priset kommer troligen att göra att bilägare söker sig mot andra alternativ, i första hand energisnåla små bilar, oavsett vad de drivs av.
Per-Martin Roos, OKQ8
Diskutera: Vilket bränsle är mest "framtidssäkert"?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jorden innehåller fortfarande enorma mängder brytbar kol. Av dessa mineral samt vätgas går det att framställa s k syntetisk bensin och diesel vilket bl a har praktiserats i Tykland och i Sydafrika och nu lär utvecklas i Kina. Även i USA har studier genomförts i detta hänseende. Om kostnaderna för dessa processer kan göras konkurrenskraftiga så borde våra behov av fordonsbränslen kunna tillgodoses för några hundra år framåt.
"1 kWh kärnkraftsel släpper ut mellan 31,4 till 66 g CO2.
Detta gäller för redan byggda, nybygge kommer att utöka mängderna ytterligare!
Som jämförelse ger 1 kWh vindkraftsel 18,6 g CO2. Nya vindkraftsverk med högre effektivitet uppges ha ännu lägre utsläpp enl. LCA analyser. Även biomassa från ved med nuvarande teknik ger upphov till lite utsläpp även om man tar hänsyn till att det är förnyelsebart. Man uppger ca 11,5 g CO2 per producerad kWh."
Från den här sidan om livscykelanalys av utsläpp av CO2.
http://www.gronkommun.nu/
På den här sidan ser man att uranbehovet till våra kärnkraftverk inte täcks av uranbrytningen i världen, och att priset på uran ökar i snabb takt.
http://www.world-nuclear.org/info/inf22.html
Production from world uranium mines now supplies only about 75% of the requirements of power utilities.
En av mina bensinbilar kostar 370 kr i skatt per år och förbrukar 0,51 l/ bensin per mil blandad körning. Bensin som just nu är tio öre billigare än diesel, en kostnad vilken blir svårt för en dieselbil att slå även när dieselskatten höjs för andra gången 2013.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.