Bilfrågan: Avger elbilar strålning?

"Mäter man och får olika resultat gör man antingen fel eller så är det man försöker mäta inte mätbart."

Exakt, det är det man hävdar och det är just problemet, man menar att mätresultat som kan variera inte kan existera.
Det är häpnadsväckande att man kan påstå något sådant.

Problemet är att man har förutfattade meningar om sina resultat, varje gång man upptäcker något nytt förutsätter man att man begått ett misstag.

När den rätta metoden är att inte förutsätta någonting alls, utan istället bli fascinerad över upptäckten och gå in och djupgranska allt för att se vad man upptäckt och vad resultatet skulle kunna bero på.
Är det ett fel hittar man det då, men inte därför att man specifikt enbart försöker bevisa att det var ett fel.

Att först fastställa vilket resultat man vill ha - upptäcka att man gjort fel, och sedan lägga all energi på att försöka bevisa detta redan fastställda resultat man vill komma fram till, är precis raka motsatsen till vad riktig vetenskap är.

Förutfattade meningar är en typisk mänsklig svaghet som inte får förekomma i riktig vetenskap som enligt mig skall vara fri från all manipulation och påverkan.

En sådan frihet är extremt sällsynt, tveksamt om den alls existerar i dagens klimat där forskningsanslag och ekonomi styr både vad man forskar på och vilka resultat man kommer fram till.

Presenterar du "fel" resultat så kanske du blir utan anslag nästa gång du ansöker.

Tittar man på vad som det forskas på i dag översvämmas verksamheten av de mest absurda forskningar som är helt värdelösa, men helt ofarliga, som inte kan provocera någon, som kräver lite jobb och är lätt att få anslag till.

Allmänheten har ingen realistisk bild av vad som händer bakom de stängda laboratoriedörrarna när journalisterna inte är där på studiebesök.

(Förövrigt så vet jag hur en spik känns, sådant hör till när man är grundligt nyfiken.)
Vilket vetenskapen borde vara, men det ser tveksamt ut där.

N-iklas. Ingen kräver 100% repeterbarhet. Faktum är att det är en omöjlighet. Mätvärden och observationer varierar tvärtom alltid. Om du råkat på forskare som avkräver 100% förklaringsgrad så är de antingen inte forskarutbildade, eller så har den allmänt nedgraderade akademiska kravnivån (som ofta karaktäriserar humaniora)också hittat in i naturvetenskapen.

Inom medicin (som jag antar att du tänker på) har man en definition där något "normalt" fastställs via observationer. Man genomför helt enkelt mätningar på många olika personer och bildar ett (95%)konfidensintervall. Hamnar man inom detta anses man frisk. Ligger man utanför kan man diagnostiseras som "sjuk").

Typexempel är diabetes där ett Hba1c-värde bör ligga inom intervallet 27 – 42 mmol/mol för att bedömas som "frisk", eller icke-diabetessjuk (med en hel del diskussion om var gränserna bör ligga). På individnivå brukar ett resultat över 42 kräva omprov (det finns en felmarginal i utrustningen) och vidare utredning och så småningom ( om man upprepar resultatet och tar ytterligare kompletterande prover) en diagnos om diabetes. Samma metod används inom blodtryck, blodfetter, njurar och mängder av andra diagnoser. Notera särskilt att det finns individavvikelser.

Så mig veterligen är det ingen som påstår att elöverkänslighet inte existerar. Det man däremot har misslyckats med är att hitta orsakssambanden (observera att medicin idag till stora delar bygger på orsakssamband -man vet inte den faktiska orsaken utan kan enbart peka på olika samverkande avvikelser - diabetes och hjärt-kärl är ett typexempel på det). Eftersom en som uppger sig vara elöverkänslig säger sig påverkas negativt har man försökt mäta upp det sambandet (på samma sätt som man vet vad man skall titta efter hos patienter med nedsatt njurfunktion = högt blodtryck). Denna mätning har misslyckats.

Att man misslyckas med att hitta en relation betyder inte att där inte finns något samband. Tvärtom är det kännetecknande för den medicinska forskningen att det på 1000 olika försök bara blir c;a ett som ger ett medicinskt användbart utfall. Resterande delar brukar förkastas - eller så hittar man ett nytt användningsområde och nya mekanismer (Viagra är väl där det mest kända exemplet).

Finns då elöverkänslighet? Ja vad jag känner till så förekommer det människor som på individnivå säger sig uppleva besvär. Hur och varför dessa mår dåligt är vad jag har hittat i nuläget ett outforskat område.

MVH AL

Det här är en svår fråga eftersom det handlar om att visa respekt för personer med svåra symtom samtidigt som man självklart inte ska dras med i argumentationen att personer med svåra symtom har någon slags okränkbar rättighet att själva bestämma vad som är orsak. Just ”ellallergi” är extremt väl beforskat och symtomen på ”allergin” är helt och hållet beroende på om personen TROR sig vara utsatt för elektromagnetism. Visat väldigt elegant i dubbelblinda studier, det spelar ingen roll om elektromagnetismen är aktiv, utan de svåra symtomen kommer om man tänder en lampa eller spelar upp ett ljud som får personen att tro att utrustningen aktiverats.

Ytterligare något som talar för att det är ett somatoformt syndrom i ångestbranschen är att det inte längre är på modet, och att nästan ingen insjuknar längre (ungefär på samma sätt som att ingen längre har oral galvanism, eller att den fullständigt handikappande kontorsarbetarsjukdomen skrivkramp spårlöst försvann). Det fanns stora epidemier på 90-talet som blev värre av att man ”elsanerade”, eftersom fler blev uppskrämda och började tro att de var utsatta för fara eftersom det kom en massa hantverkare och rev ut saker på jobbet. Det är helt i linje med att detta alltså är en viral tanke som slår rot i befintlig psykisk ohälsa och vantrivsel, och just därför är det väldigt olyckligt att ViB tagit en bedagad patientförening som sakkunniga. Risken är alltså överhängande att personer med självupplevd elallergi kommer få mer symtom under bilåkning om artiklar av den här karaktären börjar spridas igen.

Här är en mätning av magnetfälten i några bilar där Prius verkar ha lägsta värdena!
https://docplayer.se/4297221-Matning-av-lagfrekventa-magnetfalt-i-bilar.html
Däcken verkar generera högsta magnetfälten i bilarna.
I motorvagnståg kan säker mycket högre värden finnas då man har Växelriktare ovanför huvudet och kablar med tusentals Ampere och tusen volt ner till motorerna bara centimeter från passagerare på vissa passagerarsäten.

Mystiska saker kan hända i kroppen om man själv tror på det. Tex läkemedel, har större verkan på människor som tror på att det botar sjukdomen. Samma sak är det nog med elkänslighet, det förstärks på vissa individer då de har stark tro att det påverkar dem negativt. Jag ifrågasätter inte själva sjukdomen, men tror att det beror en del på psykisk nivå hur mottaglig man är. Ha negativa uppfattningar av wi-fi och oroa dig så skall du nog se att det börjar klia i hårbotten ännu mer...

Lite som när man hör att vinterkräksjukan går på ungarnas dagis, man börjar må illa genast...

L. Mäkinen: Folk mår fysiskt och psykiskt dåligt för miljoner anledningar. För det mesta vet de inte varför. Om de hittar sätt att må bättre så är jag nöjd. De får kalla det vad de vill. Jag skulle vara väldigt försiktig med att se ner på folks hälsa sådär. En vacker dag kommer din kropp också sluta göra som du vill... det kan jag garantera dig.

saabnisse: Att säga att elektromagnetisk strålning inte påverkar är att inte förstå fysik överhuvudtaget. Det mesta är elektromagnetisk strålning. Så jag brukar säga att folk kan sticka huvudet i mikro eller tälta bredvid en exponerad kärnkraftshärd ifall de tror att elektromagnetisk strålning är ofarlig. Solen har lägre effekt per ytenhet än en mobiltelefon vid markytan. Och det är väl ingen som tror att solstrålning är harmlös i valfria doser? De flesta elektromagnetiska fält är joniserande. Frågan är bara vad och vilken effekt.

Axa: Samma. Men olika aspekter. Elektriska fält kommer av stillasittande laddningar. Magnetiska fält uppkommer när laddningen är i rörelse. Ljus, mikrovågor, gammastrålning, mobiler, statiska elektriska fält, statiska magnetiska fält är alla elektromagnetiska fält.

Debatten handlar mest om huruvida lågfrekveta sådana är skadliga eller inte. Det finns gott om bevis åt båda hållen. Min hållning är att eftersom jag inte kan svara för varje molekyls resonans eller bindningsprofiler i alla situationer med tillskott av valfri mängd energi så kan jag omöjligen svara att det är ofarligt.