Illustration: Johan Isaksson.
”Galten stack trynet under nätet och bröt upp det. Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin?” Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Jag fick bromsa in för tre vildsvin som i sakta mak gick över riksväg 42 mellan Alingsås och Trollhättan. När de kom till viltstängslet stack galten trynet under nätet och bröt upp det genom att lyfta huvudet – lika enkelt som om stängslet var gjort av wellpapp! Hålet som bildades blev tillräckligt stort för att vildsvinen lätt kunde ta sig igenom.
Vad jag kunde se var det inget fel på stängslet. Det såg kraftigt ut. Efter denna ganska skrämmande upplevelse är min fråga: Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin? Det finns ju ganska många numera och de väger mycket.
Sven Hallheden
Svar:
Dagens viltstängsel håller definitivt inte vildsvinen från vägarna. När stängslen började sättas upp någon gång på 70-talet fanns det inga vildsvin i Sverige. Stängslen är avsedda att skydda trafiken från främst klövvilt som älgar, hjortar och rådjur. Det finns också stängsel för grävlingar.
58 000 viltolyckor inträffade i fjol. Drygt 4 700 vildsvin blev påkörda. Olyckorna ökar för varje år. För tio år sedan hände 34 300 viltolyckor, varav 1 020 med vildsvin.
Det går att sätta upp viltstängsel som är mer svinsäkra genom att förankra dem eller gräva ned dem i marken. Det testas nu i liten skala. Men enbart stängsel hjälper inte mot viltolyckor. Det behövs också passager där djuren kan ta sig över eller under vägarna – helst var fjärde kilometer. Trafikverket har begärt 8,65 miljarder kronor fram till år 2040 för att bättre viltsäkra de större vägarna. Om anslagen beviljas hoppas verket kunna halvera antalet viltolyckor.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Har du sett vildsvin längs vägarna?
Fråga:
Jag fick bromsa in för tre vildsvin som i sakta mak gick över riksväg 42 mellan Alingsås och Trollhättan. När de kom till viltstängslet stack galten trynet under nätet och bröt upp det genom att lyfta huvudet – lika enkelt som om stängslet var gjort av wellpapp! Hålet som bildades blev tillräckligt stort för att vildsvinen lätt kunde ta sig igenom.
Vad jag kunde se var det inget fel på stängslet. Det såg kraftigt ut. Efter denna ganska skrämmande upplevelse är min fråga: Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin? Det finns ju ganska många numera och de väger mycket.
Sven Hallheden
Svar:
Dagens viltstängsel håller definitivt inte vildsvinen från vägarna. När stängslen började sättas upp någon gång på 70-talet fanns det inga vildsvin i Sverige. Stängslen är avsedda att skydda trafiken från främst klövvilt som älgar, hjortar och rådjur. Det finns också stängsel för grävlingar.
58 000 viltolyckor inträffade i fjol. Drygt 4 700 vildsvin blev påkörda. Olyckorna ökar för varje år. För tio år sedan hände 34 300 viltolyckor, varav 1 020 med vildsvin.
Det går att sätta upp viltstängsel som är mer svinsäkra genom att förankra dem eller gräva ned dem i marken. Det testas nu i liten skala. Men enbart stängsel hjälper inte mot viltolyckor. Det behövs också passager där djuren kan ta sig över eller under vägarna – helst var fjärde kilometer. Trafikverket har begärt 8,65 miljarder kronor fram till år 2040 för att bättre viltsäkra de större vägarna. Om anslagen beviljas hoppas verket kunna halvera antalet viltolyckor.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Har du sett vildsvin längs vägarna?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
LeifV, läs vad jag skrev ovan. Åtling och utfodring är två helt olika saker. Man åtlar för att locka grisarna med något de tycker om utan att de för den skull blir mätta och för att kunna skjuta dem kontrollerat. Det måste finnas annan föda i trakten för att de ska kunna leva där. Ingen skulle ha råd med de enorma mängder majs, ärter eller potatis som skulle gå åt om man skulle utfodra en hel flock med vildsvin - det skulle åtminstone göra kostnaden för köttet fullständigt orimlig.
Det är alltså inte åtlingen som gör att vi har spridning av vildsvin i landet - mat hittar de ändå - åtlingen är bara ett sätt att jaga dem mer effektivt.
Menar du att den som sätter upp en saltsten för älg och rådjur också ska ställas till ansvar för älg- och rådjursolyckor?
Vildsvinen är väl en ganska färsk besökare i svenska landskap? Vill minnas att "vi" klarat oss i cirka 3000 år utan att ha dem i naturen så det borde gå att utrota dem. Till skillnad från varg ställer de till med en del ofog.
Stefl. Spelar ingen roll vad det kallas för då principen är en samma, stor gris och det finns gott om dem.
Grisen är svår jagad då den är alert utav helvete och dessutom hyfsat smart, dem slöhögar som skjuts av vid ett åtel lär bara virilisera beståndet.
Tur som fan att vi inte fick tvättbjörn inplanterat också.
edit: Varför lyckas jag alltid skriva i fel tråd??
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.