Illustration: Johan Isaksson.
”Galten stack trynet under nätet och bröt upp det. Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin?” Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Jag fick bromsa in för tre vildsvin som i sakta mak gick över riksväg 42 mellan Alingsås och Trollhättan. När de kom till viltstängslet stack galten trynet under nätet och bröt upp det genom att lyfta huvudet – lika enkelt som om stängslet var gjort av wellpapp! Hålet som bildades blev tillräckligt stort för att vildsvinen lätt kunde ta sig igenom.
Vad jag kunde se var det inget fel på stängslet. Det såg kraftigt ut. Efter denna ganska skrämmande upplevelse är min fråga: Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin? Det finns ju ganska många numera och de väger mycket.
Sven Hallheden
Svar:
Dagens viltstängsel håller definitivt inte vildsvinen från vägarna. När stängslen började sättas upp någon gång på 70-talet fanns det inga vildsvin i Sverige. Stängslen är avsedda att skydda trafiken från främst klövvilt som älgar, hjortar och rådjur. Det finns också stängsel för grävlingar.
58 000 viltolyckor inträffade i fjol. Drygt 4 700 vildsvin blev påkörda. Olyckorna ökar för varje år. För tio år sedan hände 34 300 viltolyckor, varav 1 020 med vildsvin.
Det går att sätta upp viltstängsel som är mer svinsäkra genom att förankra dem eller gräva ned dem i marken. Det testas nu i liten skala. Men enbart stängsel hjälper inte mot viltolyckor. Det behövs också passager där djuren kan ta sig över eller under vägarna – helst var fjärde kilometer. Trafikverket har begärt 8,65 miljarder kronor fram till år 2040 för att bättre viltsäkra de större vägarna. Om anslagen beviljas hoppas verket kunna halvera antalet viltolyckor.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Har du sett vildsvin längs vägarna?
Fråga:
Jag fick bromsa in för tre vildsvin som i sakta mak gick över riksväg 42 mellan Alingsås och Trollhättan. När de kom till viltstängslet stack galten trynet under nätet och bröt upp det genom att lyfta huvudet – lika enkelt som om stängslet var gjort av wellpapp! Hålet som bildades blev tillräckligt stort för att vildsvinen lätt kunde ta sig igenom.
Vad jag kunde se var det inget fel på stängslet. Det såg kraftigt ut. Efter denna ganska skrämmande upplevelse är min fråga: Är viltstängslen verkligen anpassade för vildsvin? Det finns ju ganska många numera och de väger mycket.
Sven Hallheden
Svar:
Dagens viltstängsel håller definitivt inte vildsvinen från vägarna. När stängslen började sättas upp någon gång på 70-talet fanns det inga vildsvin i Sverige. Stängslen är avsedda att skydda trafiken från främst klövvilt som älgar, hjortar och rådjur. Det finns också stängsel för grävlingar.
58 000 viltolyckor inträffade i fjol. Drygt 4 700 vildsvin blev påkörda. Olyckorna ökar för varje år. För tio år sedan hände 34 300 viltolyckor, varav 1 020 med vildsvin.
Det går att sätta upp viltstängsel som är mer svinsäkra genom att förankra dem eller gräva ned dem i marken. Det testas nu i liten skala. Men enbart stängsel hjälper inte mot viltolyckor. Det behövs också passager där djuren kan ta sig över eller under vägarna – helst var fjärde kilometer. Trafikverket har begärt 8,65 miljarder kronor fram till år 2040 för att bättre viltsäkra de större vägarna. Om anslagen beviljas hoppas verket kunna halvera antalet viltolyckor.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Har du sett vildsvin längs vägarna?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
För oss som bor i vildsvinstäta områden och kanske dessutom är jägare är det mycket lättare att upptäcka grisarna, en kombination av träning och erfarenhet ökar möjligheten att upptäcka faran i tid. En tumregel är att grisen rör sig på andra platser och andra tider än älgen. Att bygga stängsel mot vildsvin blir lika svårt som att bygga en mur mot Mexico. I båda fallen kommer hindret att överlistas!
Vi bilförare tvingas agera förebyggande, förutom allmän försiktighet kan man läsa vildsvinsbarometern för att se var riskerna är störst. Länk:
https://jagareforbundet.se/vildsvinsbarometern/
Vi måste börja skjuta av alla som stödmatar vildsvin så att vi på så vis normaliserar vildsvinsstammen... (det är väl med "avskjutning" man löser sina saker inom den här branschen?)
De åtlar man använder vid jakt på vildsvin är i sig inte utfodring på den nivån att det i någon nämnvärd utsträckning bidrar till en ökad stam. En tunna med ärtor eller majs har en tidsinställd spridare som varje kväll sprider ut några hekto till något kilo, som förhoppningsvis lockar till sig grannskapets vildsvin eftersom de tycker om det. Tunnan fyller man på mellan varannan och var fjärde vecka; skulle det handla om "utfodring" för en flock på kanske 10-15 grisar skulle man behöva sprida 1-2 tunnor i veckan.
Och åtlingen gör man alltså för att locka grisarna till platsen så man kan skjuta dem.
Det vore intressant att höra anledningen till att någon tryckt "bromsa" på mitt inlägg ovan som ju är en ren sakupplysning om skälet till att man åtlar för vildsvin. Menar tyckaren att jag har fel - dvs att syftet med att utfodra vildsvin i själva verket är ett annat? Eller menar vederbörande att det är fel att jaga vildsvin?
Att man jagar vildsvin med hjälp av åtel beror i mycket på att vildsvin har ett annat beteende än t.ex. älg och rådjur vilket gör att man måste jaga dem på andra sätt. Man kan förvisso jaga vildsvin med drivande hundar som man gör med älg och rådjur, men eftersom vildsvin är flockdjur och dessutom snabba som attan är de svåra att skjuta när hundar satt fart på dem. Dessutom måste man vara extremt selektiv med vilka djur man skjuter; vildsvin kan få ungar året om och precis som med annat vilt är det strängt förbjudet att skjuta hondjur som har ungar. I en flock med 3-4 suggor och ett antal små och halvvuxna djur är de därför bara kultingarna och de halvvuxna man kan skjuta vilket kräver att man får tid att välja ut de djur man vill skjuta - vilket blir mycket svårt om 15-20 grisar kommer farande som ett expresståg. Därför är det en fördel att jaga dem vid åtelplatser där de håller sig mer stilla - än mer så då djuren främst är nattaktiva vilket ställer än högre krav på säkert skytte.
StefL, förutom att funktionen "Gasa - Bromsa" är fullständigt onödig, så kan det vara så enkelt att du fått ett bromsa från någon som läser på t.ex. en mobil och råkat komma åt ikonen under scrollning. Men det finns ju även troll.....
Dom håller man inte ute med stängsel, det behövs grejor typ berlinmuren....
Inte ens Berlinmuren höll tät, vet väl jag :-)
Har man haft en fullvuxen galt 5m ifrån bilen då fattar man vilken maskin den är.
En stor djävla puckel till rygg, massiva benmuskler på korta ben, knappt någon nacke och på den sitter en liten kilformad skalle som mest är ett långt tryne fullt med tänder och två rejäla betar.
De lär springa rakt igenom ett Gunnebo stängsel på det viset att hakar o öglor ger efter.
Skulle inte vilja möta en sådan best till fots, det är ett packe muskler och dem där betarna..det sägs att de siktar i mellan bena och drar till där de kommer åt i farten, typ insidan på låren eller värre, hemska tanke...att grisen sliter med sig familjejuvelerna.
Snackade med en jägare vars hund bar skyddsväst, en glipa finns i den där det går om lott vad jag förstår och grisen såg o rände beten rätt in , ena lungan säckade på hunden.
Bort med dem!
Åteljakt är det normala svepskäl man får höra när det gäller jägares medvetna uppfödning av vildsvin för att skapa jaktobjekt. Rent principiellt: sätter man upp en åtel så har man helt plötsligt husdjur, med allt ansvar det inbegriper. Det är inte svårt att konstatera att jägarna och jaktmarksägare skall ta fullt ansvar för sina husdjur och verksamheter vilket bl a innebär att de skall stå för varenda krona vid viltolyckor samt övriga skador deras "husdjur" ställer till med. Diskussionen borde handla om på vilket vis detta skall betalas och administreras. I ett sådant här fall skall naturligtvis åtelinnehavarna dömas för vållande till annans död, inget annat: https://www.svd.se/vildsvin-kan-ha-orsakat-cyklists-dod
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.