När Mercedes var i toppform

”Stjärna med magisk glans” löd Vi Bilägares rubrik när W124-generationen av Mercedes E-klass skulle provköras. Men det fanns baksidor också.

Ibland hör man att den eller den modellserien är den sista ”riktiga” från Mercedes-Benz. Med riktig menas då att en speciell kvalitetsomsorg och intrycket av att ingen teknisk möda lämnas osparad under utvecklingsarbetet skiner igenom också efter många års användning av bilen. Värden som motiverat att Mercedes-Benz haft ett så högt inköpspris som nya.

Generationerna W123 och W124 av den klassiska, mellanstora Mercedes-Benz är båda ”sista riktiga” för många och man ser åtskilliga på vägarna fortfarande. Skiftet dem emellan var stort, inte bara i design utan också i en mängd tekniska lösningar. W124, som presenterades i november 1984, testades för första gången i Vi Bilägare 22/85, under ledning av välkände Stig Björklund. Bilen var en svart 230 E och
presenterades så här:

”Glansen över Stjärnan har inte mattats fast formgivarna i Stuttgart städat undan kromlisterna och presenterat en bil med nästan dyster framtoning.”

I karosslinjerna, signerade Bruno Sacco, Joseph Gallitzendörfer och Peter Pfeiffer, fanns likhet med moderna tiders fartyg som undgår radar. Publiken var med på noterna, W124 sålde i massor direkt och i 2 737 860 exemplar totalt under elva år – men kräsna tyska taxiförare knorrade faktiskt över finishen och tillförlitligheten i början.

»… formgivarna i Stuttgart städat undan kromlisterna och presenterat en bil med nästan dyster framtoning.«

Vi Bilägare 22/85.

Den avancerade femlänksupphängningen bak (från 190-serien), de från förarplats nedfällbara bakre nackskydden, den ensamma excentertorkaren för vindrutan, de olika stora ytterbackspeglarna (där bara den högra justerades elektriskt) och det enorma bagageutrymmet (det största ViB mätt) prisades, medan utrymmet i baksätet bara ansågs måttligt, trots bilens stora axelavstånd. Sidvindskänsligheten var dock värst: ”När det blåser vinglar Mercedes som en berusad på körbanan och det är inte ett beteende man förväntar sig av en så pass dyr bil.”

W124 jämfördes med Audi 100 CC och Volvo 740 GLE och kostade 55 000 kronor mer än dem; hela 169 000 kronor.

Då var utrustningen ändå spartansk, som så ofta hos Mercedes-Benz vid denna tid. Farthållare kostade extra (2 700 kronor), liksom låsningsfria bromsar (12 450 kr) och elhissar för alla dörrar (6 900 kr).

I ljudnivå var 230E överlägsen både Audi 100 CC och Volvo 740 GLE, men enligt Konsumentverkets obligatoriska riktlinjer var faktiskt Volvon snålast på bensin i blandad körning: 0,93 liter milen, mot 1,0 liter för Mercedes och 0,98 för Audi.

Om det verkligen stämde i praktiken tillåter vi oss att undra!