Det här handlar ju förstås egentligen om ett skydd, men det har släppt från sina fästen och rivits sönder, förmodligen orsakat av att bilen vid något tillälle haft för lite markfrigång. Det här är ett känsligt skydd som regelbundet måste ses över. När vägsmuts och salt tränger in i gliporna blir det rostpåverkan på sikt på delar av framvagnens underrede.
C-Max har överlag klarat sig bra även om vi noterar att vissa angrepp skett i fram- och bakvagn. De känsligaste ställena – tröskellådor, dörrar och skärmkanter – visar ännu inga tecken på svaghet. Behandling finns, också i balkarna.
C-Max har redan reklamerats en gång efter upptäckt limsläpp och rostbildning i bakluckans skarv efter bara ett års brukande. Ford tog på sig det, och förklarade att Vi Bilägares testbil var en av de första som levererades och att en "viss inkörningstid" med en ny produkt alltid krävs innan allt fungerar som det ska med maskiner, robotor och personal.
Forden ska ha försetts med en ny baklucka, men Vi Bilägares rostskyddsexpert Thomas Widström undrar varför inte någon yttre tätning av skarvarna skett.
– Limmet mellan plåtarna skyddar förstås, men en gardering med yttre tätning är ännu bättre, säger han. Vi får se om ett par år igen hur det ser ut.
Thomas Widström är också spänd på att se hur en viss knottrighet i motorhuvens skarv utvecklar sig, misstänkt likt det limsläpp som bakluckans skarv utsattes för.
– Det behöver inte vara något allvarligt, men efter ytterligare en vinter med saltindränkta vägar borde vi få svar.
Thomas Widström menar att sådana här missar oftast beror på att limmet inte håller tillräcklig kvalitet och att vidhäftningen mot grundlacken inte fungerar.
Testinformation
Modeller i det här testet:
Ford C-Max 1,6 D, 2011Betyg
Modell: 1,6 D
Årsmodell: 2011
Inköpspris: 255 100 kr
Aktuell körsträcka: 6 583 mil
Förbrukning (dek.): 4,7 l/100 km
Förbrukning (ViB:s): 6,7 l/100 km
Vi Bilägare köper in fem nya bilar per år. Dessa körs 4 000 mil under ett år. Särskilt intressanta modeller behåller vi längre. I dagsläget äger vi 13 långtestbilar som rapporterar regelbundet om:
BMW 118d, 2012
Hyundai i40, 2012
Mercedes B180, 2012
Opel Ampera, 2012
Volkswagen Up, 2012
Dacia Duster, 2011
Ford C-Max, 2011
Saab 9-5, 2011
Volvo V60, 2011
Opel Astra, 2010
Peugeot 3008, 2010
Volvo V70, 2008
Kia Cee'd, 2007
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (5)Jag har själv en betydligt äldre C-max(2004) som andrabil och lägger märke till en mycket blandad kompott av olika kvaliteter på bilen. På nåt sätt klarar sig ändå Ford hyfsat bra i längden, trots avsaknad av ädla material o detaljer i chassi o kaross(eller kanske därför?). Ytrost är det ganska lätt att hitta undertill men det verkar inte vara på känsliga ställe. De brukar heller inte sticka ut åt något håll i statistiken från Bilprovningen så på nåt sätt håller det ihop ändå.
"Hasplåt"?
Är det inte i själva verket ett skydd mot stensprut och av filt för att vara bullerdämpande?
Om det sedan utsätts för mekanisk påverkan genom markkontakt måste det nog vara av ganska kraftigt material för att inte påverkas.
Det hade ju varit bra om ni frågat Ford varför detaljen sitter där
Om det är monterat under motorn:
-ljuddämpning
-reducera luftmotståndet
Om det är monterat under bakaxeln:
-sprutskydd
Dvs:
-skadat pga misshandel
-om det är monterat under motorn påverkar det inte rostskyddet (inte sprutskydd)
-om det är monterat under bakaxeln försämrar det rostskyddet (sprutskydd)
Den som skadat detaljen bör ersätta.
Ford Focus hade liknande filt i hjulhusen när den kom vilket ledde till rostangrepp i framskärmarna, har dock för mig att Ford tog på sig detta och lackade om de som drabbats utan kostnad.
Mazda 6 körde också med filt i hjulhusen på de tidigare modellerna vill jag minnas men om den utsattes för rost pga detta vet jag inte.
Men att ha en ständigt fuktig filt under bilen kan ju inte vara bra i längden.
Mazdas rostproblem låg i falsningen/konstruktionen av pressningen av skärmkanten. Filtinnerskärmar fanns men de satt mest uppe i taket på hjulhuset.
Svårt att se hur just filten skulle kunna vara rostorsak dock. Till skillnad från plast så släpper ju filten ut fukten som är fast bakom den. Nu lär väl knappast någon av dom vara någon större rostfälla, då de oftast sitter mot helt plana ytor (insidan av hjulhuset) där det mycket sällan rostar eller ens finns några skarvar att rosta i). Ingen av dom lär vara någon vidare fuktfälla dock då även plasten lär rinna av om bilen får stå still nån dag. Får dock för mig att plasten borde vara sämre då den dels inte andas, dels lär vara aggressivare mot plåten om grus och liknande letar sig in, och nötning skulle uppstå pga vibrationer etc.
Innerskärmar eller sprutskydd av plast eller aluminium har vissa fördelar.
Filt dämpar ljud avsevärt bättre men binder fukten ganska länge.
Det går att genom vissa kemikalietilsatser få en vattenavstötande yta, men samtidigt ökar både ljud och kostnader.
Man kan jämföra med en konstruktion på 1960-talet som inte var så ovanlig där man hade innerskärmar som var tätade med skumplast mot ytterskärmen. Skumplasten blev som en tvättsvamp, ständigt blöt, det rostade ofta genom skärmen på ett par år!
Tror du har rätt där saabnisse, den stora anledningen till att man har filtskydd i hjulhusen är nog för att det är bullerdämpande och troligtvis billigt att ta fram med.
Om sen dessa blir fuktiga och bidrar till snabbare rost på bilen får kunden ta tag i.
saabnisse, har du också erfarenheter av Opel och Alfa? Skumplasten funkade bra om den dränktes i rå linolja.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.