Vi har åtta dubbdäck i årets test. Fjolårets mästare Hakkapeliitta 5 har ersatts av nr 7 i ordningen. Den nya versionen har inbyggd dämpning framför själva dubbkroppen som gör att islaget i vägen mildras. Kratsning minskas genom mindre rörelse och ska minska bildningen av partiklar.
Nokian har också en helt ny dubb som är sexkantig med två längre sidor, vända i rullriktningen för att optimera broms- och startgrepp.
Mot Nokia ställer vi några av de mest välkända och bästa konkurrenterna, men också en riktig outsider - Kingstar från Kina. Det däcket visar sig dessvärre inte riktigt uppfylla de krav man bör ställa på ett bra vinterdäck.
De tillverkare som utvecklar eller i alla fall testar däck i Norden har med åren har åstadkommit en rejäl förbättring av däckens prestanda inte bara på is utan också i väta.
Därför är det svårt att konkurrera med de bästa tillverkarna av nordiska vinterdäck. De har en gedigen erfarenhet.
Det svåra är att lyckas med en bra kompromiss där greppet på de besvärliga väglagen vintertid inte medför att däcket blir för dåligt när man kör på torr eller våt väg. Det var ett stort problem för gott och väl 15 år sedan när Vi Bilägare testade grepp på torr och våt väg. Här finns fortfarande skillnader.
Risk för minskad säkerhet
Alla dubbdäck har en gemensam svaghet och det är den höga bullernivån, särskilt på ojämn asfalt.Men det finns en annan oönskad egenskap. Dubb sliter väg och skapar små partiklar som bedöms som farliga. SMHI presenterade i fjol forskningsresultat som inte helt oväntat visade att antalet partiklar reduceras om färre kör med dubbdäck.
Studien omfattade beräkningar för ett 20-tal städer. Tre låg över miljökvalitetsnormen, 13 städer klarar inte miljömålet 2010. Men inte ens om dubbdäck förbjöds helt, skulle fem av dessa städer komma under detta mål.
I somras vände sig regeringen till EU-kommissionen för att få tillstånd för lokala dubbdäcksförbud. Diskussionen har främst pågått i Stockholm där mätningar på Hornsgatan visar för höga halter av så kallade PM10-partiklar. Miljöförvaltningen i Stockholm har som önskemål att kunna förbjuda dubb på vissa gator eller zoner.
Att välja vinterdäck framöver kommer därför inte bara att handla om vilket däck som är bäst, utan också vilka som vi anser oss ha råd med eller ens får använda. Och Vägverket
lär nå ett av sina mål, lägre kostnader för vägslitaget.
Men säkerheten riskerar att komma på undantag. Många väljer dubb eftersom de kör på andra och halare vägar än Hornsgatan i Stockholm. Dessutom river dubben is och förbättrar greppet för friktionsdäcken. Om bilisterna slutar använda dubbdäck, vilket tycks vara målet, kommer friktionsdäcken att polera vägbanan och göra den halare.
Ökad saltning?
Blir lösningen halkbekämpning med mer salt så är det väl frågan om inte miljöivrarna gjort oss en björntjänst. Saltningen på Sveriges vägnät är också ett miljöproblem. Hur många miljoner kostar inte rostskadorna på bilar och broar orsakade av vägsalt? Än värre är förstöringen av grundvatten beläget nära stora vägar.
Problemen är väl kända inom Vägverket och man minskade också saltningen från enorma 420 000 ton till 220 000 på 90-talet. Men för fem år sedan nämner Sveriges Geologiska Undersökningar SGU i en rapport, att "det är viktigt att minska saltanvändningen till ett minimum". Och då låg beräkningen på 320 000 ton per år inklusive kommunvägar.
Så vad ska Vägverket ersätta dubbdäcken med?
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Jag vill dela med mig av några korta tankar kring dubbdäck från ett kanadensiskt perspektiv. När jag flyttade till Sverige för sju år sedan blev jag förvånad över att se att folk använde dubbdäck, något som varit förbjudet i större delen av Kanada i 30 år. I Kanada är det oftast mycket svårare vinterförhållanden än i Sverige men trots detta ser ingen behov av de miljöförstörande dubbdäcken som också förstör vägarna och ökar bränsleförbrukning.
Från ett Kanadensiskt perspektiv är det ofattbart att se dubbdäcken slita upp den nästan alltid bara asfalten i Stockholm. Värre ändå, vi i Sverige verkar inte ifrågasätta logiken i att orsaka så många dödsfall på grund av partiklar i luften för att kanske rädda några få bilförares liv. Kanske räddar dubbdäcken inte några liv alls, egentligen, eftersom de skapar en falsk trygghetskänsla vid isiga vägförhållanden.
Det fortsatta användandet av dubbdäck visar på en "lathet" från samhällets sida när man fortsätter med något som är uppbärliga onödigt. Ibland undrar jag nästan om det försatta dubbdäcks användandet i Sverige understöds av den Nordiska dubbdäcksindustrin som propagera för detta?
När kommer Sverige att förbjudda dubbdäck som många andra länder, och även Taxi Stockholm, och bidra till bättre hälsa, bättre vägar och kanske även bättre traffik säkerhet genom mer anpassad körning?
Hur kan man kalla Semperit för budgetdäck, när det är dyrare än både Pirelli och Gislaved?
Däck och sk "säkerhetshöjande teknik" i all ära men...
Fortfarande (och säkert mycket länge till) sitter den i särklass viktigaste säkerhetspåverkande egenskapen bakom ratten...
Dubbfria däck fungerar utmärkt i riktigt vinterväglag. Det som är förrädiskt är den blankis som uppkommer när smält snö fryser till is, denna is som kommer av pendlingen mellan några plusgrader till några minusgrader - som är ett vanligt scenario i Sverige - denna is är svårare att bemästra än riktigt vinterväder på -10 C och mer. Och det är är som dubbarna gör nytta. I Norrland klarar man sig utmärkt med dubbfritt, det är i mellansverige med kasten mellan tö och frysning som är förrädisk. Och inte blir det bättre av saltet som stjälper snarare än hjälper.
Att påstå att vi norrlänningar klarar oss lika bra med dubbfria däck var bland de mera naiva påståenden jag har hört. Norrland sträcker sig (i en fd Stockholmares ögon) från Gävle till treriksröset, så att generalisera ett så stort område med så olika väderförhållanden håller inte.
I det norrland jag bor i så är det inte minusgrader hela tiden utan det växlar ofta mellan plus och minus och det saltas väldigt mycket. Även när jag bodde i Umeå så upplevde jag samma sak. Det som är miljöfarligt är saltningen som skadar grundvattnet och bilarna, och lockar till sig vilt. Då är det bättre att diskutera bilarna med direktinsprutning, (tex tdi) vars avgaser innehåller så små partiklar, att det dubbdäcken framkallar liknar stenbumlingar i jämförelse. En forskare uttryckte det så här i P1, om en tdi gör en avgaspuff i Stockholm och vindarna blåser det vidare kan en man i Uppsala andas in det utan att vara medveten om det och 25 år senare utveckla lungcancer pga avgaspuffen. Mitt förslag är att kolla upp mängden och storleken på partiklarna från bilavgaserna och sätta in det i ett hälsoperspektiv.
En fråga som märkligt nog, sällan debatteras är dubbdäckens effektivitet när man kört på barmark en del av säsongen och många av dubbarna är borta alt. nedslitna. Tittar man på många bilars dubbdäck förstår man att de lämnats åt sitt öde. Snacka om att invagga sig i falsk säkerhet! Själv föredrar jag dubbfritt.
Erik Rönnblom tycks ställa dubbdäck mot salt, vilket förmodligen bygger på en utbredd missuppfattning om saltets roll. Saltet viktigaste funktion är att hålla den tunga trafiken kvar på vägarna. Det går givetvis att sluta salta, men då får man också acceptera en minskad framkomlighet för lastbilarna. Och sannolikt betydligt större miljöskador än av saltet när fler lastbilar åker av vägen och läcker bränsle.
Dubbdäck är det enda som klarar svenskt klimat, med pendlingar runt noll-strecket. Det är barmarkshalkan, då blöta vägbanor fryser till is, som är farligast. Moderna dubbdäck har blivit betydligt bättre även när det gäller vägslitage. Problemet med partiklar är överdrivet. Det är de små partiklarna från dieselavgaser som är hälsofarliga. Partiklar på grund av däck är större, och därför inte lika farliga. Förresten ger även körning med dubbfria däck en ökad partikelhalt eftersom sand och stenkross mals ned och slungas upp i luften även av dem.
Mugge, det har diskuterats att göra lag med vinterdäck även på lastbilar. Idag kör dom med sommardäck på vintern. Ska vi salta för det?
Saltet är även en stor orsak till slitaget. Saltet för vägbanan blöt, med dubbar blir det då en slags "våtslip".
Varför gör man aldrig som svenska folket vill?
Det är att förbjuda saltet och kräva vinterdäck (friktionsdäck ej dubb) på tung trafik.
En viss procent bilar med dubb är bra för det ruggar upp is så att det blir mindre halt för alla.
Bästa är väl att införa en skatt på säg 1000 kr för fyra nya dubbdäck. Fler kommer då dessutom upptäcka att dagens friktionsdäck är bra och man slipper så köra in däcken försiktigt i typ 80 mil, och man slipper dubb som lossnar eller sitter löst (vilket då är en falsk trygghet).
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.