Långtest 2009: Skenande bränsleförbrukning irriterarar

Vi Bilägares långteststall fortsätter att rulla på vägarna. Och sakta men säkert börjar ett par irritationsmoment träda fram. Bland annat en skenande bränsleförbrukning.

I snitt har våra fem bilar, efter drygt 13 800 mil på vägarna, gjort av med 6,5 l/100 km. Om alla följt sina bränsledeklarationer skulle den siffran i stället vara 5,4 l/100 km, en skillnad på drygt 20 procent. Då hade också den totala drivmedelsnotan för långsteststallet legat på 85 776 kronor, istället för 101 982 kronor. En besparing på 16 206 kronor eller, räknat per mil, 1:17 kronor.

Nu är det kanske väl mycket begärt att siffrorna i bränsledeklarationen ska stämma exakt med den verkliga förbrukningen för varje enskild bilist. Men samtidigt är deklarationen den enda vägledning som finns för miljömedvetna bilkunder.

I det perspektivet är en överförbrukning på mer än 30 procent, som några av våra långtestbilar uppvisar, inte särskilt uppmuntrande. Köper man en bil som, på papperet, ska klara sig på 4,2 l/100 km blir man förstås rejält besviken om den i praktiken drar 5,5 l/100 km.

Förklaringen till de stora skillnaderna är att bränsledeklarationen tas fram i laboratorium, där bilarna körs på en rullande landsväg enligt en noga fastställd körcykel och under identiska (men också idealiska) förhållanden.

Avskräckande exempel
Extra komplicerad blir situationen av att vissa modeller är bättre optimerade än andra för att prestera snåla värden i bränsledeklarationens körcykel. Två avskräckande exempel på det här fenomenet finns i årets långsteststall och heter Ford Fiesta och Renault Mégane.

Ingen av dem kommer ens i närheten av sina officiella förbrukningssiffror när de körs på vanlig väg. Den verkliga dieselåtgången ligger i båda fallen 31 procent (!) över den deklarerade. Ekonomiskt betyder skillnaden mellan deklarerad och verklig förbrukning en ökad bränslekostnad på 1,43 kr/mil för Forden och 1,61 kr/mil för Renaulten.

Även långtestets bränsleeffektivaste bil, VW Golf, hamnar ganska långt från sin officiella siffra. Det handlar om nästan 18 procent och även det är i mesta laget för ett godkänt betyg.

Mer positivt är att VW:n blir snålare och snålare ju fler mil den lägger bakom sig. Under den senaste etappen har snittförbrukningen legat på drygt 5,2 l/100 km och den totala bränsleåtgången är nu nere i 5,3 l/100 km. Sommarens testförare strör en hel del lovord över bilen och som skriver bland annat så här i sitt protokoll:

- Golfen är en kanonbil att leva med. Kul att köra, väldigt bra omkörningsacceleration och snål på bränsle. Dessutom är räckvidden strålande. Det känns som om man nästan aldrig behöver tanka.

Plastknopp för 1 696 kr
Golfen har under etappen varit inne på sin första service. Den gick på 2 311 kronor och i samband med översynen byttes också båda elfönsterhissarna fram. De har ett tillverkningsfel som gör att de kan sluta fungera, något som redan drabbat vår långtest-Golf en gång.

Ett annat litet missöde som drabbat Golfen är att en av plastkrokarna som håller upp hatthyllan bak har gått sönder. Problemet har provisoriskt fixats med en hjälp av en vanlig skruv.

Men att laga felet på riktigt är en betydligt mer komplicerad, och dyrare, operation. Då krävs att hela plastinredningen på insidan av bakluckans ena sida byts ut, eftersom plastknoppen är en ingjuten del av denna. Kostnad: 1 696 kronor! Kanske är det bäst att låta skruven sitta kvar…

Tre byten av vindruta
Honda Jazz är stallets enda bensinbil och även den har blivit snålare under den senaste etappen. Snittförbrukningen har sjunkit från 6,7 till 6,4 l/100 km, men fortfarande ligger bilen drygt 18 procent över sin officiella siffra.

Tekniskt och elektroniskt har Hondan, på japanskt vis, varit felfri. Däremot har den råkat ut för rekordartat många stenskott. Vindrutan är bytt hela tre gånger på bara några månader och det har aldrig tidigare hänt på någon av långteststallets bilar.

Om allt är en oturlig slump, eller om stenskottskänsligheten på något sätt har med bilens och rutans konstruktion att göra vet vi i nuläget inget om. Sammanlagt har rutbytena dränerat långtestkassan med över 9 600 kronor i självriskkostnader.

Krasch med lastbil
Ford Fiesta är stallets på papperet snålaste bil och ska enligt deklarationen klara sig på 4,2 l/100 km. Men det har vi aldrig kommit i närheten av. Bilen har istället parkerat sig på en förbrukning på 5,5 l/100 km under hela testperioden och det är en klar besvikelse.

Fiestan har dessutom tappat en hel del mil eftersom den stått stilla under drygt tre veckor, efter en lättare krasch med en lastbil. Både bakdörr och bakskärm repades och knycklades till och även stötfångaren fick skador. Sammanlagt gick reparationen, inklusive lackarbetet, på 20 600 kronor. Som tur var stod försäkringsbolaget för den kostnaden.

I övrigt har Fiestan varit felfri under etappen.

Även Mégane till verkstad
Även vår Renault Mégane har tvingats in på verkstad under sommaretappen efter ett självförvållat fel på motorns reningssystem. Så här gick det till, enligt den skyldige testföraren:

- Det började med att jag parkerade längs med en grässluttning. När jag körde upp därifrån började varningslampor att lysa och slog larm om "Check injektion system" och "Check antipollution system".

- På verkstaden konstaterades att kontakten till partikelfiltret hade slitits av. Orsaken var att kontaktens kabel hängde ned för lågt mellan partikelfiltret och motorramen. Verkstaden ansåg att felet var självförvållat och därför inte täcks av garantin. Räkningen för reparationen slutade på 2 200 kronor.

Bortsett från problemen med den avslitna kabeln har Renaulten skött sig felfritt under de senaste drygt tusen milen.

Högvis med beröm
Volvo XC60 är både dyrast, törstigast och ärligast av långtestbilarna. Förbrukningen har ökat något under sista etappen, men skillnaden mellan verklig och deklarerad bränsleåtgång håller sig fortfarande under tio procent. Det får anses som godkänt.

Bilen har varit helt felfri under de senaste tvåtusen milen. Det enda verkstadsbesök som gjorts skedde i samband med 3 000-milaservicen och den gick på 3 049 kronor.

Etappens testförare har ägnat en del kraft åt att utröna hur den fyrhjulsdrivna Volvo-suven ska köras för att rulla så snålt som möjligt. Han konstaterar att bilen på långfärd kan klara sig på nedåt 7,7 l/100 km. Men då krävs att man inte gasar för mycket:

- På landsväg är idealet ur bränslesynpunkt att aldrig köra fortare än 90-100 km/tim. Att pressa en så pass stor kaross som XC60:s genom luften blir oekonomiskt i kvadrat med fartökningen. Och det är något som märks mycket påtagligt vid bränslepumpen.