Nästa artikel
Begteststallet: Kritiska gränser
Begteststallet

Begteststallet: Kritiska gränser

Publicerad 3 februari 2011
Det finns några kritiska gränser att hålla koll på. I tid pratar vi om två, tre, sju eller åtta år för våra begtestbilar. I körsträckor om 10 000 eller 12 000 mil. I Vi Bilägares begteststall är den äldsta bilen sju år gammal. Den totala körsträckan för samtliga sju bilar är 62 561 mil.

Missöden som sker före eller efter de kritiska gränserna är avgörande för hur bilägaren upplever sitt bilinnehav. Ett allvarligare haveri kan vi stå ut med om bilen fortfarande omfattas av nybilsgarantin, eller till viss del om det sker före 10 000 mil som oftast är gränsen i bilförsäkringarnas maskinskadedel.

Däremot blir naturligtvis missnöjet påtagligt om ett missöde inträffar strax efter garantitidens utgång eller om maskinskadeförsäkringen slutat gälla.

Vi har haft stor nytta av nybilsgarantierna, inte tu tal om annat. Hur mycket hade inte växellådeproblemen i Ford Mondeo kostat under det första teståret om inte garantin räddat oss?

Eller de trilskande dörrlåsen i Volvo XC60? Eller datorn som fick felinformation från bränslegivaren i vår Toyota Prius? Eller de strejkade elfönsterhissarna i Volkswagen Golf? Eller problemen med givarna som utlöste larmet i tid och otid i Volvo V70? Eller blästringsskadorna med vår Kia Cee´d?

Konsumenterna försökskaniner
Alla dessa mer eller mindre kostsamma fel har täckts upp av nybilsgarantierna som i våra fall är på två år (Volvo, Ford, Volkswagen och Saab) eller tre år (Toyota och Kia) med extra förlängning upp till åtta år för hybridsystemet i Toyota Prius och upp till sju år för Kia om vi håller fast vid deras egna verkstäder.

Nya bilmodeller dras allt som oftast med barnsjukdomar, och dessa brukar ge sig till känna under de första åren. På det viset är det tur att vi har nybilsgarantier, men vi konsumenter får också agera försökskaniner åt bilindustrin som med stor konkurrensutsatthet tvingats släppa ut bilar på marknaden som egentligen inte är färdiga.

I ett av fallen, vår Saab 9-3 Sport-Combi -06, behövde vi aldrig åberopa nybilsgarantin, mycket beroende på att Saab 9-3 SportSedan som lanserades två år tidigare fick ta de värsta smällarna med barnsjukdomarna.

Däremot kom missödena under det femte teståret, och till råga på allt när 10 000-milagränsen just passerats.

Det blev ett kostsamt femte testår för Saab 9-3 SportCombi. En läckande vattenpump, ett avgasläckande främre rör, en pajad generator, utmattat batteri och knackande krängningshämmarstag kostade 24 051 kronor att åtgärda.

Lägg därtill en nödvändig service för 10 878 kronor vid 12 000 mil – se där ett annat miltal att hålla koll på. Många bilmodeller ska in på sin största service just vid det milintervallet.    

Verkstadskostnaderna känns vid tillfällena när det sker extra plågsamma, men i det långa loppet upptar detta ändå bara en mindre andel av de totala bilkostnaderna, åtminstone om bilarna varit med sedan de var nya. Värdeminskningen i synnerhet och bränslekostnaderna är det som dränerar bilekonomin allra mest.

Saabs verkstadsfakturor sprang upp till 61 830 kronor och det är förhållandevis mycket, 14,7 procent av de totala bilkostnaderna. Sju år med Toyota Prius har kostat oss 39 030 kronor och en mer normal kostnadsandel på strax under tio procent.

Saabens totala milkostnad ligger på 33,77 kr per mil, att jämföra med Toyotans 28,27 kronor. Vår tre år gamla Ford Mondeo når en ännu lägre milkostnad, 28,13 kronor, efter 12 000 mil.

Garantierna höjer värdet
Värdeminskningen slår olika och drabbar naturligtvis de dyrare, och de extremt extrautrustade bilarna mycket hårt, allra helst de första åren om vi enbart håller oss till de faktiska kostnaderna och glömmer procenten. Volvo XC60, med ett nybilspris på 422 100 kronor, har exempelvis efter två år förlorat 175 400 kronor av sitt nybilsvärde.

Mest gynnsamt i ekonomiskt hänseende så här långt har det varit att äga en nu fyra år gammal Kia Cee´d som har en milkostnad på 26,26 kronor.

Oberoende värderingsinstitutet Inter-Global har värderat våra bilar och Kias jämförelsevis låga milkostnad har mycket att göra med ett högt andrahandsvärde, helt kopplat till den långa nybilsgarantin. Här infaller den kritiska tidpunkten först år 2014.

Testinformation

Modeller i det här testet:

Saab 9-3 SportCombi 1,9 TiD – 12 484 mil Toyota Prius II – 14 418 mil Volvo V70 2,0F – 9 592 mil Kia Cee´d 1,6 EX – 8 444 mil Ford Mondeo 2,0 TD – 12 008 mil Volkswagen Golf TDI Masters 110 – 5 615 mil Volvo XC60 2,4D – 7 755 mil

Betyg

  • 5 = Utmärkt
  • 4 = Mycket bra
  • 3 = Bra
  • 2 = Godkänt
  • 1 = Underkänt

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#v • Uppdaterat: 2012-01-31 17:02
EricD

Efter att ha ägt en Passat diesel - 00 i 40000 mil, en Oktavia 1.4 -01 i 9000 mil, och en Fabia -01 mellan 6000 och 8000 mil, kan jag konstatera att maken till skit har bara överträffats av Saabs 99-modell med triumphmotorn.
Oktavian funkade OK skall erkännas.
Men på de 2000 mil vi hade Fabian fick vi lägga ut 30000kr på att byta massor av saker, och det värsta var att alla ersättningsdelar var av nytt utförande.
Passatens framvagn fick bytas mer eller mindre totalt var 8000-e mil ungefär. Kamremsbyten kostade ca 1 kr per mil. Torkarmekanismer fram och bak, förardörrskistan bytt servopump för styrning mm.
VAG gör bilar som är fina att köra, de rostar nästan inte, och motor och växellåda funkar bra och länge. Så de hålls i trafik länge. Därför är de konstruerade för att dagen efter garantins utgång koppla en jättelik dammsugarslang till ägarnas plånböcker för att suga ut allt som finns under låååång tid. En koncern som är så duktig på rostskydd, köregenskaper, motor växellådor bara inte KAN göra sån skit som resten består av och uppfinna så mycket taskig elektronisk smörja om inte syftet var just dammsugarprincipen...

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.