Provkörning: Volvo V60 Drive (2011)

Äntligen presenterar Volvo miljöversionen av S/V60 med en snål och effektiv dieselmotor. Det är samma motor som sitter i S40 och V50, det vill säga PSA-motorn som togs fram i samarbetet med Ford och därför bland annat återfinns i vissa Fordmodeller. Med den senaste uppdateringen har motorns effekt höjts från 109 till 115 hk och vridmomentet från 240 till 270 Nm.

Tidigare gällde det att ha så många ventiler per cylinder som möjligt. Nu går trenden åt andra hållet. Den här maskinen var tidigare en DOHC 16-ventilsmotor. Nu har den åtta ventiler och en överliggande kamaxel. Det minskar motorns inre friktion vilket spar bränsle.

Jämför vi med Volvo V50 Drive, som har samma motor som V60 nu får, är tjänstevikten ungefär 250 kg högre för V60. Men ser vi till den prestanda som Volvo redovisar är skillnaden minimal.

Bilarna har samma toppfart och V60 är bara två tiondelar av en sekund långsammare upp till 100 km/tim. Försumbart helt enkelt. Det tyder på att den nya bilen har effektiv aerodynamik.

Volvos ”koldioxidgeneral” Ulf Nordström menar att man visst både kan höja effekten och klara certifiering genom att motorn bara körs på dellast. Men utnyttjas effekten ökar också förbrukningen och utsläppen.    

Ren ekonomiväxel
Hur känns V60 Drive att köra? Ja, det är förstås ingen racerbil. Den känns tung vid acceleration på hög växel och lågt varvtal. Å andra sidan går det att köra på förvånansvärt lågt varvtal. Den här dieselmotorn är verkligen flexibel i det avseendet.

Växellådans stegning är trots ekonomitrimning förhållandevis jämn. Men sexans växel är en ren ekonomiväxel, som vid 1 000 v/min ger en hastighet av 51,2 km/tim. Det var lite oklart vilket chassi vårt testexemplar verkligen var utrustat med, troligen var det Dynamic, med något styvare fjädring än Comfort. Man kan också i Drive-modellen välja mellan alla chassiversioner.

När det gäller Drive är bilen där-emot bara certifierad för 16- och 17-tumshjul. Man kan beställa 18- tumshjul, men då är man så att säga utanför regelboken. Att det går att göra via Volvo är lite förvånande, men motiveras med att man vill tillhandahålla det som vissa kunder ändå kommer att skaffa.

Ändrat luftflöde
Design och utrustning för övrigt är identisk med de andra modellerna. Den tydligast synbara skillnaden är Drive-emblemet på bakluckan och att grillen inte har lika mycket öppen yta. Den är egentligen anpassad för den motor som behöver störst luftintag, T6-modellen. Och det är en enkel åtgärd att minska luftmotståndet genom att strypa luftflödet genom fronten.

Att ändra luftflödet runt bilen och sänka karossen är mycket effektivt. Men Volvo har vissa ägare som kör på skogsvägar och riskerar islag undertill. Därför är man försiktig med att minska markfrigången.

V60 Drive ligger visserligen lite lägre än vanligt, men skulle gå att sänka ytterligare för att optimera luftmotståndet. Den som väljer R-design får en 15 mm lägre kaross.  

Med stopp/startsystemet stänger motorn av sig själv när man gör kortare stopp till exempel vid trafikljus. Det minskar förbrukningen fem procent. Lika mycket tjänar man på regenererad laddning av batteriet. Det innebär att generatorn inte är inkopplad vid belastning utan snarare när man släpper gaspedalen för att motorbromsa. Då låter man generatorn jobba maximalt.

Drive har två batterier, ett litet som bara är till för att säkra rätt spänning till bilens elektronik och det vanliga startbatteriet. Det är av typen AGM, Absorbed Glass Mat, med särskilda glasullsmattor av mikrofiber som separatorer mellan blyplattorna som absorberar batterisyran.

Lägre internt motstånd ger snabbare reaktion mellan syra och plattor. AGM-batteriet tål därför djupare urladdning och gör det mer mottagligt för laddning.   

Frihjulet tillbaka?
Vid presentationen framhölls att det går att nå längre i jakten på låg bränsleförbrukning. Men det handlar om att ändra attityder. Inte bara hos konsumenter utan också bland tillverkarna själva och inte minst att få en körcykel och regler där alla insatser för lägre förbrukning och utsläpp belönas.

Som exempel nämndes frihjul. Saabs gamla teknik skulle göra nytta också i dag, precis som DRL – dagljusbelysning med snåla LED-lampor. Men allt som kostar måste vara attraktivt hos den som ska betala för bilen.

Alldeles oavsett biltillverkarens ambitioner är det faktiskt fortfarande delvis mossiga lagar och förordningar och kundens önskemål som avgör hur det slutligen blir.

Fotnot: Volvo har inte helt släppt etanol som miljöbränsle. I höst, som årsmodell 2012, kommer Volvo V60 med T4 F med en motor på 180 hästkrafter gjord för etanol.