Provkörning: Mercedes C 250 d Coupé

En coupémodells existensberättigande är att vara snygg. Sålunda letar jag vid provkörningen av C 250 d, en av de nya coupévarianterna på Mercedes Benz C-klass, upp formgivaren. Han heter Achim-Dietrich Badstübner och är lätt att hitta, precis som nästan alla personer som formger bilar. Det är bara att titta på skorna. Om det bland alla bilföretagets unisont klädda representanter finns en med skodon som sticker ut vet du att du hittat formgivaren. Achim-Dietrich Badstübner har denna dag ett par isblåvitrandiga, lite snäckformade skor med knallgröna snören. De syns! Att formgivaren är nöjd med sitt alster går inte att ta miste på:

– Titta på prestigemåttet, på avståndet mellan dörrens framkant och främre hjulhusets bakre kant! Vi lyckades göra avståndet just så långt som krävs på en sådan här bil. Jämför med den japanska bilen där borta, bara ett par centimeters linje, ingen prestige alls.

Jag kikar och förundras, Achim-Dietrich Badstübner fortsätter:

–Svårigheten är att jämka alla krav på läckra linjer med säkerhetskraven. En coupé ska vara låg, samtidigt måste motorhuven vara hög för fotgängarskyddets skull. Hög motorhuv och lågt tak kan vara svårt att få till men jag tycker att vi har lyckats, det handlar om millimeter, ibland tiondels millimeter för att träffa rätt.

Tro det, tänker jag.

– I bakpartiet ser du hur vi använt emblemet på samma sätt som på Mercedes-Benz 190 SL från slutet av 1950-talet. En stor, slät yta och så emblemet som svävar ensamt och fritt.

Jag kisar intensivt, ser kanske inte riktigt … och med dessa ord i öronen drar jag i väg. Motorn är på bara 2,1 liter men arbetar urstarkt direkt från start. Nioväxlad automatlåda är en nyhet och den växlar alldeles sömlöst, omärkligt.

Spontant tycker jag att rörelserna på vägen är aningen mjukare än sedanversionens. Jag har alla parametrar för stötdämpning, motorrespons, styrkänsla etc. inställda på just ”Comfort” och då går färden just så där ”pensionärsmjukt” jag kan tänka mig att en del av köparkategorin kommer att föredra det. 

Man kan förstås dribbla lite hur man vill med sport- och komfortlägena och få en avgjort sportigare stil på framfarten. Då är motorns mappning för acceleration verkligen på hugget, växlarna ligger i längre och stötdämpningen taggas för snävare kurvtagning, lägre krängning. Obekväm blir bilen ändå aldrig, trots att jag pressar rätt vilt emellanåt. Ett märkestypiskt "lugn" finns hela tiden som grundackord i C 250 d. 

Jag provkör senare vildingen AMG 63 S med 510 hk på bana. Det blir förstås en annan historia, en helt annan historia…

Diskutera: Vad tycker du om Mercedes C 250 d Coupé?