Provkörning: Kia Optima

Jag håller kanske 50 km/tim på en relativt smal tysk mindre landsväg någonstans strax utanför Frankfurt. Längs vägkanten springer två småkillar i regnet, kanske på väg hem från skolan. Plötsligt tar den ena av dem ett steg ut i vägbanan. Jag tycker det finns goda marginaler men nya Kia Optima tar inga risker utan bromsar till kraftigt samtidigt som en ilsken varningssignal ljuder. Nya Optima är utrustad med autobroms som även ser fotgängare och kan bromsa för dem i hastigheter upp till 60 km/tim! 

Kia gör sina läxor. Vi klagar på rörig instrumentering och nya Optima kommer med ordning, reda och snygg design. Vi klagar på plastig interiör och billiga materialval och nya Optima kommer med fin känsla i inredning, snygga, raka sömmar i lädret och rejäla aluminiumlister som känns som metall och inte plast. 

Vi klagar på bristande säkerhetsambitioner och nya Optima kommer med förbättrat krockskydd i form av mer höghållfasthetsstål i konstruktionen, knäkrockkudde för föraren samt ett av marknadens mest omfattande aktiva säkerhetspaket som standard. 

Nya Optima delar grundkonstruktion med den tidigare generationen av Kias stora mellanklassbil. Det mesta har dock finslipats och förbättrats. Styvare kaross och finjusterad hjulupphängning ger europeisk körkänsla med en hel del komfort. Vi kör den högst utrustade versionen Komfort med 1,7-liters dieselmotor och sjustegs dubbelkopplingslåda. Lådan växlar för det mesta väldigt mjukt och smidigt men dieselmotorn känns rå i jämförelse med de bästa maskinerna från Volkswagen, Ford och Mazda. Kias motor bullrar och sprider vibrationer in i kupé på ett synnerligen oförfinat vis.  

Tillsammans med dubbelkopplingslådan får man också adaptiva stötdämpare med vars hjälp chassit kan styvas upp genom en knapptryckning. Grundinställningen är dock väl avvägd och representerar en god kompromiss mellan komfort och precision. 

Styrningen är lättgående och fokuserar mer på komfort än optimal vägkänsla. Aktiv filhållningsassistent är standard vilket innebär att bilen styr sig själv för att ligga mitt i filen. Innan man vant sig blir det lätt lite av en kamp mellan bilens och förarens vilja men med tiden lär man sig att koppla av, sitta med ett finger på ratten och låta bilen själv styra. Det blir lugnast så. Gillar man inte tekniken är det bara att koppla bort systemet och ta över rattandet. Någon fullständigt självkörande bil är inte Optima. Släpper man ratten helt protesterar bilen högljutt efter några sekunder och tar man inte då kontrollen kopplar systemet bort sig självt.

Kupén är rymlig på alla ledder. I baksätet störs färden en smula av vägljud som läcker in bakifrån men sätet är komfortabelt, om än med något kort sittdyna för långbenta. Även framstolarnas sittdynor är korta men förarstolen är eljusterbar som standard och bred samt såväl uppvärmd som ventilerad. 

Instrumenteringen är lättavläst, reglagen överlag väl placerade och allt är som sagt väldigt snyggt utfört.

Bagageutrymmet har vuxit några liter jämfört med föregående modell men lastöppningen är trång vilket ställer till det för den som behöver frakta mer skrymmande föremål.

Utrustningen är omfattande och innehåller saker som automatisk parkeringshjälp, navigation och induktiv laddning av mobiltelefon. Den som väljer Kia Optima får mycket godis för pengarna. Priset sägs hamna just under 7,5 basbelopp, helt anpassat för att glädja tjänstebilsmarknaden. 

Det finns en rad ettriga konkurrenter i klassen men Kia Optima kan absolut hävda sig på många områden. För privatköparen har bilen ett extra ess i rockärmen – den sjuåriga nybilsgarantin bäddar för ett tryggt köp i längden. Optimas största nackdel är dieselmotorn. Tyvärr finns det i dagsläget inga andra motoralternativ för Sverige. Senare under nästa år kommer en GT-version med bensinturbo på 250 hk och i början av 2017 kommer Optima som laddhybrid. Det mest intressanta är ändå vad som händer hösten 2016. Då kommer kombin Optima Wagon.

Diskutera: Vad tycker du om Kia Optima?