Provkörda: Volkswagen E-Up, Eco-Up och GT-Up (2013)

Up är ett fyndigt namn för det går att använda på många skojiga sätt. Till exempel för att beskriva den lilla bilens intåg på tyska marknaden. Det var uppåt för hela slanten och Up blev direkt Tysklands mest sålda i sin klass. Hur det går i Sverige är mer osäkert. Vid lanseringen i februari finns bilen bara med två opraktiskt stora dörrar. Först efter sommaren kommer Up med fyra dörrar och då kan nog försäljningen få en skjuts.

Bilarna med egen ingång till baksätet har ett annorlunda utseende. Bakre sidorutorna är större och rakt  skurna (istället för uppvinklade i nederkant) och det har varken profilen eller bakåtsikten förlorat på. Men den bästa förändringen är ändå att framdörrarna blivit mindre – de är ungefär två decimeter smalare. Vad det betyder på trånga parkeringsplatser förstår nog alla.

Bakdörrarna kostar förstås. Något svenskt pris finns ännu inte, men ute i Europa är påslaget 475 euro. Det betyder ungefär 4 500 kronor, vilket är väl investerade pengar.

I början finns Up med bara två, glatt surrande trecylindriga motorer på 60 eller 75 hästkrafter. Flera alternativ är på väg. Till hösten konverteras grundmotorn till gasdrift. Eco-Up får rekordlåga utsläpp på 79 gram koldioxid per kilometer. Gastankarna, som ligger under golvet i bagageutrymmet, räcker till cirka 40 mils körning. En tolvliterstank med bensin förlänger körsträckan med runt 25 mil till.

VW bjuder på en tur med gasprototypen i Wolfsburg. Det är inte särskilt kul. Motorn svarar ovilligt, som om gaswiren var gjord av uttjänt gummi. Effekten är 68 hästkrafter men känns som hälften.

Betydligt mer livad är provturen i GT Up som fått grundmotorn vässad till 110 hk med direktinsprutning. Den låter vildsint och gör bra ifrån sig: 0–100 km/tim går på 8,5 se-kunder. Toppfarten är 195 km/tim men trafiken på Autobahn är aldrig så fri så jag kommer dit. I normala motorvägsfarter  löper bilen stadigt, trots att provbilen saknar GT-modellens kraftiga takspoiler.

Up är konstruerad för att kunna drivas med alla dagens bränslen och förstås även med el. E-Up kommer först nästa år, men prototyperna rullar för fullt och jag får ta en kort sväng med en övervakningsingenjör i baksätet. Bilen har under dagen rullat nära 30 mil för den går snabbt att ladda: det tar en halvtimme med VW:s specialaggregat.

En laddning ska räcka upp till 15 mil, lovar ingenjören i baksätet. Men det kräver vissa uppoffringar. Det är iskallt i provbilen, värmen går på sparlåga för att inte körsträckan ska kortas.

Elmotorn utvecklar hela 82 hästkrafter men E-Up är ändå inte särskilt pigg. Batterierna, som är placerade under baksätet, väger sina modiga 250 kilo och det går segt att sätta fart på bilen i korsningarna.

E-Up börjar säljas nästa år. Den ska bara finnas med fyra dörrar. Men även om Up får bakdörrar blir den inte femsitsig. Bredden på 164 centimeter är för smal och Up kommer aldrig att ha bälten för mer än två i baksätet.

Diskutera: Vad tycker du om Volkswagen E-Up?