Samma morgon som jag inleder provperioden med nya BMW X5, generation tre i ordningen, meddelar tillverkaren att ytterligare en modell ska börja tillverkas vid den amerikanska fabriken i Spartanburg om tre-fyra år. Det blir X7, en sjusitsig, ännu större bil än den redan 489centimeter långa och 176 cm höga nya X5.
Fabriken ligger i delstaten South Carolina, har 7 000 anställda, svarar för nästan en femtedel av BMW:s totala årsproduktion på 1,7 miljoner bilar och startades för 20 år sedan, först med blygsam produktion av 318i, vidare med sportvagnarna Z3 och Z4 i olika versioner.
Spartanburg är en framgångssaga och i dag – faktiskt – den bilfabrik i USA som exporterar mest av alla, GM och Ford inräknade. Fyra suv/crossover-modeller byggs där, X1, X3, X5 och X6.
Jag kliver upp i X5 för att dra i väg och noterar att man, även om bilen är en rejäl biff framför ögonen, trots allt inte sitter lika högt som i exempelvis Range Rover, för att inte tala om Mercedes GL-klass eller de amerikanska bjässarna Chevrolet Tahoe/Suburban och Cadillac Escalade – bilar som den kommande BMW X7 får tampas med.
Konkurrenter till X5 finns från massor av tillverkare och blir allt fler för varje dag. Något högre upp på skalan ska till och med Bentley och Aston Martin (i samarbete med BMW:s ärkefiende Mercedes-Benz) ge sig in i leken och även Jaguar är ju på gång. Suv-modeller åt alla är dagens paroll, paradoxalt nog.
Annat var det när X5 debuterade 1999, då konkurrensen i stort sett utgjordes av den rambyggda Mercedes ML, som i sin första version väl inte hade så mycket att sätta emot BMW:s nydanande stil men ändå blev en storsäljare. Det fanns också Toyota Land Cruiser, Jeep Grand Cherokee och så förstås Lexus RX som var en framgång i USA men knappast i Europa.
Hur står sig då nya X5, generation F15 som den också kallas, mot anstormningen? Provbilens raka dieselsexa med turbo är på tre liter och 258 hk. Åttaväxlad automatlåda är standard, maximalt vridmoment är hela 560 Nm redan från 1 500 varv, samtidigt är vikten modiga 2 145 kg.
När jag provar fullgas för att orientera mig om vad jag har för händer bär det i väg något kolossalt. Upp till hundra tar det knappt sju sekunder men känns som fyra och kraften bara kranar på, omättligt, tills de skarptecknande, typiska BMW-mätarna framför mig visar alldeles galet. Jättebromsar skickar ned farten som med expresshiss och det suger i magen.
Tillsammans med den upphöjda sittställningen och formatet är det lätt att tillskansa sig en något överlägsen attityd till omgivningen – här kommer jag – och med sinnena på helspänn tickar registreringarna in, stort och smått.
X5 går tyst, extremt tyst trots de rejäla 20-tumsfälgarna (27 500 kronor extra, 18-tummare är standard) med tunna däck. När det plötsligt börjar ösregna och torkarna slås på blir det som stumfilm; de rör sig högst distinkt över vindrutan men absolut ingenting hörs från dem. Vind- och vägljud är borttonade och i provexemplaret, extrautrustat upp över takrelingarna till en kostnad av närmare 200 000 kronor, finns sportstolar (22 500 kronor) så himmelskt bekväma att, funnes de hos tandläkaren, folk skulle köa för att få tandstenen bortskrapad.
Vad som är modelltypiskt och exemplartypiskt i bilar som kan utrustas så individuellt som X5 är inte lätt att avgöra, men mitt i upplevelsen av utsökt finish överallt i den rymliga, ljusa kupén, fungerande och riklig instrumentpaneldesign med ett iDrive multimediasystem i toppform, urkraft från motorn och trygga, snudd på spänstiga köregenskaper, finns också små ärtor som skaver genom madrassen.
Bilen gick inte helt kursstabilt. Som många andra BMW på mycket däck spårade provbilen påtagligt på flera partier av exempelvis E4 mellan Stockholm och Uppsala. Den passade väl helt enkelt inte i fårorna som körts upp. Fjädringen var också en smula stötig, om på grund av de punkteringssäkrade däcken eller ej är inte enkelt att säga, men det fanns hela tiden en lätt och irriterande nervighet i hur bilen förmådde följa vägbanans konturer. ”Stissig” sa en kollega och det lät ungefär som det kändes i nya X5
PRIS, FRÅN KR: 598 700. Provbilen 786 300.
MÅTT, CM: L 489/B 194/H 176.
TJÄNSTEVIKT, KG: 2 145.
MOTOR: Längsmonterad 6-cyl rak turbodiesel, 2 överl. kamaxlar, 4 vent./cylinder. Max effekt 258 hk (190 kW) vid 4 000 v/min. Max vridmoment 560 Nm vid 1 500–3 000 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Fyrhjulsdrift, åttaväxlad automatlåda.
PRESTANDA:Toppfart 230 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 6,9 s.
DEKLARERAD FÖRBRUKNING:
6,2 l/100 km.
CO2-UTSLÄPP: 162 g/km.
KONKURRENTER: Audi Q7, Mercedes ML, Range Rover.
VAD NYTT? Tredje generationen av USA-tillverkade BMW X5
FÖR VEM? Alternativ till Range Rover och Porsche Cayenne.
PLUS: Motor, ljud- och sittkomfort, utrymmen.
MINUS: Spårkänslig, nervös fjädringskaraktär.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Det är som med mycket annat att det kommer från USA. Det tar några år sedan är det här och då spelar det ingen roll att det går emot svenska miljöpartiets åsikter. Svensken gör som amerikanen ändå, fast lite senare och lite mindre.
Något som inte kommit lika mycket som där borta är pickisar. Det verkar inte slå på samma sätt. Men det har kanske att göra med att BMW och Mercedes, eller Audi för all del inte har någon pickup. En Spriter med dubbelhytt och flak är inte samma sak. Jag har svårt att tänka mig tyskar blåsa fram på autobahn i en BMW-pickup. Men man ska aldrig säga aldrig.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.