Biltest: Opel Zafira, Peugeot 5008

I Sverige har 41 840 familjer fyra eller fem barn. Men drygt 1,2 miljoner mindre familjer har ofta extra ungar i omlopp till träningar, scoutträffar och andra transportkrävande aktiviteter.


En familjebil med sju säten är alltså aldrig fel, men sådana vagnar kan också ha nackdelar. Storleken, till exempel. Många familjechaufförer vill inte alls tillbringa sina ensamma bilstunder i en otymplig buss bara för att ha möjligheten att kunna köra extra passagerare då och då.

Det här insåg smarta bilskräddare för länge sedan och plötsligt hade det skapats en ny typ av familjebil: kompakt utanpå men med kapacitet att transportera många när det behövs.



Pionjär blev Opel Zafira som lanserades redan 1999 och som i en blott 4,3 meter lång kaross hade plats för sju personer. Under golvet i bagageutrymmet fanns två extra säten som kunde fällas upp på ett kick och där inte alltför stora passagerare kunde sitta.

Opel kallade sina listiga säten för Flex-7 och räknade ut, att de kunde varieras på 72 olika sätt; från sju sittplatser till en lastvolym på 1,7 kubikmeter.

Konceptet blev framgångsrikt och Zafira är numera en vanlig syn i trafiken. Av den första modellen såldes cirka 1,4 miljoner. Ungefär 12 500 svenska familjer transporterar sig i en Zafira.

Borde moderniseras
Den första Zafiramodellen pensionerades för fem år sedan. Generation två är större på alla ledder och har fortlöpande graderats upp – så sent som 2008 – med nya motorer och designdetaljer.

Sätessystemet är dock i princip detsamma som hos föregångaren: De två bakersta stolarna ligger raklånga under mattan i lastutrymmet och är liksom instuckna under baksätet. När de ska fällas upp måste först mellansätet vikas ihop och skjutas framåt.

Det är en listigt uttänkt lösning, men sätena är ganska klumpiga att hantera och proceduren kräver en del trampande mellan dörrar och baklucka. När man tryckt, ryckt, skjutit och lyft några gånger börjar det kännas som om Opels stolssystem nog borde moderniseras.

Peugeot har uppenbarligen sneglat på Opel Zafira när familjebussen 5008 skapades. Sätessystemet fungerar på liknande sätt, men Peugeot har tänkt lite extra.

Tre lika stora stolar
Istället för att ha ett baksäte med en hel, tung sittdyna – som Opel – har Peugeot 5008 tre lika stora stolar som var för sig kan skjutas 13 centimeter i längsled eller läggas dubbla till ett plant lastgolv.

De två extra sätena förvaras dubbelvikta under lastrumsgolvet och kan fällas upp utan att mellanradens stolar behöver flyttas. När passagerare ska kliva in längst bak behöver bara ett säte slås ihop som en biografstol och skjutas fram. Två baksätespassagerare kan alltså sitta kvar i bilen.

I Opel Zafira måste alla lämna mellansätet för att släppa in passagerare längst bak. Den som försökt hålla ordning på en skock ungar runt en bil inser vilka fördelar Peugeots system har.

De smidiga extrastolarna är dock inte standard i Peugeot 5008 utan kostar 7 000 kronor extra.
Att det skiljer några år mellan familjebussarna syns på designen. Opel Zafira är hög och smal medan

Peugeot 5008 har modernare proportioner – den är mer strömlinjeformad, lägre och står brett på vägen. Karossen är elegant med många kromblixtrande detaljer. Opel hade dock gjort testbilen lite sexigare genom att klä på den med sportiga spoilers och sidolister. Det så kallade performancepaketet kostar
8 900 kr och innehåller även ställbara stötdämpare.

Storleksmässigt är bilarna tämligen lika. Peugeot 5008 är några centimeter större vilket mest märks i lastutrymmet.

Passagerarna har ungefär samma utrymmen i båda bilarna, men Peugeotens separata stolar går att ställa in så de passar personer av olika kroppsbyggnad och benlängd. Sitter exempelvis tre axelbreda passagerare bak kan mittstolen skjutas fram så axlarna hamnar lite omlott. Det är med andra ord lättare att göra det bekvämt för alla passagerare i den franska bilen.

På stolarna längst bak kan upp till 160 centimeter långa passagerare sitta i båda bilarna, men Peugeotsätena är aningen högre vilket gör att benen hamnar i en lite bekvämare vinkel.
Barnstolar med isofix-fästen går lätt att montera i båda bilarna, på ytterplatserna i andra sätesraden.

Uppskattad investering
Både Opel och Peugeot har lagt omsorg på passagerarnas trivsel med fack och mugghållare men bara Peugeot erbjuder små bord bakpå framstolarna.

Glastak finns att köpa till båda bilarna och det är en investering som alla baksätespassagerare, oavsett ålder,  uppskattar.

Opel tar 9 900 kr för sitt tak som består av fyra smala rutor med en förvaringskonsol i mitten. Sikten är begränsad, men glaset sträcker sig ända bak till sista stolsraden och ger ändå alla i bilen en viss kontakt med naturen.

Passagerarna i Peugeot kan skåda stjärnorna genom en enorm (1,69 m2) ruta som ingår i ett så kallat premiumpaket. Det kostar hela 29 900 kronor men omfattar en massa andra prylar, bland annat regnsensor, parkeringsradar och en glasskiva på vilken avståndsvarnare och hastighet projiceras framför föraren.

Testpassagerarna gillade båda bilarna, men Peugeot 5008 blev oftare fullsatt. Den franska fjädringen är komfortabelt mjuk. Passagerarna på bakersta stolsraden kan obehindrat prata med föraren och vice versa. Kupén är vilsamt befriad från buller. Peugeot har inte sparat på ljudisoleringen.

I Opel Zafira är det skralare med dämpande material. Från hjulen stiger ett dovt, påträngande dån som blir tröttande i längden. Är vägbeläggningen grov avskärmas passagerarna längst bak av en bullerbarriär som de måsta skrika sig igenom.

Test-Zafiran var, som nämnts, försedd med elektroniskt omställbara stötdämpare. De är tämligen fasta även i sitt mjukaste läge, och på dåliga vägar blir passagerarna rejält omruskade.

Mesta bussen
Peugeot 5008 är tveklöst den bekvämaste familjebussen.
Men den är också mesta – bussen.

Föraren sitter bakom en gigantisk instrumentbräda som brer ut sig likt en smärre terrass i synfältet. Bilen känns hög och bred och häver sig tungt i svängarna. Den inbjuder inte till hårdkörning, även om den nog skulle tåla det.

Vi har inte testat bilen i någon panikmanöver, men den är i praktiken en förlängd 3008, vilken har klarat sig med säkerheten i behåll genom hårda svängprov.

I Opel Zafira har föraren där-emot knappt någon busskänsla alls. Bilen är följsam som en liten sportkombi och riktigt kul att köra på krokiga vägar. Den bestämda fjädringen gör förstås sitt till.  

Sportchassit aktiveras med en knapp som får stötdämparna att styvna ännu mer. Samtidigt blir styrningen lite snabbare och motorn svarar kvickare på gasen. Under testet var sportknappen intryckt för det mesta för att pigga upp bilen, för med basmotorn är den inte särskilt livad.

Modern motor
1,8-litersmotorn är relativt ny och modern med variabla kamaxlar som öppnar och stänger ventilerna beroende på hur motorn belastas. 140 hästar borde väl räcka långt, men motorns humör svarar inte riktigt upp mot bilens vitala köregenskaper.

För att motorn ska kännas lite starkare har utväxlingen gjorts låg. På motorväg ligger varvet över 3 000 och det hörs. Testförarna trevade ofta efter växelspaken för att försöka hitta en högre växel, men det finns bara fem.

Varvandet kostar bränsle. Testbilen drog drygt tio procent mer än angivet. På ett år kräver det ett par extra besök på macken.

Peugeot 5008 drivs av en 1,6 liters motor. Ynkligt, kan tyckas, i en drygt 1,5 ton tung bil, men maskinen är ett tekniskt finsnickeri som gjorts tillsammans med BMW och som innehåller hela 156 hästkrafter.

En turbo med dubbla inblås (så kallad twin scroll) börjar överladda tidigt och redan vid 1 400 varv ger motorn sitt bästa vridmoment på 240 Newtonmeter – 65 Nm mer än vad Opels 1,8-litersmotor utvecklar som bäst, vid 3 800 varv/min.

I praktiken innebär det att den kraftfulla lilla Peugeotmotorn nästan alltid drar snällt. Inte ens om farten sjunker nedåt 40 km/tim på högsta växeln ger den upp utan segar sig upp i varv.

På krokiga vägar med många inbromsningar och accelerationer behöver föraren sällan växla. Det är mer arbetskrävande att köra Opel Zafira som ofta behöver drivas på med lägre växlar för att hänga med.

Peugeots motor är kopplad till en sexstegad låda med smörig växelföring. Sexan sänker motorvarvet rejält och på motorväg ligger varvräknarnålen vid 2500 – betydligt under Opels högvarvande maskin alltså. Ute på vägen jobbar den franska turbon nästan ljudlöst och den går länge mellan tankningarna. Peugeot 5008 drog under testet ungefär en deciliter mindre per mil än Opel Zafira på alla slags vägar.

Peugeot 5008 övertrumfar Opel Zafira i nästan alla testmoment och det är kanske inte så konstigt. I bilvärlden är fem år numera en lång livstid. Fast även om Opel Zafira börjar kännas lite passé är det fortfarande en praktisk slitvarg som kan bli trotjänare i familjer med varierande transportbehov. Ett bra rostskydd ger den förmodligen ett långt liv.

Men den som vill bjuda passagerarna på resa i business class, ska köpa bil hos Peugeot.