Begtest: Alfa Romeo 147

Alfa Romeo är ett bortglömt bilmärke i Sverige, som haft krångel med importörer och återförsäljarnät under lång tid. Olle Olsson-bolagen, som varit generalagent de senaste åren, upphör att vara det nu i september. I skrivande stund är det oklart om märket kommer att fortsätta importeras till Sverige och vilka som i så fall står för det.

Alfa Romeo 147 kom hösten 2001 som efterträdare till tidigare 145 och 146. Alfa 147 blev faktiskt utnämnd till Årets Bil 2001.

147 finns som tre- eller femdörrars halvkombi.Basmotorn är på 1,6 liter och ger 105 eller 120 hk. Men vanligare är tvålitersmotorn på 150 hk. Till den finns också den halvautomatiska växellådan Selespeed med automatkoppling och elhydraulisk växling. Fast den växellådan är rätt ryckig i gången, den manuella är bättre. Motorerna är pigga i responsen. Snabbast är givetvis 147 GTA med treliters V6-motor på 250 hk.

Ingen familjebil
Alfa Romeo 147 är en mycket trevlig bil att köra. Väghållningen är utmärkt, bilen är välbalanserad både i hög fart på motorvägar eller på slingriga småvägar. Tillsammans med pigga motorer gör det att Alfa 147 blir en ovanligt körglad bil i klassen. Antisladdsystem är standard.

Förarplatsen är snyggt utformad, men instrumenten kan vara lite svåravlästa i dagsljus. Reglageplaceringen är enklare att förstå än på gamla Alfa-bilar. Framsäteskomforten är helt godkänd. Sikten är dock inget vidare, speciellt inte snett bakåt vid fickparkering. Backspeglarna är små. Baksätet är trångt, liksom bagageutrymmet. Det här är definitivt inte någon familjebil.

Säkerhetsmässigt är Alfa Romeo 147 en medelmåtta, bilen fick tre stjärnor i krockbetyg av Euro NCAP under 2001. På tidiga exemplar fanns det bara midjebälte på mittplatsen i baksätet.

Alfa 147 klarar besiktningen ungefär som medelbilen. Ett undantag gäller strålkastarna som får underkänt på 14 procent av årsmodell 2001. Det är sämre än genomsnittet. Strålkastarglasen är gjorda i plast och får ofta sprickor.

Kvaliteten på Alfa Romeo har varit svajig genom åren. Men 147:an håller ihop lika bra som de flesta bilar. Några problem att se upp med finns dock. Ett sådant är glapp i bakvagnsbussningarna, som kostar cirka 1 500 kr att åtgärda. Slitna spindelleder är också ganska vanligt. Det kostar mellan 4 000-6 000 kr, beroende på vad som behövs bytas.

Dåligt rostskydd
Ett annat fel som drabbat vissa exemplar är läckande styrservo. Det beror på en slang som kommit i kläm och är inte särskilt dyrt att laga. Oljeförbrukningen är högre än för många andra bilar, ofta ett par-tre liter mellan servicetillfällena. Så kolla oljan noga. Se också upp med täta byten av kamrem, för att undvika motorskador. Kamremsbyte ska ske var 6 000:e mil.

Litet återförsäljarnät kan skapa problem, se efter så att det finns en verkstad nära dig om du är Alfa-spekulant.

Rostskyddet är en svaghet på Alfa Romeo, trots galvanisering. Såväl baklucka som motorhuv är helt obehandlade mot rost. Rostskydd saknas också i dörrar och balkar. Bakre skärmkanterna kan också bli en rostfälla på sikt. Plus dock för plasttank. 147:an fick en svag tvåa i rostbetyg.

Uddamärken som Alfa Romeo får sällan bra andrahandsvärde. Det gäller även 147, som är en lite bortglömd bil för många bilköpare. Totalt såldes mindre än 1 000 bilar i Sverige som nya. Begagnade Alfa 147 står ofta länge i bilhallarna, vilket kan ge god prutmån. Det låga andrahandsvärdet kan göra bilen till ett vettigt köp.