Cirkus Muller, heter en nyutkommen bok av TV4-journalisten Jens B Nordström (Ekerlids förlag).
Jag har läst den under helgen och säger bara: Gud bevare Saab.
Bokens titel är exakt. Det är nämligen rena rama cirkusen kring det mesta av vad Victor Muller företar sig om den bild som Nordström tecknar stämmer någrlunda.
Det finns ingen anledning att att misstro författaren; han verkar ha gjort ett gediget grundarbete och har intervjuat inte bara huvudkaraktären Muller själv, utan många personer i dennes närhet genom åren. Dessutom har han följt och bevakat Spyker-Saab-affären som journalist.
Fram träder ett porträtt av en människa som är mycket komplex: charmig, energisk, lynnig, manipulativ, begåvad, slarvig, oförtröttlig, hänsynslös, intelligent, vidlyftig, känslosam, drömsk...
Det må vara att Victor Muller och avgående vd Jan Åke Jonsson beskrivits som två väldigt olika karaktärer som funnit varandra – men det sistnämnda tror jag inte riktigt på efter att ha läst Cirkus Muller.
Jonsson ger intryck av att vara en jordnära man medan huvudpersonen i boken framstår som en tvättäkta mytoman, en närmast manisk sådan. En man som utan att blinka verkar kunna beskriva svart som vitt, jorden som platt – och tveklöst förvänta sig att bli betraktad som en sanningssägare.
Under de senaste dagarna har produktionen i Saabs fabrik stoppats på grund av materialbrist eftersom flera leverantörer inte fått betalt. En reklambyrå har avslutat ett långt samarbete på grund av obetalda räkningar sen december förra året.
Mullers version ärt att det handlar om en konspiration mot Saab, att reklambyrån fått sparken för att den är dålig, att leverantörerna försökt sko sig på Saab...
Det är faktiskt svårt att förstå att Victor Muller lyckats komma så långt trots alla misslyckanden. Att bygga luftslott är inte någon långsiktigt hållbar verksamhet.
Dock måste man ge honom ett stort erkännande. Utan honom hade Saab inte existerat som biltillverkare idag. Men vad händer imorgon?
"Gud bevare Saab för Cirkus Muller"
"Jonsson ger intryck av att vara en jordnära man medan Muller i boken framstår som en tvättäkta – närmast manisk – mytoman."