Nästa artikel
Volvo Animal Detection – bromsar för vilt
Reportage

Volvo Animal Detection – bromsar för vilt

Publicerad 11 januari 2012 (uppdaterad 8 maj 2014)
Om några år ska Volvos bilar upptäcka vilda djur och på egen hand bromsa om bilen är på kollisionskurs. Först måste man bara se till att tekniken inte bromsar hej vilt. Vi Bilägare fick en inblick i utvecklingsarbetet.

Hon ser inte särskilt farlig ut där hon står utanför bilfabriken i Torslanda. Det hon representerar däremot, dödar mellan fem och tio personer i trafiken varje år. Mankhöjden är drygt 160 centimeter och kroppen är byggd av brun skumplast. Hälga, var namnet.

– Med den här attrappen kan vi testa hela kedjan, säger Andreas Eidehall. Från detektion till att kontrollera att bilen gör rätt hotbedömning. Och sedan bromsa.

Hälga svajar försiktigt i höstvinden, hon väger bara 20 kilo. Utvecklingsingenjören Andreas Eidehall står bredvid. Han och hans kollegor på Volvo använder älgdockan för att lära kommande säkerhetssystemet Animal Detection att känna igen just älgar.

– Vi skulle helst köra ute i skogen, det är ju en mer realistisk miljö. Problemet är att sannolikheten att man ska se en älg ändå är ganska liten. Det här är ett snabbare sätt att samla in data, fortsätter Andreas Eidehall.

Gräns för passiv säkerhet
Bilköpare kommer från hela världen för att hämta sin nya Volvo vid besökscentret intill Torslandafabriken. Här serveras köttbullar i restaurangen, varje dag. Från ett håll hör jag en amerikan, en bit bort pratar någon tyska. Andreas Eidehall och Anders Axelson möter upp i entrén. De är båda nyckelpersoner inom Volvos säkerhetsarbete, men företräder varsin sida.

Anders Axelson är projektledare på Volvos säkerhetscenter och har arbetat sedan 1985 med passiv säkerhet: bälten, deformationszoner, krockkuddar och annat som skyddar vid en olycka. Andreas Eidehall representerar å sin sida vad som kallas aktiv säkerhet, teknik som hjälper föraren att undvika olyckan.

De senaste åren har Andreas Eidehall varit med och utvecklat Volvos autobromssystem som reagerar om fotgängare kliver ut i färdriktningen. När tekniken nu ska vidareutvecklas är han ansvarig för projektet Animal Detection – djurdetektion.

Anders Axelson riggar sin dator, kopplar in den till en projektor och tar fram en bild på en V70 som i en datorsimulering krockats mot en älg i 70 km/tim. Bilen har fått sig en rejäl omgång, men taket har varken rivits bort eller tryckts nedåt så att älgen trängt in i kupén.

– Går det i 70 slutar det oftast väldigt bra, säger Anders Axelson. Vid 80 börjar det bli kritiskt och går det i 90 så är risken stor att man får allvarliga skador.

– Målet för nästa generation bilar är att man ska klara högre våld med passiv säkerhet. Men man kommer till en gräns när det inte längre är rimligt att lägga på hur mycket stål som helst. Det är mycket, mycket mer effektivt att lägga krutet på aktiva system, konstaterar Anders Axelson och får medhåll från Andreas Eidehall:

– Aktiv och passiv säkerhet är effektiva komplement. Vi räknar inte med att undvika kollisioner helt och hållet. Det handlar om att sänka krockhastigheten så att de passiva systemen blir så effektiva som möjligt, säger han.

Volvos säkerhetsmål för 2020 kommer snart på tal. Där har Volvo slagit fast att man ska kunna köra i 100 km/tim och klara sig oskadd från en älgkrock. Tanken är att bilen ska bromsa automatiskt och få ned hastigheten till åtminstone 80 km/tim innan kollisionen.

Svårare än fotgängare
Hundra meter framåt står Hälga. Andreas Eidehall sitter på förarplats i en till synes helt vanlig Volvo XC60. Men helt vanlig är den ändå inte, bilen är en prototyp som används i utvecklingen av Animal Detection.

På passagerarstolen finns en bärbar dator som i svart-vitt visar perspektivet från en infraröd kamera som monterats innanför vindrutan. Eftersom de flesta viltolyckor inträffar i gryning eller skymning måste djuren kunna upptäckas även i mörker. Därför har Volvo valt infraröd teknik som ”ser” objekt även nattetid.

Jämfört med fotgängare är djur betydligt svårare att detektera, berättar Andreas Eidehall. Djur är inte symmetriska, de ser inte likadana ut bakifrån eller från sidan. Hälga är däremot lätt att upptäcka. Det är ljust och jag ser henne både på datorskärmen och genom vindrutan.

– Den här bilen skulle kunna bromsa automatiskt, men vi har inte programmerat den på det sättet ännu. Vi har varit mest intresserade av att testa sensorerna separat, men det skulle inte vara svårt att koppla in systemet hela vägen, säger Andreas Eidehall och sätter sig till rätta.

Han flyttar foten till gaspedalen. Vi närmar oss Hälga.

Får aldrig bromsa fel
Animal Detection följer principen att först varna och därefter – i ett akut läge – bromsa bilen. Systemet använder två oberoende sensorer. Dels kameran, som skickar bilder till en dator som i sin tur granskar rörelser och skiljer dem från bakgrunden. Dels en radarenhet i kylargrillen, som i huvudsak mäter avstånd och bedömer hastighet för olika objekt.

Båda sensorerna måste bekräfta att bilen är på kollisionskurs innan systemet kan gripa in. Men det räcker inte. Ytterligare en dator samlar alla uppgifter, bedömer hotet och beslutar om bilen ska varna eller bromsa. Den här datorn tränas nu av Volvo för att identifiera olika djur. Systemet måste lära sig att känna igen varje enskilt djur som det ska kunna reagera på.

Förutom att använda attrapper, som Hälga och andra mer realistiska varianter, har Volvo granskat djurens form och rörelsemönster i en djurpark. Volvo tittar också på en teknik där man filmar landsvägskörning och sedan lägger till virtuella objekt i efterhand, till exempel en älg. Filmerna kan sedan användas för att testa systemet.

– Systemet har befogenheter att bromsa bilen fullt ut, säger Andreas Eidehall. Så det här får liksom aldrig gå fel. Vi är väldigt rädda att bilen ska bromsa felaktigt, därför vill vi vara helt säkra om vi ska bromsa.

Felaktiga inbromsningar tycks vara en öm punkt för Volvo. När Vi Bilägare är på besök finns både säkerhetskommunikatör och presschef med i rummet. Alla höjer på blicken.

– Vi tar väldigt allvarligt på den risken och verifierar det här systemet mycket noga för att vara helt säkra på att det inte förekommer, säger Andreas Eidehall innan Anders Axelson flikar in:

– Om bilen bromsar när det inte finns något hot, då blir man inte så jädra glad. Därför är vi så här noga, vi kanske till och med är lite konservativa till en början.

När Volvo utvecklade fotgängarsystemet kontrollerades tekniken längs en halv miljon kilometer väg. Någon sådan siffra för Animal Detection kan Volvo inte precisera.

Varning i mån av tid
För att över huvud taget hinna undvika eller mildra en älgkollision är tiden för hotbedömning kritisk. Volvos system som ger utslag på fotgängare har en reaktionstid från att fotgängaren blir synlig till att bilen bromsar på ungefär en halv sekund. Andreas Eidehall igen:

– Det här är så klart en tid vi försöker pressa, men ungefär där kommer det att ligga. En halv sekunds beräkningstid innan vi kan vara helt säkra och aktivera bromstryck.

Dessförinnan ska systemet varna föraren med en ljudsignal och rött ljus i vindrutan. Men det kommer inte alltid att hinnas med. Varningen kommer i mån av tid.

– Om älgen kommer från sidan och sent blir synlig hinner man inte vänta på förarens reaktion. Då går vi direkt på bromsen, fortsätter Andreas Eidehall.

Ytterligare en viktig aspekt är sensorernas räckvidd. För att kunna bromsa effektivt tror Volvo att kameran måste ha ett detektionsavstånd på 50 till 60 meter. Att bromsa från 100 till 80 km/tim kräver en bromssträcka kring 20 meter.

”Inom några få år”
Bilen närmar sig Hälga. Jag rör blicken mellan vägen och datorn och kommer att tänka på Volvos krockfiasko häromåret. Den gången fungerade inte fotgängarsystemet, testbilen kraschade inför den samlade världspressen. Jag känner hur Andreas Eidehall bromsar. Bilen stannar några meter framför Hälga – men på skärmen, där har ingenting hänt. Systemet är inte ”hundraprocentigt” ännu, förklarar Andreas Eidehall.

– Detta är en väldigt tidig prototyp, det här är fortfarande teknik vi jobbar med. Plus att vi jobbar med de här attrapperna så att de ska se så realistiska ut som möjligt, säger han och lägger i backen.

Han tar ny sats och gasar återigen mot Hälga. Nu händer saker på skärmen. Gröna rektanglar börjar röra sig över älgdockans kropp. Hälga är upptäckt. Om systemet hade varit fullt inkopplat skulle vi fått en varning ungefär två och en halv sekund innan en förestående kollision. Om ytterligare en sekund skulle bilen ha tvärnitat.

– Så länge vi får detektion är inbromsningen inget problem, säger Andreas Eidehall. Det är inget annorlunda mot fotgängare egentligen.

När kan tekniken lanseras?
– Vi har valt att inte ange något datum. Inom några få år är det vi har sagt. Sen lämnar vi det öppet för tolkning.

På väg hem från Volvo dyker en siffra jag fick höra om upp i huvudet: 23. Om man kör i 90 km/tim passerar man i genomsnitt en älg, hjort eller annat klövvilt som befinner sig mindre än 300 meter från vägen just var 23:e sekund.

Det finns fog för oro när man kör på landsvägen.

Diskutera: Vad tycker du om Volvo Animal Detection?

Fakta

Viltolyckor i Sverige

2010 inträffade 47 475 viltolyckor i Sverige. Utöver djuren som förolyckas orsakar majoriteten bara materiella skador. Älgkollisioner är däremot alltid farliga. Förra året rapporterades 7 227 olyckor med älg. Under de tio senaste åren har mellan fem och tio personer omkommit i älgkrockar och mellan 50 och 90 skadats svårt.

Fakta

Volvo och autobroms

2006: Första generationen lanseras. Varnar för kollision med framförvarande bil. Bromshjälp. Ingen automatisk inbromsning.
2007: Autobroms som utnyttjar halva bromskapaciteten introduceras. Reagerar fortfarande bara mot bilar.
2008: City Safety lanseras. Undviker kökrockar med hjälp av lasersensor.
2010: Premiär för autobroms som reagerar på fotgängare. Full bromskraft.
Framtid: Fortsatt utveckling och förbättrad prestanda, uppger Volvo. Detektion av djur och mörkerkamera – som också upptäcker fotgängare i mörker – kommer att läggas till.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#b • Uppdaterat: 2012-01-11 21:41
Audi A5 SB

magi; dina länkar leder till dina egna inlägg(?) i andra forum. Varför?

För övrigt tror jag att ditt förslag bara ger samma effekt som vattenplaning med däck; vattenplaning med plog. Plogen blir nog bäst att användas på det vanliga stället, d.v.s inte där man åker, men väl på en åker;-)

#c • Uppdaterat: 2012-01-11 22:26
Thommys

magi, jag gillar ditt kreativa tänkande och försök för att hitta en lösning på ett problem. Hur ett sådant system som du beskriver fungerar i praktiken är svårt att veta utan praktiska tester.

#d • Uppdaterat: 2012-01-12 00:13
dogdex

Dom bygger på så mycket system så dom blir för dyra för en vanlig arbetare man vet ju inte rätt som det är för det så byggs dom i kina för det är ju det är billigare där och det är ju inte så mycket svenska delar i dom.

#e • Uppdaterat: 2012-01-13 22:19
Olles brorsa (ej verifierad)

Bra, älgar går löst och är stora och många blir dödade av dem. Dessutom anfaller älgar ibland folk och äter upp tallplantor.

Vargar gör mindre skada och dödar och skadar få till skillnad från monsterälgen. Däremot håller vargar efter den här ökande älgstammen och vildsvin.

Tyvärr har vi inga vargar här. Men grannen har en hund och de är ju
släkt med varjar. Det är en kinesisk nakenhund som heter Gustav men jag kallar kinesen för Geely.

Jägare brukar gnälla över få älgar men i östergötland erkänner t o m de att det är gott om älg. händer massor olyckor dessutom.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.