Ytterligare en studie visar att dubbdäck minskar risken för olyckor. Ändå är slutsatsen att de allra flesta borde köra utan dubbar. Partiklarna som dubbdäcken river loss från vägen skördar fler liv än vad dubbarna räddar, menar forskarna.
Den nya studien, som presenterades i samband med en trafiksäkerhetskonferens i Tylösand i början av september, utgår från påkörningsolyckor som inträffade under vintrarna 2008–2013 med totalt 717 inblandade bilar. Genom att analysera kollisionerna har Trafikverket och Folksam kommit fram till att dubbdäck minskar risken för att köra in i bilen framför med minst 25 procent om underlaget är is eller snö.
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt har dubbdäck en fördel i den här situationen, säger Matteo Rizzi, trafikforskare vid Folksam.
År efter år visar även Vi Bilägares tester att bromssträckan på snö och is är betydligt kortare med dubbar på däcken. Men det finns ett men. Samtidigt som dubbdäcken räddar liv är de också rena livsfaran. Forskning från Umeå universitet visar att de omtalade partiklarna som dubbarna river upp från asfalten orsakar stora hälsoproblem. Så många som 30–40 personer dör varje år i förtid bara i Stockholm på grund av dubbdäckspartiklar, enligt forskarnas beräkningar. Siffran för hela landet är sannolikt dubbelt så stor.
För att komma till rätta med partikelproblemet har dubbdäck förbjudits på hårt trafikerade gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En av gatorna är Hornsgatan i Stockholm och första bedömningen är att förbudet sparar åtta liv om året. Om andelen dubbdäck skulle minska på alla lokalgator i Stockholm från dagens nivå på 50 procent till tio procent skulle ytterligare 15 liv räddas årligen. Som en jämförelse uppskattar Folksam att mindre än ett liv om året skulle kunna räddas om alla bilister i Stockholmsregionen körde med dubbdäck på vintern. Partiklarna dödar alltså fler än vad dubbarna räddar, slår försäkringsbolaget fast.
– Ja, pratar vi antal så är det ett faktum, säger Anders Ydenius, också trafikforskare vid Folksam.
Bilisterna står med andra ord inför ett dilemma: däcken som ger högst säkerhet för den enskilde bidrar till sämre folkhälsa i stort. Så vad ska man välja?
– Tyvärr finns det inte något enkelt svar på den frågan, utan man ska tänka på var man bor och vad man har för bil, säger Matteo Rizzi och fortsätter:
– I vissa delar av landet är dubbdäckens nytta mindre än skadan på miljön och luften som du och dina barn andas in.
För moderna bilar med anti-sladdsystem förordas dubbfria däck i södra och mellersta Sverige och i storstäderna, bara i norr rekommenderas dubbdäck. Det kanske kan låta paradoxalt men samma forskare som konstaterar att dubbat är överlägset på is och snö ger alltså rådet att välja dubbfritt till majoriteten av Sveriges bilister.
En annan aspekt är att dubbdäcken hjälper bilar med dubbfria vinterdäck att få fäste på isiga vägar, påpekar Bernt Wahlberg, informationschef vid däckhandelns branschorganisation STRO.
– Dubbdäcken behövs för att riva upp isen för att få högre friktion så att de dubbfria däcken ska få bra grepp, säger Bernt Wahlberg och konstaterar:
– Man behöver minst 20 procent dubbdäck för att det inte ska bli för farligt att åka med dubbfria vinterdäck.
Mycket talar i alla fall för att någon form av begränsning kommer att införas så småningom. Inget är spikat men tongångarna från forskarhåll på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand var positiva till antingen lokala förbud eller en särskild dubbavgift.
– Jag tycker att vi kan lära oss mycket av våra norska grannar, säger Matteo Rizzi vid Folksam.
Norge har sedan tidigt 2000-tal avgifter för att köra dubbat i bland annat Oslo, Trondheim och Bergen. Andelen dubbdäck i städerna har minskat drastiskt men antalet olyckor ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
– Vi kan känna oss trygga med att vi kan minska andelen dubbdäck i stadsmiljö ganska mycket utan att det skulle ske så väldigt många fler olyckor, säger Matteo Rizzi.
En säsong med dubbdäck kostar i dagsläget 1 200 norska kronor och en månad går på 400. Avgiften har utformats så att andelen dubbdäck ska vara 15–20 procent för att rugga upp vintervägarna och därmed förbättra fästet för dubbfria däck.
Även Christer Johansson vid Stockholms universitet är för en dubbavgift likt den i Norge:
– Om man måste ha dubbdäck får man betala en viss avgift, precis som man betalar skatt för att släppa ut koldioxid. Det är samma sak tycker jag, den som förorenar får ta ansvar.
Samtidigt finns de nya rönen som säger att dubbdäck minskar risken för påkörningar bakifrån på is och snö. Den typen av olyckor inträffar framför allt i stadsmiljö, men Anders Ydenius på Folksam tycker ändå inte att dubbdäck ska användas i städerna utan att städerna ska bli bättre på att salta och ploga.
– Om man skulle införa dubbdäcksförbud i storstäderna ställer det högre krav på väghållaren, det blir viktigare att få bort snö och is, säger han.
Anders Ydenius säger också ja till dubbavgifter men nej till en nationellt förbud.
– Det är väldigt stor skillnad på hur väghållningen ser ut i landet, jag menar, ska man tvinga en distriktsveterinär som kör på en liten skogsväg klockan fem på morgonen att använda dubbfria däck? Där tycker jag att bedömningen ska ligga hos konsumenten.
Diskutera: Väljer du vinterdäck med eller utan dubb?
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt har dubbdäck en fördel i den här situationen, säger Matteo Rizzi, trafikforskare vid Folksam.
År efter år visar även Vi Bilägares tester att bromssträckan på snö och is är betydligt kortare med dubbar på däcken. Men det finns ett men. Samtidigt som dubbdäcken räddar liv är de också rena livsfaran. Forskning från Umeå universitet visar att de omtalade partiklarna som dubbarna river upp från asfalten orsakar stora hälsoproblem. Så många som 30–40 personer dör varje år i förtid bara i Stockholm på grund av dubbdäckspartiklar, enligt forskarnas beräkningar. Siffran för hela landet är sannolikt dubbelt så stor.
För att komma till rätta med partikelproblemet har dubbdäck förbjudits på hårt trafikerade gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En av gatorna är Hornsgatan i Stockholm och första bedömningen är att förbudet sparar åtta liv om året. Om andelen dubbdäck skulle minska på alla lokalgator i Stockholm från dagens nivå på 50 procent till tio procent skulle ytterligare 15 liv räddas årligen. Som en jämförelse uppskattar Folksam att mindre än ett liv om året skulle kunna räddas om alla bilister i Stockholmsregionen körde med dubbdäck på vintern. Partiklarna dödar alltså fler än vad dubbarna räddar, slår försäkringsbolaget fast.
– Ja, pratar vi antal så är det ett faktum, säger Anders Ydenius, också trafikforskare vid Folksam.
Bilisterna står med andra ord inför ett dilemma: däcken som ger högst säkerhet för den enskilde bidrar till sämre folkhälsa i stort. Så vad ska man välja?
– Tyvärr finns det inte något enkelt svar på den frågan, utan man ska tänka på var man bor och vad man har för bil, säger Matteo Rizzi och fortsätter:
– I vissa delar av landet är dubbdäckens nytta mindre än skadan på miljön och luften som du och dina barn andas in.
För moderna bilar med anti-sladdsystem förordas dubbfria däck i södra och mellersta Sverige och i storstäderna, bara i norr rekommenderas dubbdäck. Det kanske kan låta paradoxalt men samma forskare som konstaterar att dubbat är överlägset på is och snö ger alltså rådet att välja dubbfritt till majoriteten av Sveriges bilister.
En annan aspekt är att dubbdäcken hjälper bilar med dubbfria vinterdäck att få fäste på isiga vägar, påpekar Bernt Wahlberg, informationschef vid däckhandelns branschorganisation STRO.
– Dubbdäcken behövs för att riva upp isen för att få högre friktion så att de dubbfria däcken ska få bra grepp, säger Bernt Wahlberg och konstaterar:
– Man behöver minst 20 procent dubbdäck för att det inte ska bli för farligt att åka med dubbfria vinterdäck.
Mycket talar i alla fall för att någon form av begränsning kommer att införas så småningom. Inget är spikat men tongångarna från forskarhåll på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand var positiva till antingen lokala förbud eller en särskild dubbavgift.
– Jag tycker att vi kan lära oss mycket av våra norska grannar, säger Matteo Rizzi vid Folksam.
Norge har sedan tidigt 2000-tal avgifter för att köra dubbat i bland annat Oslo, Trondheim och Bergen. Andelen dubbdäck i städerna har minskat drastiskt men antalet olyckor ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
– Vi kan känna oss trygga med att vi kan minska andelen dubbdäck i stadsmiljö ganska mycket utan att det skulle ske så väldigt många fler olyckor, säger Matteo Rizzi.
En säsong med dubbdäck kostar i dagsläget 1 200 norska kronor och en månad går på 400. Avgiften har utformats så att andelen dubbdäck ska vara 15–20 procent för att rugga upp vintervägarna och därmed förbättra fästet för dubbfria däck.
Även Christer Johansson vid Stockholms universitet är för en dubbavgift likt den i Norge:
– Om man måste ha dubbdäck får man betala en viss avgift, precis som man betalar skatt för att släppa ut koldioxid. Det är samma sak tycker jag, den som förorenar får ta ansvar.
Samtidigt finns de nya rönen som säger att dubbdäck minskar risken för påkörningar bakifrån på is och snö. Den typen av olyckor inträffar framför allt i stadsmiljö, men Anders Ydenius på Folksam tycker ändå inte att dubbdäck ska användas i städerna utan att städerna ska bli bättre på att salta och ploga.
– Om man skulle införa dubbdäcksförbud i storstäderna ställer det högre krav på väghållaren, det blir viktigare att få bort snö och is, säger han.
Anders Ydenius säger också ja till dubbavgifter men nej till en nationellt förbud.
– Det är väldigt stor skillnad på hur väghållningen ser ut i landet, jag menar, ska man tvinga en distriktsveterinär som kör på en liten skogsväg klockan fem på morgonen att använda dubbfria däck? Där tycker jag att bedömningen ska ligga hos konsumenten.
Diskutera: Väljer du vinterdäck med eller utan dubb?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Det vore intressant att få se hur man kommer fram till dessa dödstal som förorsakas av dubbdäcken?
Är det enbart teoretiska bräkningar som ligger till grund för dessa dödstal, eller har man på dessa underlagsområden haft dubbdäcksförbud under några år som sedan följts av år med tillåtna dubbdäck för att kunna konstatera att det verkligen är dubbdäcken som är orsaken?
Det var längesen man hörde att någon rekommenderade dubbfritt som ett bra alternativ i halka. Kan det ha att göra med det enorma antal trafikolyckor vi har haft i Sverige hittills i vinter. Det kan inte förklaras med annat än att många har köpt dubbfritt för att visa sig progressiva och moderna. Nu sitter de i dikena och undrar hur det här gick till. De bara gliiider av vägen säger de. Inte i mannaminne har vi haft så mycket olyckor som i vinter. Tyvärr få vi inte veta om de kört dubbat eller ej.
När det gäller partiklar så har det ju klarlagts av företaget Camfil och andra experter ( inte tyckare) att det är vedeldningen i våra kraftverk som skapar de små partiklar som är farliga för våra lungor, inget annat. Dubbparticklarna är större och tyngre och svävar inte så högt över marken.
Beträffande slitagespår i nylagd asfalt så har jag sett att det kan bli nertryckt ett dubbelspår långt innan dubbsäsongen börjat. Solklart fall. Dubb sliter också de facto.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.