Så avslöjar du om bilen är krockad

På objektet du är intresserad av bör du syna karossen noga. Titta också under motorhuven och leta efter skillnader i lackering. Det kan tyda på att bilen blivit krockad och sedan lagad. Ta alltid reda på bilens registreringsnummer eller chassinummer och kolla med Transportstyrelsen eller Carfax.

Om bilen saknar svensk registreringsskylt finns anledning att vara extra uppmärksam. Speciellt om bilen är importerad för flera månader sedan men ännu inte är svenskregistrerad. Om säljaren skyller på att han inte haft tid är det förmodligen något lurt med bilen.

Var också vaksam på bilar som har varit avställda en längre tid. Det finns ofta ett skäl till varför de inte har varit i trafik. Det kan tyda på att bilarna varit rejält smällda, med så omfattande krockskador att de tagit månader att reparera.

Att importera skrotade bilar från USA för att köra med i Sverige är inte tillåtet. Därför tar dessa importbilar ofta omvägen via något annat EU-land, vanligen Litauen. En krockskadad bil kan ha sålts i USA för ett skrotvärde på 25 000–30 000 kr. När bilen hamnat i en bilhall i Sverige är priset ofta minst 150 000 kr – ibland betydligt högre. Ibland är bilen ”klonad”, alltså att chassinummer från en skrotad bil plockas över till en stulen bil av samma typ. Ibland kan bilen vara reparerad med stulna reservdelar.

– Det kan handla om skarvade bilar eller bilar som i sin helhet är stulna men har ett amerikanskt chassinummer ditmonterat. Som lekman är det ofta omöjligt att se, säger Torbjörn Serrander, utredare på Larmtjänst som samarbetar med försäkringsbolagen.

Ibland får bilägare reda på bilens bakgrund som krockad först när varningslampor lyser på instrumentpanelen. Bilen körs då ofta till verkstad där personalen kan se att elektronik kan vara bortkopplad eller omkopplad.

– Om du genom Carfax får reda på att bilen är titulerad ”salvage” eller ”total loss” , köp den inte. Du vet inte hur skadad bilen är, var den är reparerad och om all elektronik är okej eller inte, säger Torbjörn Serrander.

Det händer att polisen beslagtar bilar som visat sig vara stulna i andra länder, även om köparen trott att han gjort en ärlig bilaffär i Sverige.

På en del bilar som är till salu är registeringsskylten dold, bortplockad eller osynliggjord. Som bilköpare bör man fråga sig varför någon vill dölja registreringsnumret. Kanske är det för att säljaren inte vill att du ska kunna kolla upp bilens bakgrund.

Privatpersoner som kallar sig ”Audi” eller ”BMW” med en trolig importbil och endast har telefon med kontantkort kan det också vara idé att se upp med. Det kan vara ärliga säljare, men det kan också röra sig om oseriösa personer.

Som bilköpare bör man fråga sig varför inte säljaren vågar uppge sitt namn.

Det är inte bara krockskadade eller stulna importbilar som de oseriösa handlarna sysslar med. Minst lika vanligt är det att bilarna har körts mycket längre än vad vägmätaren visar. För att upptäcka sådant bör man kontrollera bilens bakgrund noga genom efterforskningar hos verkstäder eller myndigheter i det land som bilen har importerats ifrån. Enligt Carfax har omkring 240 miljoner bilar i Europa felaktig mätarställning. 

Bilhandlare som byter namn på företaget utan att byta ägare är också en varningsklocka då namnbytet kan bero på att ett tidigare företagsnamn blivit omtalat i samband med skumma bilaffärer och därmed anses förbrukat.

Ett annat varningstecken är de handlare som kallar sig ”auktoriserade” utan att vara det. Om man som bilköpare frågar vilka som står bakom auktorisationen kan man få lika varierande som grumliga svar: ”vi är auktoriserade av oss själva” eller ”vi är auktoriserade av Trafikverket, Vägverket” etc.

Auktorisation är något som generalagenten utfärdar, inte myndigheter. Om bilhandlarna ljuger om en sådan sak finns anledning att tro att de också ljuger om annat.

Diskutera: Hur gör du för att försäkra dig om bilens ursprung?