Ljuddämpningsprogram var bluff

Tectyl sticker ut hakan rejält i lanseringen av sitt uppdaterade system för dämpning av kupébullret i bilar. I den internationella annonskampanj som planeras påstår man till och med att oljuden halveras (!) efter en behandling med den nya produkten.

På den svenska marknaden är tongångarna lite försiktigare när det handlar om konkreta siffror. Men budskapet är detsamma och i annonsmaterialet heter det bland annat: ”Med Tectyl ljuddämpning reduceras vägbullret väsentligt. Detta ger en stor förbättring av ljudet i kupén”.

Priset för ljuddämpningsåtgärderna, som går under beteckningen Tectyl Sound Damping, är cirka 5 000 kronor. Men priset kan variera lite beroende på bilmodell. Gör kunden dessutom en rostskyddsbehandling slutar notan för det kombinerade rost-/dämpningsprogrammet på runt 8 000 kronor för en ordinär mellanklassbil.

Det är summor som många bilägare säkert skulle kunna tänka sig att lägga ut för att bli av med det elaka däcksbuller som uppstår i de flesta moderna bilar, i synnerhet när de körs på den grovkorniga asfalt som täcker stora delar av det svenska vägnätet.

Men då krävs förstås att dämpningen fungerar. Och det är vad som – via en tjock bunt interna ”bevismaterial” – förespeglades när Vi Bilägare bjöds in till ett test av det nya ljuddämpningsprogrammet som utvecklats av Tectyls ägarbolag Valvoline.
Som en extra krydda skickade Valvoline med en samling mail där en rad norska kunder och bilhandlare hyllar effekten av åtgärderna. Till och med ett mätresultat fanns bifogat. Där hävdar en norsk återförsäljare av Nissan/Subaru att kupébullret i en Subaru XV sjunkit från över 70 till cirka 60 dB efter Tectyl-behandlingen. Det är en minskning med 10 dB, något som med örat uppfattas som en halvering av ljudnivån.

Läser man den typen av utsagor så är det klart att man bli nyfiken. Tänk om det skulle fungera – vilken grej! Då skulle tiotusentals öronplågade svenska bilägare kunna lösa sina bullerproblem för i sammanhanget anständiga 5 000 kronor.

Det blev så klart ett rungande ja från redaktionsledningen till att ställa upp på testet, där Tectyl/Valvoline erbjöd sig att tillhandahålla två bilar för vår ljudmätning; en behandlad och en obehandlad Mitsubishi Outlander.

Men vi nöjde oss inte med det, eftersom (ursäkta misstänksamheten!) vi inte kunde vara hundraprocentigt säkra på att Tectyl-bilarna inte hade manipulerats på ett eller annat sätt. Därför krävde vi också att en av våra egna långtestbilar, en erkänt däcksbullrig Kia Cee´d av 2007 års modell, skulle få vara med i testet.

– Inga problem, blev beskedet från Valvolines representanter. Vi tar med den också. Då kan ni känna er hundra procent säkra på att vår bullerdämpning fungerar.

Kian behandlades, liksom Mitsubishin, med Valvolines nya och tunna ljuddämpade material. Det läggs ut över hela underredet, på hjulupphängningarnas länkarmar och i hjulhusen. Tanken är att det ska minska de vibrationer som ger upphov till det lågfrekventa vägbullret. Som slutkläm förseglas ljudisoleringsåtgärderna med ett konventionellt rostskyddsmedel. Hela processen tar cirka två dygn.         

Förväntningarna var förstås stora när vi efter behandlingen rullade ut bilarna för det avgörande bullertestet. Som vanligt mätte vi ljudnivån vid förarens öron, det är ju där man hör. Vi körde bilarna i fyra olika hastigheter på både grov och slät asfalt och åt två håll för att eliminera vindens påverkan.

Resultatet blev rena katastrofen, åtminstone för Tectyl/Valvolines vidkommande. Såväl bullernivå som frekvenser var i princip oförändrade i båda bilarna, oavsett fart och underlag. Som mest uppmättes en skillnad mellan en odämpad och dämpad bil på 0,8 dB(A) och det är helt försumbart. Det mänskliga örat kräver mellan två och tre decibel för att uppleva en markant sänkning av ljudstyrkan.       

Slutsatsen kan bara bli en: Tectyls/Valvolines ljuddämpningsprogram fungerar inte alls som utlovat och i testlagets ögon är det fullständigt obegripligt hur man kan marknadsföra det på det sätt man gör. De 5 000 kronor behandlingen kostar är enligt vår bedömning mer eller mindre bortkastade.

En intressant notering är också att inte ens Tectyls europeiske marknadschef, holländaren Remy de Bruijn, märkte någon förbättring efter ljuddämpningsåtgärderna. De Bruijn fanns på plats vid testtillfället och fick följa med när vi mätte kupébullret i Mitsu-bishi Outlander. När vi frågade honom om han hörde någon skillnad mellan den odämpade och dämpade Mitsubishin blev han tvungen att erkänna att så inte var fallet.     

Resultatet av Tectyl-testet bekräftar det som Vi Bilägare i en rad tidigare granskningar kommit fram till; att det i stort sett är omöjligt att i efterhand minska däcksbullret i moderna bilar. Vi har genom åren provat det mesta, från bitumenplattor runtom om i karossen till extra tysta däck och drygt 15 liter ljuddämpningsmassa i en Mazda6. Men ingenting har hjälpt.

Den enda avgörande förbättring vi hittills uppmätt – och den var markant – var när Toyota byggde om förra generationens Avensis efter hård kritik om högt däcksbuller. Då valde de japanska teknikerna att gå mycket samvetsgrant tillväga och ändrade bland annat gummiblandningen i hjulupphängningarnas bussningar, som uppenbarligen är en källa till mycket av det oljud som läcker in i kupén.

Problemet är att det är en åtgärd som både tar massor av tid och helst kräver och att man har en bilfabrik med tillhörande chassi-ingenjörer till sitt förfogande. Bussningarna påverkar ju inte bara bullernivån, utan även väghållningen. Dessutom måste uthålligheten testas, bussningarna får inte ge upp i förtid bara för att de görs mjukare.

För Toyota, som ändå är en av världens största biltillverkare, tog det hela tre månader att komma tillrätta med däcksbullret i Avensis…

Valvoline väntar med kommentarer
Tor Jøran Saetre, teknisk chef för Valvoline i Sverige/Norge, har fått ta del av Vi Bilägares ljudmätningar och också erbjudits att kommentera resultaten. Men han har avböjt, med motiveringen att han först vill läsa hela artikeln och dessutom kontakta Valvolines egen bullerexpertis.

– Jag hoppas att jag får möjlighet att istället kommentera era mätningar i nästa nummer av Vi Bilägare. Först då vet jag ju exakt vad ni skrivit.

Det önskemålet ska vi förstås uppfylla. Då ska Tor Jøran Saetre också få svara på frågan hur Tectyl kan hävda att kupébullret minskar med ända upp till 50 procent efter den nya ljuddämpningsbehandlingen.

Något som i ljuset av våra bullertester framstår som en gigantisk överdrift.

Ingen hörbar skillnad
Tabellerna uppe till höger visar bullernivån i kupén vid förarens öron i Kia Cee´d och Mitsubishi Outlander före och efter Tectyls omfattande ljuddämpningsprogram. Som synes är effekten i stort sett lika med noll, oavsett hastighet och underlag.

Ljudnivån minskade som mest med 0,8 dB(A) och det är helt försumbart; örat märker det överhuvudtaget inte. En markant hörbar skillnad ligger någonstans mellan 2 och 3 dB(A) och det är en siffra som våra mätningar inte kommer i närheten av. Resultatet är att båda bilarna uppfattas som precis lika bullriga efter behandlingen som innan den gjordes.

Den enda förändring som registrerades under testet var att de så kallade infraljuden minskade relativt kraftigt i både Cee´d och Outlander. Men infraljuden ligger på extremt låga frekvenser, runt 20 Hertz, och det är inget man hör. Istället uppfattas det som ett tryck mot trumhinnan, något som i värsta fall kan leda till trafikfarlig trötthet. Så på ett sätt gjorde Tectyls åtgärder trots allt en viss nytta.

Men den utlovade bullersänkningen blev det som sagt inget av med och de cirka 5 000 kronor (priset varierar lite mellan olika bilmodeller) som behandlingen kostar måste anses som kastade i sjön.