Om någon kör 70 km/tim på en 90-väg, gubbe med hatt. 50 km/tim på 70-väg, gubbe med hatt. Man ligger bakom och flänger fram och tillbaks som en flipperkula för att hitta en raksträcka att glida förbi och när det äntligen går bekräftas misstanken nio gånger av tio, gubbe med hatt.
En äldre man i lodenrock och pepitarutig hatt med sammanbitet ansikte, stint stirrande framåt. Tanken att någonsin kasta ett öga i backspegeln existerar inte. Simultankapaciteten räckte inte till för att ta av sig hatten, än mindre titta bakåt. När man kör om och ser det spända ansiktet inser man att det hade kunnat passera en isbjörn på motorcykel utan att gubben hade märkt något.
Det är rimligt att vilja köra långsamt, men förbryllande varför de stadigt håller sig lite segare än övriga trafiken. Jag menar, om det nu är okej att köra 70 på 90-väg borde man ju för bövelen kunna hålla den farten när det blir 70, men icke.
Gubbe med hatt vill alltid köra en aning långsammare än alla andra, enligt principen att det rimligen borde vara säkrare desto saktare man kör och att "ingen ska komma här och tala om hur fort jag ska köra".
En annan tanke bakom den låga hastigheten är ofta, "för jag bor här". Av den sistnämnda anledningen ser de ingen anledning att använda blinkers när de svänger av, eftersom de är övertygade om att alla vet att de bor där framme vid den röda brevlådan. Det finns en del män som fnyser "kärring" när det går långsamt på vägen men det finns inget som går upp mot gubbe med hatt. De är i en egen division, ett eget väsen som skulle förtjäna en vetenskaplig avhandling. Framför allt vill man få svar på kärnfrågan: Varför tar de inte av sig hatten? Mina funderingar går så här:
1. Om man har så kort överkropp att hatten får plats under bilens innertak, så sitter man lågt, alltså med dålig sikt framåt. Det kan naturligtvis vara en god anledning till den försiktiga hastigheten.
2. Den nämnda simultankapaciteten, det är för rörigt att ta av sig hatten och sätta sig i bilen samtidigt, så något måste kompromissas bort.
3. Värmen är en tredje tanke, att pannloben hettas upp av huvudbonaden och man tänker långsammare.
Idag har det seglat upp en stark konkurrent i munkjacke-huvorna. Om gubbe med hatt kan vara irriterande så blir man direkt rädd för grabbar med huvan uppdragen över huvudet.
Det är läskigt att passera en bilist man inte ens ser skymten av ansiktet på, och då föredrar jag gubben. Hellre en som ser ängslig ut än någon som skrämmer skiten ur en.
Någonstans här i mina krönikor brukar jag tvångsmässigt bli min värsta kritiker, ta tillbaka allt och hävda motsatsen. Tanken kommer över mig att vi nog alla kommer att bli gubbe med hatt. Kanske med toppluva eller baseboll-keps men jag tror känslan är densamma och kommer som ett brev på posten vid en viss ålder. Man är gammal, har slutat göra sig till, stressar inte runt som en flipperkula och kör i den hastighet som passar en bäst.
Det är mänskligt och egentligen ganska sympatiskt. Jag ska tänka på det nästa gång jag ser honom.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Den sista reflektionen kommer sig nog av stigande ålder. Har haft samma funderingar och har själv upptäckt efter 150 000 mil att 225km/h på Autobahn är härligt men sol, 70km/h, landsväg och takluckan öppen är inte så dumt det heller...
Det finns bilförare av alla sorter. Att köra bil idag är en planeringsfråga i trafiken. 45 år bakom en bussratt i Storstockholm säger mig att någon rutin är inte att räkna med varken på landsbyggden eller i städer. Exempelvis kan jag passera ett trafikhinder som är smalt med en buss som är 260 bred 10 gånger på ett körpass, för att senare ligga bakom en WW polo som nästan inte tror att vägbredden klarar hans smala bil. OBS ! han kan sakna hatt. Jag har haft yrkesförar-kolleger som förstört många saker i trafiken som skyltar, ljus-
signaler, barnvagnar och listan kan göras lång, på grund av slarv och dålig planering. Jag tror att koncentrationen ligger på allt annat vissa stunder under en bilkörning. Har du pratat i din mobiltelefon under körning eller tapetserat sommarstugan eller villan ?
Vem låg bakom dig i trafiken just då, var det han med hatten ?
Och just nu fick jag tvärbromsa för
att en bil bytte fil och orsakade en onödig situation för oss andra trafikanter.
Alla har inte hatt i trafiken men har en usel planeringsförmåga.
Faktum är ju att vi blir alla förr eller senare "gubbe i hatt" (eller kanske den kvinnliga motsv.)
Naturligtvis kan ju förstås Darwin ta ut sin rätt betydligt tidigare, då når vi aldrig dit...
Som förare av både små och stora, snabba och långsamma mc har jag för länge sedan insett att man som sådan är tvingad att köra åt alla andra på vägen. Andra ser ju oss inte, varken de med guldkedja eller de med hatt ser ju oss..
Snart är det ju sommar och då kommer alla olyckorna där 89-årig man "plötsligt kör ut på vägen" framför något blivande offer!
Ett rent demensproblem som avhlälps med ett enkelt körprov för de mycket gamla.
Ovanligt korkat av Norberg!
Har Du försökt att ge omkörningssignal.
Det är lätt att generalisera och göra sig rolig på andras bekostnad. Om alla inte hade så himla bråttom och tänkt på att man oftast tjänar så lite tid på att stressa och köra i ca 99 istället för gubbens 70, vad trevligt skulle det inte bli i trafiken.
O va soppa man spar om hastigheterna sänks till rimliga farter! Antar att det är de med 'fri' soppa som kör fort = törstigt. Verkar mest vara firmabilar och så antar jag dom som via arbetsgivaren har subvention / fri soppa!!
Ser jag någon småvingla i trafiken och inte vid något enda tillfälle använda blinkers, så är det snarare mobiltelefonen än hatten som är i vägen.
Ser jag däremot en bil som framförs med låg hastighet, krampaktigt följande väglinjen så är det en mycket oerfaren nybörjare eller en ovan och/eller osäker äldre människa - med eller utan hatt.
Ser man att föraren sitter lätt framåtlutad utan ordentlig kontakt med ryggstödet, då ska man se upp! Det brukar också innebära en stint stirrande blick på något odefinierbart fem meter framför bilens front.
Ibland åker jag med en person som inte insett att signalhornet endast är till för att förebygga fara och inte för att hänga på under flera sekunder varje gång man tycker att någon misskött sig, för att minnsann visa att de gjort fel! Det kan räcka med att vederbörande dam (ja, det är faktiskt en kvinna) kommer ifatt en bil som hon tycker kör onödigt långsamt. Vilket inte hindrat henne själv att köra väldigt långsamt på en obekant vinterväg.
Minns en episod.
Jag kör längs en landsväg. Från vänster kör det ut en bil trots att jag är nära, men föraren inser sitt misstag och stannar upp och jag kan passera utan minsta problem.
"Varför tutar du inte?!" hör jag uppmanande från bägge mina passagerare (varav den ena är den nyss beskrivna damen). Ja, varför gjorde jag inte det? Jo, jag tillåter andra människor att göra misstag - det händer även mig själv någon gång ibland. Däremot gillar jag inte egotrippad hänsynslöshet, där andra ska fram till varje pris och alla andra trafikanter betraktas som hinder.
Den här föraren insåg sitt misstag och av hans kroppsspråk att döma, så var han väl medveten om att han höll på att göra en riktig dunhet. Vad hade mitt signalhorn bidragit med?
Visst kan man bli irriterad över osäkra bilförare, men trots allt är det inte de som är de största olycksriskerna. Det är inte för inte som yngre bilförare drabbas hårdare av försäkringsbolagen.
Eftersom jag ofta kör olika bilar o för det mesta använder GPS, har jag konstaterat att i flertalet bilar visar bilen hast.mätare c:a 10 km för hög hastighet.
När då "Gubben i hatt" vill vara säker på att inte köra för fort kör han därför några km under tillåten hastighet, detta läggs då till den felvisning som bilens mätare visar.
Resultatet vad Norberg beskriver.
När vi bilägare betalar höga bilskatter, höga avgifter hos Sv, Bilprovn höga böter för hastighetsöverträdelser borde kontroll av mätarens felvisning ingå i kontrollbesiktningen hos Sv Bilprovn.
Gubbe med hatt = VOLVO.
Det är inte bara gubbar med hatt som man kan bli irriterad av.
Igår hann jag ifatt en Volvo - med barhuvad gubbe - på en 90-väg, hans hastighet varierade mellan 65 och 90 km/h. Efter en stund var vägen fri och jag kunde göra om. Volvon försvann i backspegeln. Efter några km ändrades fartgränsen till 70 km/h. Eftersom jag ofta kör denna väg och vet när jag ska ställa om farthållaren från 90 till 70 för att farten ska vara 70 då jag passerar 70-skyltarna så gjorde jag även igår. Då fick jag plötsligt se Volvon i backspegeln igen, han måste uppenbarligen bromsa för att inte köra in i min dragkrok. Efter en stund såg han sin chans och körde om mig. Jag kollar med GPS att jag håller rätt hastighet.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.