Var fjärde negativ till självkörande

Som konstaterats är rubriken löjligt negativ - och felaktig!
Skriver man att var fjärde är negativ så borde alltså 75 procent vara positiva, vilket ju är den absoluta majoriteten. Nu var det ju inte riktigt så, utan 46 procent. Det innebär att 29 procent, alltså fler än de som var negativa, inte ansett sig kunna ta ställning - vilket nog är klokt.
Nu stämmer inte den siffra heller eftersom rubrikmakaren inte kunnat läsa innantill och/eller inte var närvarande under mattelektionerna i skolan.

Det är faktiskt bara var femte (20 procent) som är negativa!
(Det är endast i gruppen 18 till 29 år som 24 procent är negativa.)
Alltså är det hela 34 procent som inte har någon uppfattning.

Om vi eker med tanken att fördelningen bland dem som inte tagit ställning är likadan som bland dem om gjort det, skulle 30 procent vara negativa och 70 procent positiva.
Man kan också uttrycka de så, att av dem som tagit ställning var 30 procent emot och hela 70 procent för.

Det finns två situationer där jag tror många förare skulle föredra en självkörande bil.
Finns det verkligen någon som njuter av att köra (i den mån man gör ens det) i bilköer? Skulle självkörande bilar minska krockarna? Tveklöst!
Att harva längs en motorväg är inte heller någon större njutning och extra farlig på grund av monotonin och den höga farten. Även här skulle självkörande bilar öka säkerheten. Kunde man separera självkörande bilar från annan trafik torde kollisionsrisken ligga nära noll.

När bilarna kan läsa av data från andra fordon - alltså kommunicera med varandra - kan incidenter förebyggas på ett helt annat sätt än nu.
Skulle då tekniken kunna bli helt ofelbar? Troligen inte helt, men i avsevärt högre grad än människan.

Tycker jag om att köra bil? Även här blir svaret tveklöst tveklöst.

De negativa resonemangen kring självkörande bilar låter lite som när tex insprutning introducerades. "-Nej det kan inte bli bra". "-Det kommer inte att fungera i verkligheten där jag bor." "-Jag kan minsann köra en bil med förgasare". "-Usch det blir dyrt att laga"

Jag var inte med på den tiden men jag misstänker att det lät lika dant när när 4-hjulsbroms kom på allvar till bilar. Det är inte kul att bli gammal.

Tror nog att de flesta vore nöjda med automatisk parkering och infart i garaget?

Tråkigt och monotont att köra bil, speciellt på motorväg?
Det låter oroväckande eftersom den som upplever det så tydligen inte ser något farligt eller oroande i situationen.
Det kan bero på väldigt högt självförtroende och en självgod självbild och kanske också en naiv syn på tillvaron.
Nonchalanta gäspande typer som inte räknar med att något ska hända.
En klar säkerhetsrisk.

När jag sätter mig bakom ratten är jag på 120 % hela tiden och är konstant beräknande risker, faror och möjliga scenarior i varje enskilt ögonblick.
Och har som avsikt att hela tiden förutse vad som skulle kunna bli en oangenäm situation och i god tid göra vad som krävs för att undvika att bli inblandad.
Bilkörning är för mig ett strategiskt krigsspel.

Och jag utgår alltid ifrån att jag inte ska klara av situationen, att det ska gå åt skogen, det är därför jag anstränger mig så enormt.
Av denna orsak undviker jag större vägar och mycket trafik så mycket som möjligt.

I trafiken bör man vara extremt ödmjuk och tro att man är tio gånger sämre förare än man är, inte tio gånger bättre förare än man är.

Det finns alltid en kategori som av olika skäl vill slippa undan själva "hundgörat" men de kräver att få MVG.
Det finns ett amerikanskt uttryck som lyder: NO PAIN NO GAIN!
Bekymmer är en del av njutningen.

Jag noterar att glidar kategorin är den vinnande, när det gäller bil så är det tråkigt/besvärligt att backa, parkera, köra. Det går igen över mycket annat, allt ska vara ordnat eller så får saken bero, att tänka till och ordna till något eget det är jobbigt kan dessutom vara rent farlig, självtilliten är noll.

Tvärnit, här vill jag knyta an till något man ser mer och mer nuförtiden och det är att allting från äktenskapsproblem till psykisk ohälsa skall man fixa med en app i telefonen. Men tror folk verkligen att man kan lösa hela sitt liv i telefonen? Det är så dumt det kan bli. Det bästa är att ta tag i sina problem och lösa dem med professionell hjälp istället.
Samma sak med framtidens bilar, de skall sköta allt själv medan bilägaren/"föraren" skall pådyvlas "tänk så mycket annat du kan göra när du åker bil. Människor kommer att fördummas och bli lata när allting skall göras för dem. Bilar skall köra själv, robotar skall göra allt jobb men visst då kan ju folk sitta med näsan i Facebook hela dagarna och det är väl ditåt ungdomarna idag strävar, det verkar i alla fall så när man kollar runt idag hur ungdomar beter sig. Alla har näsan i telefonen som ofta de kan och fy så tråkigt det ser ut.
Jag minns när folk pratade med varann utan ha näsan i en skärm hela tiden.

Hackenbush. Ja det är den bilden som många av oss ser och får till oss av bekanta och det handlar inte bara om ungdomen utan gott o väl människor uppe i fyrtioårs åldern som försvunnit in i cyberrymden.
Precis så att människan blir lat o dum.

N-iklas i inlägg har sammanfattat på ett utmärkt sätt. Vill man inte köra bil - ska man inte köra bil.
Tänk om vi alla hade den insikten!

Jag förstår inte.
Jag har en butler som kör mig på alla mina ärenden, är det att kallas självkörande?
:-)