”Tekniska problem” bakom försenad polisutrustning

Redan våren 2020 var kontraktet klart. Volvo Cars skulle leverera 2 200 nya bilar till Polismyndigheten under kommande åtta år, i en upphandling värd över två miljarder skattekronor.

De nya bilarna skulle vara utrustade med teknik som tidigare polisbilar inte haft. Ett videokamerasystem med 360 graders synfält skulle låta poliserna dokumentera allt som sker runt bilarna. Till detta beställdes ett så kallat ANPR-system, som automatiskt kan känna igen och slå upp registreringsnummer.

Pricken över i:et var ett avancerat radarsystem kapabelt att automatiskt mäta hastigheten på andra fordon – även mötande trafik.

Det här fick stor uppmärksamhet i media, inte minst på grund av att den nya utrustningen skulle det göra det mycket lättare för polisen att sätta dit fortkörare.

Men sedan stötte man på patrull, när det visade sig att polisen inte fick använda den nya tekniken. Integritetsskyddsmyndigheten hade invändningar – man får inte övervaka människor hur som helst.

Dessutom fanns det tekniska utmaningar. Även om alla nya polisbilar levereras med all hårdvara kvarstod arbete med mjukvaran.

Och det gör det fortfarande. När Vi Bilägare ringer upp Göran Bolinder, chef för nationell fordonsförsörjning på Polismyndigheten, berättar han att mycket, men inte allt, är klart.

– Vi börjar med kameran då. Den får vi använda, och det håller på att rullas ut tekniskt. Vi har bilar i varje distrikt som går på prov, säger han.

Fler och fler poliser har nu alltså möjligheten att filma bilarnas omgivning vid vissa typer av ingripanden, och använda materialet för dokumentation och bevisföring. Det gäller även för skyltavläsningssystemet ANPR.

Men med radarsystemet är historien en annan. Det kommer att dröja ytterligare innan detta tas i drift.

– Där har man gjort det strategiska valet att it-avdelningen prioriterar ANPR i stället. Anledningen är helt enkelt hur samhällsutvecklingen ser ut. Man tror att man får mer utdelning av det i brottsförebyggande arbete, säger Göran Bolinder.

Det här innebär alltså att polisen fortfarande måste göra hastighetskontroller på det gamla vanliga sättet – trots att de nya bilarna har teknik som kan göra uppställningar och laserpistoler överflödiga.

När kommer radarsystemet tas i bruk?

– 2025 har vi förhoppningsvis en pilot igång, för att se hur det fungerar.

Vad är det som tar så mycket tid?

– Det är utvecklingen av datasystemen. Från början var det också lagstiftningen som skulle på plats. Dessa har inte alltid gått takt i takt med varandra, det är så med stora projekt ibland.

Hade ni räknat med det här dröjsmålet?

– Det tog kanske lite längre tid än vi väntade oss från början.

Men du menar alltså att orsaken är tekniska hinder, inte juridiska?

– Det är tekniska hinder. Lagstiftningsmässigt och juridiskt är det inga problem så här långt.

Inte med radarn heller?

– Nej.

Det dröjer alltså åtminstone ett år till innan svenska bilister behöver oroa sig för hur fort de kör när de möter en polisbil längs vägen.