Mark Rosekind på den amerikanska vägmyndigheten NHTSA vill se mer samarbete inom trafiksäkerheten och säger att förarattityder måste förändras om dödstalen ska sjunka i trafiken.
Under 2015 dog 35 200 människor i trafiken i USA. Där, liksom här, är målet att få ner den siffran till noll. Mark Rosekind menar att för att få det att hända så räcker det inte att biltillverkarna utvecklar teknologin.
–Inom bilindustrin försöker vi alltid förändra teknologin, eftersom det är för svårt att förändra människor, sa Rosekind på ett seminarium i går.
I stället för att se det så ensidigt menar han att förändringarna måste komma från båda hållen, förarna måste utvecklas i samma takt som teknologin. Dessutom vill han se att tillverkarna slutar tävla om säkerhet och i stället samarbetar med varandra och myndigheterna för det gemensamma bästa. Som exempel pekade han på det avtal som 20 stora biltillverkare slutit om att införa autobroms som standard i alla fordon innan år 2022. Den typen av samarbeten är enligt Rosekind effektivare än att myndigheterna lagstiftar om säkerhetsutrustningen.
– Vi har en stor käpp att ta fram, vi vet var den finns och hur vi ska använda den, men jag föredrar att samarbeta med människor och få saker gjort och proaktivt förbättra säkerheten i våra fordon, säger Rosekind.
Diskutera: Tror du att nollvisionen kan nås snabbare genom samarbete än genom lagstiftning?
–Inom bilindustrin försöker vi alltid förändra teknologin, eftersom det är för svårt att förändra människor, sa Rosekind på ett seminarium i går.
I stället för att se det så ensidigt menar han att förändringarna måste komma från båda hållen, förarna måste utvecklas i samma takt som teknologin. Dessutom vill han se att tillverkarna slutar tävla om säkerhet och i stället samarbetar med varandra och myndigheterna för det gemensamma bästa. Som exempel pekade han på det avtal som 20 stora biltillverkare slutit om att införa autobroms som standard i alla fordon innan år 2022. Den typen av samarbeten är enligt Rosekind effektivare än att myndigheterna lagstiftar om säkerhetsutrustningen.
– Vi har en stor käpp att ta fram, vi vet var den finns och hur vi ska använda den, men jag föredrar att samarbeta med människor och få saker gjort och proaktivt förbättra säkerheten i våra fordon, säger Rosekind.
Diskutera: Tror du att nollvisionen kan nås snabbare genom samarbete än genom lagstiftning?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Tänk om myndigheterna även i Sverige kunde inse att allt inte går att lösa med fartkameror!
Levande poliser som kan övervaka och förbättra attityden på våra vägar är vad som behövs!
Poliser lämnar ju kåren på löpande band, hur skall det finnas poliser att sätta i vägpatruller?
När bilister inte ens vill använda blinkers och dessutom prata i telefon hela tiden under körning hur skall man få dessa att samarbeta och ändra attityd?
Om man nu är Amerikan och intresserad av att minska dödsolyckor så kan man ju börja med att sluta ge 16 åringar körkort och införa körkortsprov som faktiskt testar om man är kapabel bilförare. Jag tror att USA i mångt och mycket värderar "personal fredom" så högt att det är ett hinder för deras säkerhet, både i trafik och i allmänhet. Dom har mycket att lära av Europa i vissa saker.
För att nå nollvision finns det ingen rak, enkel lösning. Flersynliga poliser, javisst. Fartkameror, delvis. Vajerväg, nödlösning. Attityd och omtanke, definitivt! Idag går för det mesta egot före allt, bara jag får mitt, råder över heldraget ,hastighetsbegränsning mm. Om vi ibland tänkte hur vårt beteende verkar andra så skulle nollvisionen komma närmare än massor av kameror och vajrar.
Att inte spela rysk roulett med sitt fordon underlättar även resan mot en nollvision.
Då de flesta parametrar för denna vision hänger på mänskligt beteende, är jag rädd för att det blir just en vision.
Nollvision är som det heter en vision och inget mål.
Det rådet klart en missuppfattning kring detta.
Det är väldigt bra om tillverkare samarbetar angående säkerhet, men det låter enfaldigt att tro att vinstdrivande företag kommer dela med sig av teknologi som varit kostsam att utveckla till andra tillverkare om de inte betalar en rejäl slant. Lagstiftningen är nog den mest effektiva vägen för att få till en förändring angående bilars säkerhetssystem och likaså bilisters attityd. Allt för många bilister skiter allt för ofta i trafikreglerna. Enda sättet att få till en attitydförändring är tyvärr genom hårdare straff när man missköter sig i trafiken. Bötesbelopp måste höjas och man bör kunna bli av med körkortet lättare om man bryter mot reglerna I Norge har man kameror längs vägarna som mäter hastigheten mellan kamerorna, böterna är minst de dubbla och har man inte råd har man möjlighet att välja en veckas fängelse istället om jag inte minns fel. Norrmännen kör därför också lugnare.
I USA vägar är bra, människor följer reglar (mer eller mindre) men 35200 dödlig siffra kommer från brist av sunt förnuft. Till exempel vid skylten 90mph de försätter att köra 90 (145km/t!) oavsett om det regnar eller snöar mycket. Jo, det är för svår att förändra människor, polis vid varje korsningen kommer inte att hjälpa mycket, tyvärr 35200 är naturligt urval för USA.
Jag har ingen uppfattning om hur bilbältesanvändningen ser ut i USA. Jag är dock medveten om hur pass vanligt det är att strunta i bältet i Sverige. Jag uppskattar att endast ca hälften av lastbilschaufförerna och busschaufförerna använder bilbälte. Många yrkesförare och vissa utländska grupper utmärker sig också negativt angående bilbältesanvändning. Någonting bör göras åt problemet då det är som Hultarn skriver att säkerhetssystemen förutsätter att bilbälten är applicerade korrekt.
Att man sänkt hastigheten i Sverige är inte helt sant. Vi får allt mer säkrare landsvägar och motorvägar där hastigheten kunnat höjas ordentligt och vissa avsnitt på äldre vägar har höjts från 110 till 120 och från 90 till 100. På de vägar/gator som man sänkt är olycksrisken oftast hög och därmed befogad.
Man förhindrar inte olyckor med lägre hastighet men kanske eventuellt är skadorna lite lindrigare på de som är inblandade i en olycka med lägre hastighet men det är ingen garanti. Det beror helt på hur olyckan ter sig. Man kan dö i en olycka i 50km/h om man har otur.
En sak som USA behöver jobba med är att upplysa att krockkudde INTE ersätter bälten, de ska båda användas.
Det verkar vara svårt att förstå för bilisterna i USA.
Bältesanvändningen för USA är bara 83% jämfört med Sveriges 96.
http://www.trafikverket.se/contentassets/c8fa7b7892264cf0ad7ec495541ad995/trafiksakerhet_i_usa.pdf
Däremot måste påpekas att USA, precis som Sverige, har de lägsta dödstalen sedan andra världskriget.
Men, då har USA successivt höjt fartgränserna medan Sverige gjort precis tvärtom... (OK, det finns några enstaka mil som fått 120 km/h)
Dessutom körs det mycket mer per person i USA jämfört med Sverige.
Vad som också är intressant är att 60 % av de som omkommit i USA var alkoholpåverkade, och att 65 % av de som omkommit gjorde det på vägar under 55mph.
Med andra ord: fartkameror är inte lösningen, varesig i USA eller i Sverige!
I Sverige sker dödsolyckor i ännu större omfattning i lägre hastighetsgränser. 71 % av alla dödsolyckor sker i hastighetsgräns 80 km/tim eller lägre och 77 % av svåra skador. Hastighetsgränsen 70 km/tim, där sker det flest dödsolyckor. T.o.m. för personbilar är det lika många dödsolyckor där hastighetsbegränsningen är 70 km/tim som 90 km/tim. Och det är nästan dubbelt så många svåra skador på 70-vägar. Trafikarbetet på 70-vägar är 12 % mer än på 90-vägar. Med den genomsnittshastighet som är på dessa hastighetsgränser så tar det 30 % längre tid att utföra lika mycket trafikarbete så det är inte alls konstigt att det är fler olyckor på 70-vägar.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.