Saab genom tiderna – bildspecial

Det finns väl ett nostalgiskt skimmer över den första Saabarna med bakhängda dörrar, backspegeln stående på instrumentbrädan och smala, otydliga instrument.
Minns hur lättstädade alla farsans tvåtaktare var. Man lyfte lätt ur säten , mattor och golvskivor och kom åt överallt.
Årsmodell 1965 fick en förlängd nos med en perforering som sträckte sig utanför grillen, vilket jag hade lite svårt att förlika mig med. Året efter kom då V4:an, vilket direkt gav förklaringen till den längre nosen - och det tyckte jag att jag borde begripit tidigare.

99:an var något nytt. Den uppdaterades ganska snabbt med framför allt en helt omarbetad instrumentpanel.
Det är sällan uppdateringar blir så värst lyckade, utan brukar se upp som påmålade lik - desperata och patetiska försök att hålla liv i en modell ytterligare en tid. Men årsmodell 1972 blev riktigt bra. Bilen hade redan riktiga stötfångare (som var av en betydligt smartare konstruktion än den som Volvo sen kom med) och strålkastatrorkare. Nu fick den termostatstryrda elstolar, bakruta som var både eluppvärm och, sen tidigare, försedd med varmluftdefroster. Grilen fick en elegantare design och bakljusarmaturen blev striktare och de olika sektionerna var väl avbländade från varandra och större för bättre synbarhet.
Den läckraste modellen var förstås den kopparfärgade EMS med sin 118-hästars insprutningsmotor. Speciell klädsel och fälgar plus lite annat. Det kom även en GLE som hade automatlåda och de speciella fälgarna i en annan färgsättning.
En innovation som aldrig nämns, var backlamporna som satt i de främre blinkersarmaturerna. Perfekt när man backade in genom grindhål eller liknande.
99:an hade väldigt bra proportioner, en väl balanserad helhet.

Combicoupén, kallad sjuglasvagnen, blev klart klumpigare och de där extra sidorutorna bak såg malplacerade ut. De smälte inte in i linjerna. (Ett skäl ar at alla modeller hade samma bakdörrar.)
Det blev lite bättre proportioner med 900:ans längre nos. Den fick förresten en riktigt väl genomtänkt instrumentpanel. Inte minst ventilationsvredet och den högt och lättåtkomligt placerade radion.
Sedanen med sin knäckta baklucka påminde mig mest om en Peugeot-modell.

Den kanske inte snyggaste modellen, men väl så snygg ändå, var 9000 som får betraktas som en milstolpe bland personbilar. Den var hela 18 cm kortare än en Volvo 700-serie, men rymligare på varje punkt. Det var då en av de bästa familjebilarna i höga farter och hade ett förlåtande uppträdande. Instrumenteringen var så elegant att en ung, liftande tjej jag plockade upp tittade hänfört och undrade vad det var hon satt i - en Jaguar eller?
Jag utnämner utan vidare 9000 till sin tids bästa familjebil.

9-5 ser jag mest som en vidareutveckling av 9000. Visst var den bättre, men jag irriterade mig på en del onödiga designmissar - detaljer som sabbade helheten - men som helhet var den ändå elegant.
Jag gillade aldrig kombin. Idén att behålla c-stolparna gjorde att de tappade sin tredimensionalitet och endast blev tunna siluetter. I vissa vinklar tyckte jag även att den modellen såg knäckt ut, som en banan. Jag blev aldrig klok på vad det berodde på. Peugeot lyckades bättre med sin kombi, men fortfarande föredrar jag en kombi som tillåts se ut som en sån.

Den nya 9-3 fick de linjer som 9-5 borde haft - inte minst då kombin. Dock är den inte speciellt rymlig, om än rymligare än Volvos motsvarighet. Instrumentpanelen tycker jag inte riktigt om. Den ser ut som en påklistrad skiva.

Den sista(?) 9-5 har mjukt sammanhållna linjer med ett stort mått av personlighet och är uppenbarligen en härlig långfärdsbil. Dock märks det lite för mycket av USA-influenserna. Saab-andan har blivit mer påklistrad.

Det finns fler modellvarianter jag inte nämnt och jag har heller inte (denna gång) räknat upp alla de innovationer Saab tagit fram genom åren.

Tack Roy J för kul läsning! Du får mig att hoppas på en återuppståndelse då enbart äkta saabfolk ska få betämma hur nästa bil ska bli.

Backljusen framme hade jag glömt. Det var en fiffig bra enkel konstruktion.

Sidobackljusen var en ovanligt bra uppfinning, som kom -77 men tyvärr försvann ljudlöst... Så mycket enklare att backa! På dagens sönderdesignade bilar syns knappt backljuset.
Fanns ju en annan bra variant som bl.a. gamla Cadillac hade: sidoljus i framskärmen som tändes när man svängde och blinkade. Perfekt när man skulle in på nåt trångt ställe.

Varför finns inte såna bra grejor på dagens bilar?

Däremot var ju Saab väldigt sena med vissa saker, ett exempel är just elbakrutan(1976), skulle tro att de var sist i klassen med det, undrar varför?
Rimmar illa med att de var så snabba med elvärmda stolar.

Likaså 5-växlad låda kom sent. Borde ju EMS haft redan när den kom.

Hatten av för Roy, trevlig läsning.

/Fredrik Diits Vikström, Vi BIlägare

Trevligt skrivet av Roy!

Min tre i topp är:

1: Saab 9000. Rymlig, modern, komfortabel. Känns helrätt fortfarande! Riktigt snygg innan ansiktlyftet år 1992 när det helt plötsligt blev en ful bil. Fronten passar inte med resten och snygg var den inte heller. Inte heller baken var direkt vacker. Saab 9000 CD var en snygg sedan med bagage praktiskt som kombi för oss som hade småbarn då, lättlastat dessutom! Saabkänsla. Men tuuunga dörrar.

2: Saab 96 tvåtakt 1967- Gillar designen, charmen och ljudet!

Saab 99 alla årsmod. Charmig och fantastiskt snygg! ronalfälgar och två runda extraljus och vips hade man ett sportåk. Gärna ett 2" avgassystem med.

Tack för det oväntade berömmet!

Några tillägg apropå andras kommentarer.

Det var senast 74 som Saab fick elbakruta. Med den tidens mindre effektiva generatorer och utan timer på bakruteelen, så hände det att bilar stod med döda batterier. Det kan vara en orsak till att Saab dröjde, men lika troligt är väl det faktum att de ju redan hade bakrutedefroster enligt samma system som Volvo - varmluftutsläpp. Jag uppfattade Saabens system som effektivare och det gick även att påverka genom reglage mellan stolarna. (På köpet fick man även varmluft till fotutrymmet där bak.)
När då Saab även fick el i bakrutan, så kunde man börja med att slå på den en kort stund tills varmluften kom igång. Sen räckte det oftast bra med bara den.

96 tvåtakt 1967?
V4:an kom i 96:an som årsmodell 1966. Tvåtaktaren hängde med ett tag till i 95:an av någon anledning.

Roy J: Jag har ingen jättekoll men tänkte på 96 tvåtakt långnos.

För övrigt tillverkades långnosen med både tvåtakt och fyrtakt ett tag.

MVH God Jul önskar Uno!