Nästa artikel
Rekordfå omkomna i trafiken
Nyheter

Rekordfå omkomna i trafiken

Publicerad 27 april 2018
253 personer omkom i trafiken förra året, den lägsta siffran sedan 40-talet - målet är högst 220 år 2020.
Trafikverket har tillsammans med Transportstyrtelsen och VTI gjort sin årliga analys av trafiksäkerheten och de konstaterar att man kommit en lång väg sedan Nollvisionen antogs för över 20 år sedan, då över 500 person om året ankom i trafiken. Till 2017 hade den siffran halverats och man säger sig vara på god väg mot målet för 2020.

100 person gick bort i singelolyckor, den olyckstyp där en majoritet av de omkomna alkoholpåverkade förarna förolyckas. 39 personer på motorcykel gick bort, dock var det bara en av fyra av dessa som körde nyktert, med hjälm och körkort samt höll hastighetsgränsen. 4 400 personer blev allvarligt skadade i trafiken 2017. Cyklister och bilister står för cirka 80 procent av dessa, där 80 procent av cykelolyckorna var singelolyckor.

De områden myndigheterna vill arbeta med för att fortsätta förbättra statistiken är att få fler cyklister att använda hjälm och få bättre regelefterlevnad bland motorcykelolyckorna. Man ser också negativa trender som att andelen onyktra förare ökar, vidare tycker man att för få följer hastighetsgränsen och andelen statliga vägar med mötesseparering ökar för långsamt. 

Diskutera: Vad tycker du om Trafikverkets analys av trafiksäkerhetsläget? 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#l • Uppdaterat: 2018-05-05 07:31
A.L

F.ö är rapport 860 högst diskuterbar med avsikt på hur data tolkas och behandlas. Jag syftar närmast på signifikansbegreppet.som används flitigt.

Att nå signifikans är nämligen inte så anmärkningsvärt. Det gör man nästan alltid vid tillräckligt stora stickprov. Därför bör analysen kompletteras med effektstorlek för att betraktas som intressant.

En annan problematik som jag ser är att hastighetsspridningen inte ges en större betydelse. Det är ju högst sannolikt en faktor som påverkar, och jag finner det troligt att den också varierar något mer (i alla fall energimässigt) hos vissa av vägavsnitten. Men jag gissar att denna variabel är svårare att operationalisera på ett ändamålsenligt sätt och därför har man avgränsat underlaget till medelvärdet.

Så Bayesiansk inferens i alla ära:-), men.....

MVH AL

#m • Uppdaterat: 2018-05-05 18:35
Ola-E

Eftersom man på Trafikverket är slöa och inte orkar tänka själva så använder man "potensmodellen" vid beräkningar. Man behöver bara räkna ut ändring av genomsnittshastigheten och vips har man en formel att bedöma hur många liv som sparas med en hastighetssänkning. Det finns många frågor om den stämmer med verkligheten.

Potensmodellen grundar sig på gamla rapporter. Ungefär hur olyckorna var 1985 är det som beräknas. Det betyder att det skydd som fordonen hade då bedöms. Hur många använde bilbälte? Fanns krockkuddar? Fanns antisladd? osv. Väldigt stor skillnad i andelen som blir dödade eller svårt skadade per personskadeolycka sedan 1985.

En annan sak är att de rapporter som beräkningen är gjord efter ser nästan alltid ut så här:
man har kollat olyckor 3 - 5 år före en hastighetsändring, och jämfört med 1 - 2 år efter.
Det resultat man fått efter att ha massor av rapporter som underlag är alltså vad som sker 1 - 2 år efter en hastighetssänkning/ökning. Det som händer därefter har man ingen aning om.

Det som sker oftast det blir en kraftigare ändring under perioden 1 -2 år. Men sedan alla har riskkompenserat så visar det sig att det är en mycket liten skillnad mellan om man ändrat hastigheten eller inte. AL om du läser detta kan du se på sid 24 - 26 i VTI 860. Jag har sett samma mönster vid andra hastighetsändringar. Om du tittar på dödade i rapporten så skall du tänka på att 90-vägarna har många fler möten med tunga fordon.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.