Landsbygdsbor kan ofta vara beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop. Men även om elbilar kan vara ett smart alternativ på landsbygden behövs fler alternativ för att sänka utsläppen och minska bilberoendet.
Det kommer Trafikutskottets arbetsgrupp för forsknings- och framtidsfrågor fram till i en ny rapport som publicerades på onsdagen.
Det första som konstateras i rapporten och som många landsbygdsbor också själva vittnar om är att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd med få avgångar, krångliga transporter över längsgränser och dåligt utbyggt linjenät. Men där tror Trafikutskottet att självkörande minibussar kommer kunna skjutsa pendlare till en större väg med bättre utbyggd kollektivtrafik.
”Tester med självkörande minibussar på landsbygd pågår redan i Sverige”, står det i rapporten. Men den gör också klart att vi än så länge är långt ifrån att kunna lansera självkörande fordon som klarar blandad trafik på allmän väg, i olika vädersituationer och med olika vägstandard.
Bra förutsättningar för elbilar
Detta skulle kunna underlättas av en tjänst som samlar ihop olika transportslag till exempelvis en enda app för att förenkla för pendlarna. På så sätt kan pendlaren boka en självkörande transport, buss, tåg, taxi och bilpool i ett gemensamt system. Trafikutskottet tror också att fler kommer börja cykla eller elcykla när nätet av cykelbanor byggs ut.
När det gäller elbilar tycker Trafikutskottet att de kan vara ett bra alternativ på landsbygden eftersom laddmöjligheterna och parkeringsmöjligheterna ofta är bra.
”De låga rörliga kostnaderna kan också spela in för att göra elbilar till ett attraktivt alternativ även i delar av landet där körsträckorna är långa. Elektrifiering och andra hållbara drivmedelsalternativ gör att det inte behöver vara klimatmässigt dåligt att ha egen bil på landsbygder”, står det i rapporten.
Svårt bryta bilberoendet
Vilket transportsätt olika personer väljer har hittills ofta avgjorts av tre faktorer: tid, kostnad och bekvämlighet. Men enligt ny forskning har attityder, status och normer fått mycket större betydelse i valet av transportsätt.
”Forskning visar att det är svårt att få människor med ett starkt bilberoende att ändra sitt beteende ens vid omvälvande förändringar”, skriver rapportförfattarna.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Självkörande minibussar vad navigerar dom efter i Norrbottens inland är det mycket grusvägar som det inte går att måla linjer på och en vägbredd som gör att möten med större fordon sker vid mötesplatser plus att mellan slutet på oktober till mitten på april är vägarna täckta med snö och is. En del drar ju upp husvagnarna till fjällen tex.Arjeplog
enkel väg från Luleå ca 25 mil vilken elbil har den räckvidden i minus 15 grader,vi får nog behålla våra gamla dieselbilar ett tag till
Buss och tåg enligt tidtabell kommer alltid att gå från ett ställe du inte är på till ett ställe du inte ska till vid en tid du inte kan påverka. Resor som medför byte av färdmedel blir särskild känsliga för störningar om inte man har orimligt långa bytestider. Det kan vara lätt att glömma om man bor där bussar/järnvägstrafik har avgångar vart tionde minut och man kan vänta inne i värmen. Privatägda personbilar blir standard i glesbygden även i fortsättningen. Men kommuner och bussbolag får gärna bygga fler pendelparkeringar med laddstolpar för diverse elfordon :-)
Har länge sagt att elbilar borde vara idealiska för glesbygds-boende eftersom dessa väldigt ofta har laddmöjlighet utanför knuten samtidigt som "bensin-mackar" blir allt ovanligare i glesbygden. Det är väl mest priset på elbilar som avskräckt - kanske i kombination med att få av dessa har dragkapacitet vilket ofta är ett krav på landsbygden.
Gillar att rapportförfattarna tror att de som bor på landsbygden vill ha en app med möjlighet att boka en självkörande buss, taxi eller bilpool. Hur skulle det funka i realiteten?
Utbyggnad av cykelbanor i landsbygden är också en fantasi / utopi. Eftersom dessa vägar alltsomoftast är statliga, så är det trafikverket som skall anlägga och drifta dessa. Glöm det, trafikverket anlägger knappt några cykelbanor idag ens i tätorter eller sekundära tätorter just pga kostnaden kontra antalet användare. Lägg där till att cykelbanorna måste anläggas inom vägområdet för att enkelt kunna genomföras, annars krävs frivillig markupplåtelse eller att staten går in med vägplan och köper/tar privat mark i anspråk med skenande kostnader som följd.
Hur som helst, så kräver detta många miljarder till i trafikverkets kassa.
Fortsätter på #4:
Att bygga cykelbanor längs mindre landsvägar är närmast uteslutet av ytterligare flera skäl:
1.Markförlagda elnät och bredbandsnät ligger i vägkanter kors och tvärs i stora delar av landet. Att flytta dessa ledningar i samband med cykelbaneutbyggnad eller gräva ner dom till körsäkert djup är omöjligt.
2. Körbanan på stora delar av landsbygdens grusvägnät ligger genom slitage i praktiken lägre än omgivande mark. Ska cykelbanan läggas på samma "djup" eller fyllas upp högre? I senare fallet måste cykelbanan då byggas som en separat väg en bit från ursprunglig väg för dränering och snöröjning.
Ännu ett sätt att påskynda avbefolkningen av glesbygden: Antingen flyttar de självmant för att slippa eländet, eller så dör de ombord på dessa självkörande tingestar, vilka lär krocka duktigt på dåliga inlandsvägar.
.
Och här kommenteras det av optimistiska muntergökar som ser problem istället för lösningar. Ni skall bara veta att denna artikel handlar om stadsbor som skall lösa landsbygdens problem, hur nu det skall gå till!?!? Själv är jag av Närkesläkt, så mitt valspråk är "Dää gåår alldriig"
Och de som bor inne i stan skall köra SUV?
Men det var ju det jag skrev "smarthuvud" (Intelligentes)!
Kommer aldrig att sätta mig i en självkörande buss
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.