Autobahn och elbilar viktiga frågor efter valet

Försäljningsstopp för fossilbilar och fri fart på Autobahn är viktiga diskussionspunkter när en ny regering ska förhandlas fram.

Efter söndagens förbundsdagsval i Tyskland är det fortfarande oklart vem som kommer att styra landet de kommande fyra åren. Innan en ny regering kan bildas måste minst tre partier komma överens om en gemensam politik, där inte minst hållningen till bilar och bilindustri är viktiga stötestenar.

Rösträkningen visar att socialdemokratiska SPD med knapp marginal är största parti efter valet, med 25,7 procent av rösterna. Detta efter att rivalerna i kristdemokratiska CDU gjort ett historiskt dåligt val och gått från 33 procent 2017 till 24,1 procent i år. De gröna är tredje största parti med 14,8 procent av rösterna följda av liberala FDP med 11,5 procent.

Att SPD fick flest röster betyder däremot inte att de får ta över ratten – varken de eller CDU har tillräckligt mycket röster för att regera på egen hand.

Både SPD:s partiledare Olaf Scholz och CDU:s Armin Laschet vill bilda en koalitionsregering med de mindre partierna De gröna och liberala FDP – det är deras stöd som avgör vem som får bestämma. I tyska medier omnämns de båda partierna som ”kungamakare”.

Nu väntar tuffa förhandlingar som kan komma att pågå i månader. Beroende på vilka partier som slutligen får bilda regering kan bilpolitiken i landet komma att förändras på flera punkter. Medan alla stora partier stöttar omställningen till elbilar har de olika idéer om hur det ska gå till.

SPD och De gröna vill också införa nationella hastighetsgränser, vilket skulle innebära slutet för de unika sträckorna med fri fart på Autobahn.

Oavsett vad förhandlingarna resulterar i verkar bilindustrin vara nöjd med valresultatet – aktierna i både BMW, Volkswagen och Mercedes-ägaren Daimler steg under måndagen. Anledningen tros vara att både vänsterpartiet Die Linke och De gröna fick sämre valresultat än väntat, vilket enligt Forbes sätter stopp för ”extrem klimatpolitik som hade kunnat skada biltillverkarna”.

Elbilssubventioner och fri fart: Så tycker partierna

Socialdemokratiska SPD

SPD tycker att staten ska stötta omställningen till elbilar, men utan att lägga sig i för mycket eller riskera att skada tysk bilindustris position på världsmarknaden. De tycker inte att staten ska bestämma när den sista fossildrivna bilen får säljas – partiledaren Olaf Scholz menar att bilköparna kommer att välja elbilar ändå, när de är tillräckligt bra och billiga.

De vill ha kvar subventioner för elbilar och tycker att staten borde hjälpa till att snabba på utbyggnaden av laddstationer. De vill ha mer infrastruktur för vätgas och utbyggd batteriproduktion och batteriåtervinning. Vätgas och syntetiska bränslen ska användas till tunga lastbilar, fartyg och flygplan, enligt partiet.

SPD är för en nationell maxhastighet på 130 km/h på motorvägar och 50 km/h i städer.

Kristdemokratiska CDU

CDU har en mer marknadsliberal hållning. För dem är det viktigt att landet behåller sin ledande position i den globala bilindustrin och de tycker att klimatutsläppen ska minskas med hjälp av teknik, inte politik.

De anser inte att staten ska sätta ett slutdatum för fossildrivna bilar och är emot att begränsa hastigheten på Autobahn. De skriver i sitt manifest att alla nya offentliga och kommersiella byggnader ska ha laddplatser för elbilar. Partiledaren Armin Laschet har sagt i en intervju att en elbilsladdare aldrig ska vara mer än tio minuter bort.

De gröna

Med sitt tydliga miljöfokus är De Gröna det parti som föreslår den tuffaste bilpolitiken. De vill ha ett statligt förbud mot fossilbilar år 2030, fem år tidigare än det förslag EU-kommissionen la fram i somras. De vill också skrota planer på nya vägbyggen och i stället fördubbla antalet gång- och cykelvägar under det kommande årtiondet.

Samtidigt vill de se mer subventioner för elbilar. Partiledaren Annalena Baerbock tycker att elbilar ska vara tillgängliga för alla och har föreslagit att låginkomsttagare ska få ta räntefria lån på 3 000 euro när de köper en elbil. I dag finns en statlig klimatbonus på 6 000 euro för vissa elbilar, samtidigt som tillverkarna bidrar med 3 000 euro.

Syntetiska bränslen och vätgas ska enbart användas till industritransporter, fartyg och flygplan, enligt partiet.

De gröna vill att hastigheten ska begränsas till högst 130 km/h på motorvägarna och 30 km/h i städerna.

Liberala FDP

Det Fria demokratiska partiet ratar vad de kallar ”avståendets och förbudets väg”. De tycker inte att det ska finnas något slutdatum för fossilbilar och vill inte ha några hastighetsgränser på motorvägarna. De menar också att elbilar bara är en del av framtidens transportmix, tillsammans med vätgas och syntetiska bränslen.

Partiet motsäger sig både de europeiska utsläppsmålen och subventionerade elbilar, men håller med andra partier om att laddinfrastrukturen måste byggas ut och få mer transparenta priser.