Nytt batteri baseras på luft

Problemet är fortfarande att kunna ladda lika snabbt som man idag tankar annat bränsle. Det lär krävas ett mindre kärnkraftverk om många ska kunna "tanka" samtidigt.

Litiumluftbatterier har vi hört om förut. Problemen med dessa likaså. Det nya är väl att man använt helt ny mer stabil kemi för att åstadkomma detta. Resultaten är publicerade i Science, så det måste vara rätt bra... Tänk om litiumluftbatterier blir praktiskt användbara inom 10 år, då vore rätt många och stora problem lösta för mänskligheten vg transport och energilagring.

Effektgraden? Är det inte laddningsverkningsgraden (LKV) som menas när Maria skriver att den är 93 %.
Vilket är desamma som hur mycket som behöver laddas in jämfört med hur mycket man får ut ur batteriet vilket blir sämre när batteriet åldras med tiden.

@1storstark: Läste en deckare av Arne Dahl där man utvecklat ett batteri med flytande elektrolyt som byttes ut för att på så sätt ladda batterierna istället för att ladda med ström.
Intressant tanke.

Hej Previa,
Såhär står det på Cambridgeuniversitetets hemsida:
"By precisely engineering the structure of the electrode, changing it to a highly porous form of graphene, adding lithium iodide, and changing the chemical makeup of the electrolyte, the researchers were able to reduce the ‘voltage gap’ between charge and discharge to 0.2 volts. A small voltage gap equals a more efficient battery – previous versions of a lithium-air battery have only managed to get the gap down to 0.5 – 1.0 volts, whereas 0.2 volts is closer to that of a Li-ion battery, and equates to an energy efficiency of 93%."

Hej Maria! Du har alldeles rätt när du skrev effektgraden vilket är desamma som energiverkningsgraden får jag erkänna ( även om det tar emot) ,alltså skillnaden mellan den i batteriet inladdad energin och den energin man kan få ut ur batteriet.
I dagligt tal brukar man ibland säga laddningsverkningsgraden som här där man skriver om Tesla.
http://tesla.sondell.biz/?m=201402&paged=2

@KaptenO... etc - den som slutgiltigt löser luft litiumbatteriernas kemi får mycket möjligt Nobelpris, det vore ett stort genombrott och av enorm nytta för mänskligheten. Och det handlar inte om fördubblad kapacitet utan betydligt mer. Det behöver inte alls ta 20-30 år utan problemen är väldigt väl definierade, t ex att hitta en kemi som hindrar litium dendriter att bildas mot metall elektroden - vilket kortsluter batteriet. Det behöver inte ta många år att hitta. High-impact artiklar t ex i Science ligger till grund för Nobelpris...

En icke nyhet... om batteriet fortfarande ligger i utvecklingsstadiet och lär göra det i minst 10 år till.

Ganska svår kemi i praktiken. Även om den är enkel i teorin... syre är ett jobbigt grundämne att tas med. Det är ganska stora svårigheter med ett sånt här batteri... 10 år.. ja kanske. Man kan ju hoppas iaf. Jag är lite skeptisk.