Utvecklingen i batterivärlden går snabbt och de litiumjonbatterier som sitter i dagens elbilar kan inom några år börja ersättas av andra batterityper.
Ett exempel som nämns ofta är solid state-batterier med fast elektrolyt i stället för flytande. Men det är inte alls säkert att det är bästa batterivalet ur ett klimat- och miljöperspektiv.
I en studie som publicerades i februari har fyra italienska forskare beräknat utsläppen från flera olika typer av battericeller ur ett livscykelperspektiv. Det har gjorts med hjälp av standardiserade beräkningsmodeller. Forskarna har exempelvis tagit hänsyn till utsläpp av växthusgaser samt utsläpp i vattendrag och mark.
Om solid state-batterier kan tillverkas utan silver skulle den typen av battericell ”vinna” över de andra batterityperna
Litiumsvavelbatterier har minst påverkan på miljön, slår studien fast. I teorin har den här typen av batteri hög kapacitet och energitäthet, men det behövs mycket mer forskning innan batteritypen är redo att hamna i elbilar.
Litiumjonbatterier som sitter i dagens elbilar har däremot minst påverkan på klimatet av de utvalda batterityperna. Solid state-batterier har dubbelt så stor klimatpåverkan, och presterar generellt sett ganska dåligt i flera av de undersökta kategorierna.
En annan slutsats är att batterier som inte är beroende av kritiska och sällsynta råmaterial har mycket större möjlighet att kunna tillverkas på ett mer hållbart sätt. Om solid state-batterier kan tillverkas utan silver skulle den typen av battericell ”vinna” över de andra batterityperna med minst påverkan på klimat och miljö.
– Vår rekommendation är att fortsätta forska fram den bästa lösningen när det gäller prestanda och kostnad, samtidigt som man håller ett öga på miljöpåverkan redan på det här stadiet, säger Ezio Spessa som är professor på avdelningen för energiforskning på universitetet i Turin.
- Ett elbilsbatteri som baseras på litiumsvaveltekniken kan lagra två till tre gånger så mycket energi som vanliga litiumjonbatterier i förhållande till sin vikt.
- Batterierna ska hög säkerhet och prestera bra även i kallt väder. Men det finns frågetecken kring livslängden på lång sikt, problem med självurladdning, långsam upp- och urladdning och komplex kemi.
Källa: Uppsala Universitet och Ny Teknik
Ämnen i artikeln
Kommentarer till artikeln (2)
- 2024-03-06 15:41 Tobias Falkhäll skrev: Hur…
- 2024-03-05 21:27 Hur gick det för LFP…
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.