Ny rapport gör klart: Svenska vägar blir allt sämre

Nästan 1 000 mil av de svenska vägarna håller så usel kvalitet att de är obehagliga att köra på – och dessutom dyra att reparera. Det visar organisationen M Sveriges årliga genomgång av totalt 18 000 mil väg.

M Sverige har mätt kvaliteten på Europavägar, riksvägar och länsvägar för sjätte året i rad med hjälp av en app som använder mobiltelefonens vibrationssensor för att mäta ytojämnheten i vägbanan.

Resultatet är betydligt sämre än för bara ett år sedan och visar på tydliga skillnader mellan vägar på landsbygden och i storstäderna. Totalt höll 2,3 procent av de uppmätta vägsträckorna riktigt dålig kvalitet 2018, och förra året var den siffran mer än dubbelt så hög: 5,3 procent. Det motsvarar 954 mil.

– Generellt sett håller det svenska vägnätet hög standard men det oroar oss att vi nu ser en sänkning av vägkvaliteten. I synnerhet skapar det problem i landets norra delar där standarden är påtagligt sämre, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

Enligt henne betyder dåliga vägar även ökade driftkostnader för staten och sämre trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och till att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Försenat underhåll kan snabbt ge mycket högre underhållskostnader.

Allra sämst vägkvalitet har Norrbotten, Jämtland och Västerbotten. Riksväg 98 i Norrbotten och Riksväg 90 i Västerbotten är undersökningens sämsta riksvägar, tätt följt av väg 99 i Norrbotten.

Av Europavägarna håller E45 genom Norrbottens, Gävleborgs och Jämtlands län, tillsammans med E10 genom Norrbotten, lägst kvalitet. E20 i Södermanland, E4 i Stockholm och Skåne samt E22 i Skåne och Blekinge har också relativt hög andel underkänd väg.