Många oroar sig för bilköp

I mitt fall var det inget allmänt inbrott utan försäljaren påstod att stereon blev stulen under dagtid när det var öppet. Inget annat var stulet.

För många år sen när jag skulle hämta min då fabriksnya bil hos bilförsäljaren så hade dom haft inbrott natten före varvid en mängd bilnycklar försvunnit - bl a ena omgången av nycklarna till min då nya bil. Dom erbjöd sig givetvis att byta låskolvar (eller vad man ny bytte) i alla lås men fram till att detta var gjort så var man lite orolig när man parkerat bilen - ja, jag tog t o m ut en viktig säkring så att bilen inte utan vidare skulle kunna köras ifrån platsen. Apropå stölder hos bilhandlare...
F ö gäller som alltid att "läsa på" så mycket som möjligt om den produkt man avser att köpa. Har inte känt mig speciellt orolig vid nybilsköp och egentligen inte heller när vi köpt begagnat även om det kanske är lite osäkrare. Förr när jag köpte begagnat oftare (av bilhandlare) så kollade jag bl a nästan undantagslöst med förre ägaren och med många "kontroll-frågor" för att försöka avslöja ev lögner eller "modifieringar av sanningen".

Har köpt de 3 senaste bilarna nya för att minimera risken för eventuella överraskningar efter ett bilköp. För mig känns det tryggt, men det är som regel inte ekonomiskt försvarbart att göra så. Alternativet är att betala förhållandevis mycket hos en bilhandlare för en 2-3års bil som du inte vet vad den har varit med om. Numera finns ju Carfax för att till viss del kolla historiken. Min senaste begagnade bil var en Golf kombi köpt av en bilfirma. 1-2 år efter köpet upptäcktes rost och defekter i underredet-bilen hade varit med om en allvarlig krock och var bristfälligt reparerad-bilfirman hade inte själva upptäckt det och tog inte sitt ansvar
efter så lång tid på en begagnad bil. Jag bytte in bilen mot en ny hos annan bilfirma utan att säga något-inte ok men hade inte råd/intresse av att ta den förlusten. Jag vet själv och genom sonen som är bilmek för en stor bilfirma att inbytesbilarna vanligen bara kontrolleras och värderas av bilsäljarna som ofta inte har teknisk kompetens att hitta allvarliga fel och brister-märkligt.

En ny bil har i regel lägre bilskatt, vagnskadegaranti, ofta service med i priset eller till lågt pris som erbjudande så SKILLNADEN vad jag betalar i MÅNADEN med en ny bil och en begagnad är mindre än man tror. Nya däck ser man till att få med i köpepriset så är allt ordnat. Det behövs bara en enda halvdyr reparation på den fina nästan nya begagnade bilen så blir den inte billigare! Reparera bilar har jag fått nog av!

Den bästa ekonomin samtidigt som man får låga kostnader får man genom att behålla bilen länge
Jag har en milkostnad på ca 33 kr/mil
Enligt motortidningarna kostar min 46 kr/mil.

Ser att jag inte är ensam om att köpa ny bil framför en överprisad begbil vilken efter mina 5-7 år äger den samma värde som en cykel dvs då när jag ska till att sälja, i handeln så gäller andra priser så att dem där beg värderingarna dem ger jag inte vatten för.
Om man inte är kräsen så kan man få en ny bil för runt 130 000kr och alltså i det fånget 75 000-130 000 där handlarna suger den sista saften ur åtråvärda märken o modeller som har rullat hur långt som helst.
Den nya bilen för 130 000kr den faller i värde som en komet lastad med bly men att den är ny och med garantier och ger mig med 95% säkerhet 7 år utan bekymmer.
Att tänka utanför boxen är aldrig försvarbart.

Jag upplever att prisskillnaden för mig har varit för liten mot en ny eller 2-3års bil. Det är ofta kampanjer på nya bilar-långt under bilarnas listpris. jag har upplevt att 2-3 års bilarna ligger för högt i förhållande till nybilskampanjer. Senaste bilen hade ett kampanjpris på 199000kr och 2års bilar med 3-4000 mil på mätaren( det fanns inga äldre bilar eftersom bilmodellen var ca 2år när jag köpte min bil) begärde olika handlare mellan 174900 och 179900kr för, den stackaren som böt in den bilen fick väl mellan 130-140000kr, Jag har hört att bilhandlare har högre prismarginal på begagnade än nya. Skillnaden ca 25000kr är för liten utslagen på de ca 5 åren som jag behåller den nya bilen.

"Hästhandlarmentaliteten" frodas. Det man ljuger mest om är "årsmodellen". Begreppet försvann i slutet av 90-talet och ersattes av TV:s Fordonsår/Modellår, vilket skapat viss förvirring i leden och jämnat vägen för skumma budskap. Tidigare lanserades vanligtvis den nya årsmodellen efter industrisemestern och tillverkades oförändrad till bytet kommande år. Så var t.ex en en årsmodell 1998, en 98 oberoende om den var tillverkad i september 97 eller maj 98 under förutsättning att inga förändringar infördes. Om så skedde kunde man beteckna dessa fordon som 98 b. Nuvarande "Fordonsår" ska ange fordonets tillverkningsår och "Modellår" avser mer versionen. Kalenderår och Modellår sammanfaller vanligtvis inte. Man har med detta krångel skapat ett spelrum för dom oseriösa elementen inom handeln. Ibland har detta mindre betydelse, ibland avgörande. Ett exempel: Nissan Leaf Fordonsår/Modellår 2012, men reggad under 2013 presenteras nästan genomgående i annonserna som "årsmodell 2013". Här kan den som inte informerat sig springa på en riktig mina. Från och med Fordons-modellår 2013 tillverkas Leaf för den europeiska marknaden i Sunderland GB. Den har enligt Nissan förändrats på ett hundratal punkter jämfört med tidigare modellår. Mer europeisk chassisättning, större bagageutrymme, bättre batteri samt en avsevärt effektivare klimatanläggning var några uppdateringar. Att mot den bakgrunden försöka manipulera kunden med hjälp av regdatum är utstuderat bedrägeri. Tips: Alltid Fordonsår som är relevant!