I slutet av november släppte Toyota nya detaljer om andra generationen Mirai – en bränslecellsmodell för att locka bilköpare som inte vill ladda sin elbil utan hellre tanka vätgas.
Precis som Toyota satsar Hyundai miljardbelopp på utvecklingen av vätgasbilar, och nu kommer ett motdrag för att Toyota inte ska få hela kakan för sig själv.
Hyundai ska bryta ut kommande vätgasmodeller till ett helt eget varumärke som hallas Htwo. På engelska ska det motsvara den kemiska beteckningen för väte.
Sedan tidigare har Hyundai meddelat att märkets elbilsmodeller också ska brytas ut till ett eget märke, Ioniq. Först ut blir en suv-modell kallad Ioniq 5.
Beskedet ställer dock en viktig fråga på sin spets, och det är vad Hyundai ska göra av själva huvudvarumärket Hyundai när en allt större del av bilförsäljningen består av elbilar.
Det nya vätgasmärket Htwo ska fokusera på USA, Europa och Kina. Infrastrukturen för vätgasmackar är än så länge dålig i Sverige, men bland annat Tyskland och vissa amerikanska stater är den bättre utbyggd.
Planen med Htwo är att snabba på utvecklingen av nästa generation drivlinor för bränslecellsbilar men på sikt vill Hyundai också ”vätgasifiera” både tåg och fartyg.
I dag säljer Hyundai vätgassuven Nexo som lanserades 2018. Vad som ska hända med den är oklart men eventuellt kan den alltså bli en ”Htwo Nexo” i framtiden.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jättebra! Men..... tankar som rostar?? Sågom som vet?
Inte första gången som en amerikansk bil byggts "lite hips om hafs". För att nämna en som inte är så väldigt gammal: Dodge Caliber. Jag satte mej en gång i en ny sådan i en bilhall och jag trodde inte mina ögon. Karossdelar och invändig inredning slog på upp till en cm från ena sidan till den andra. Dessutom var bilen omöjlig för alla som var under 170 cm. Rattstången gick i princip mot stoldynan. Man fick inte plats.
Hundter, rost i en vätgastank är nog det minsta bekymret. Det krävs helt andra behållare än vad som är vanligt för LPG eller CNG.
Här handlar det om betydligt högre tryck och att förvara en gas som diffunderar genom de tätaste material. Vätgasmolekylen är så liten att den kilar ut mellan andra molekyler, ungefär som att stänga in mygg i en bur av hönsnät!
Men visst går det att lösa problemet acceptabelt, det finns säkert annat trassel som blir svårare, hur är t.ex. livslängden på cellerna och vad kostar det att få dem bytta?
Men det spelar kanske ingen roll för oss i Sverige, här kommer det inte att finnas en utbyggd infrastruktur för vätgas inom överskådlig tid.
Vad är det för mening att byta namn så fort det är ny drivlina?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.