Hastigheten orsakar flest bilbråk

När jag själv sitter bakom ratten så får jag väl oftast inga kommentarer alls - det beror mest på vem som sitter bredvid.
Förr kunde jag få kommentarer om att jag körde fortare än tillåtet, men numer kan någon tycka att jag kör för avvaktande (trots att jag snarare vunnit tid på det). Samma ena fäller också kommentarer som "Varför tutade du inte?" elller "Varför körde du inte?".
När jag själv åker med en av ovanstående så säger jag oftat inte det jag tänker, eftersom gensvaret, aggressiviteten, går ut över både mig och körningen, som alltså blir ännu värre. Vanligast är på tok för kort avstånd till framförvarande bil, tutande på oskyldiga medtrafikanter och en och annan idiotomkörning. Plus alla dessa totalt meningslösa körningar över diverse spärrlinjer, felaktig blinkersanvändning i rondell... och lite annat smått och gott.
Jag åker också ibalnd med nyblivna körkortstagare, som mina döttrar, och kan naturligtvis märka oerfarenheten, men också att de kör efter sin förmåga - vilket inte alltid gäller unga grabbar.
Att folk kör fel har jag överseende med.

Sammantaget har det faktiskt funnits skäl att oftare anmärka på förare med månårig vana än tvärtom, faktiskt. De som borde veta bättre men alltså inte gör det.

Ja, man säger att det är hastigheten och att det går för fort och i det har man som oftast rätt.

Men, jag tror mer att det handlar om att den som kör inte riktigt behärskar bilkörning öht. (noll kontroll) och därmed så skulle det inte kännas tryggt om det inte gick för fort men kanske lite tryggare och lugnare.

Kör efter din förmåga, tuta ALDRIG ute i trafiken när någon annan bilist är nära och ha överseende med alla människor som inte kan köra.

Hur man upplever bilföraren har inte alltid med hastigheten att göra.
En släkting till mig körde alltid lugnt och sansat inne i samhällena, men låg väl för övrigt nästan alltid rejält över hastighetsbegränsningarna. Men det var inget vilt svansviftande, utan var det ett uppställ (och det var det ju ofta) så var det verkligen ett kontrollerat uppställ. Alltid lika avspänt med full fokus på vägunderlag, omgivning och inte minst eventuell övrig trafik. Han hetsade för övrigt heller aldrig andra trafikanter.
Naturligtvis körde han bil mycket ofta och hade 20 års vana. Rutinen medförde att, för honom, fanns det marginaler även i marginalerna. Jag kan bara minnas att han varit med om en enda trafikolycka och där var han inte vållande, utan lyckades snarare hindra olyckan från att bli ännu värre.
Att försöka efterlikna hans framfart på vägarna är naturligtvis inte att rekommendera, men jag kände mig faktiskt aldrig orolig bredvid honom.

I min tidigare kommentar tänkte jag särskilt på en förare som nog oftast höll sig inom hastighetsbegränsningarna, men var fruktansvärt obehaglig att åka med. Hetsigt temperament var bara förnamnet. Dålig trafikkoll, ingen större bilkontroll (dålig på att välja en bra linje, men förvisso en jävel på att backa med diverse släp), ofta uppmärksamheten riktad på helt andra saker än körningen som mest var ryckig och knyckig med diverse kommentarer om andra förare. Han var, utan att inse det, orsak till flera olyckor.

Bägge förarna lever - och kör bil. Bägge lugnare, vilket i det sista fallet är en ren välsignelse.

Min fru säger aldrig något om min bilkörning, hon fattar att det är jag som kör.