Nästa artikel
Hårdare tag mot aggressiva förare
Trafiksäkerhet

Hårdare tag mot aggressiva förare

Publicerad 14 juni 2012 (uppdaterad 8 maj 2014)
Med nya insatser ställer polisen in siktet på de vårdslösa förarna i trafiken. För att få bäst effekt krävs dock en annan taktik, enligt trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Under förra året genomförde flera polisdistrikt extrainkallade insatser mot vad man själva beskrev som ett växande problem – den aggressiva körstilen.

– Det är inte acceptabelt att vissa ska se körbanan som en lekstuga. Vi kan inte tillåta att en liten klick beter sig hur som helst, säger Bengt Svensson, kommissarie vid Rikspolisstyrelsen.

Bevakningen förstärktes under en höstvecka och hänsynslösa förare stoppades sedan de fastnat i kontroller eller blivit filmade av civila polisbilar. Bakom insatserna fanns inget nationellt beslut eftersom landets 21 polismyndigheter styr sin egen verksamhet.

– Vi stöttar de myndigheter som gör insatser mot det här beteendet eftersom vi vet att det är ett ökande problem, fortsätter Bengt Svensson.

En av insatserna genomfördes i Stockholm och resulterade i 1 146 rapporter, varav ett flertal handlade om aggressiv körning. Trafikpolischef Göran Bolinder ser däremot inget förändrat beteende i huvudstadstrafiken. Än så länge.

– Den här insatsen var för liten, säger han. Det här är ett långsiktigt arbete där man gör bilisterna medvetna om att vi arbetar med den här typen av regelbrott och att det finns en risk för att bli upptäckt. Men det är för kort tid för att märka någon effekt.

Liknande insatser sjösattes också utanför storstäderna, till exempel i Gotlands och Skaraborgs län. Håkan Rydberg, chef för trafikpolisen i Skara, menar att problemet finns i hela landet.

– Även utanför tätortsregioner, som i Skaraborg, finns det mycket aggressiv körning på vägen, till exempel korta avstånd och omkörning trots möte.

I år fortsätter ordningsmakten att trappa upp kampen mot de aggressiva förarna. Under vecka 24 planerar flera polismyndigheter att genomföra en ny insats med fokus på den här typen av körning. Och på Rikspolisstyrelsen kommer man att följa utvecklingen noga.

– Skulle vi se att beteendet ökar så kommer vi att göra mycket, mycket mer för att få stopp på det, säger kommissarie Bengt Svensson.

En som däremot är kluven inför polisens kraftansamling är Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket. Han menar att effekten kommer att bli marginell i det långa loppet om polisen ska stoppa de aggressiva förarna en och en.

– Om man ska ha stor effekt på trafiksäkerheten ska man försöka påverka den stora massan, inte spjuten. Det har blivit normal polistaktik över hela världen. Det här med att ge sig på en liten grupp extremer är i allmänhet ingen bra idé, säger Claes Tingvall.

 Så hur bedömer du polisens insatser mot aggressiv körning?

– De är viktiga, de skickar ut en signal i samhället om att det här inte är bra, men ska du få effekt på riktigt måste du jobba bredare.

Trafiksäkerhetsdirektören pekar i stället ut yrkestrafiken som en särskilt viktig grupp att jobba med, det är ofta de chaufförerna som agerar ledstjärna och bestämmer tempot i trafiken. Claes Tingvall tycker därför att polisen ska undersöka vilka åkerier, taxibolag, budbilsfirmor och andra företag med stora fordonsflottor som har aggressiva förare bakom ratten, filma deras körning och sedan konfrontera företagens chefer.

– Gå och titta en vd i ögonen istället för att jaga förare på vägen. De här vd:arna tycker inte att det är särskilt roligt när deras verksamhet inte sköter sig och då kan du få ganska bra saker att hända, säger Claes Tingvall och fortsätter:

– Polisen behöver inte ha material som fungerar i rättssalen, det kan räcka med lite spaningsbilder, det är bara att slå på kameran och samla in material och sedan ta en vuxen diskussion om att det här inte är okej.

Ett frågetecken i sammanhanget är avsaknaden av siffror. Det finns nämligen ingen statistik som visar att den aggressiva körstilen blivit allt mer utbredd. Polisen grundar i stället sin uppfattning på känsla och de signaler man fått från allmänheten. Bengt Svensson vid Rikspolisstyrelsen:

– Det är svårbedömt eftersom mycket av vår statistik bygger på våra egna insatser. Skulle vi exempelvis bestämma att vi inte gör några rattfyllerikontroller så kommer ingen att åka fast för rattfylleri. Har vi skygglappar på och inte letar efter vissa brott händer de inte statistiskt sett.

Är det ett problem att ni inte har fakta i det här fallet?

– Ja, det är ett problem. Hade vi haft lite mer fakta så kanske vi skulle få ännu fler att jobba mot det här beteendet, mycket av det här är inte bara polisens problem, mycket av det här är också attitydpåverkan av en del trafikantgrupper. Bland de yngsta kanske körskolorna skulle kunna ha lite mer tryck på sådant här beteende, säger Bengt Svensson.

Inte heller trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall kan säga om trenden går upp eller ned. Tingvall är också försiktig med att koppla samman den aggressiva körningen med allvarliga skador och döda i trafiken. Han medger att körstilen kan driva upp tempot och göra det mindre trevligt att köra bil, men han placerar inte beteendet bland de stora säkerhetsfrågorna: rattonykterhet, bältesanvändning och hastighetsefterlevnad.

Jan Sandberg, vd för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF, är däremot oroad. Han ser ett samband mellan den aggressiva körstilen och det ökade antalet singelolyckor hittills i år. Jämfört med i fjol har antalet döda i singelolyckor under perioden januari–mars ökat från 11 till 22 och antalet svårt skadade från 149 till 214. Jan Sandberg säger att man inte kan dra några definitiva slutsatser av de här siffrorna, men att den eskalerade vårdslösheten i trafiken kan vara en bakomliggande orsak.

– Det kan vara så att polisinsatserna är otillräckliga och det talar ännu mer för att man måste genomföra ännu fler riktade insatser från polisens sida och inte bara i vissa län, utan i hela landet och mer kontinuerligt, säger han.

Förutom fler insatser vill Jan Sandberg ha mer undervisning om trafiksäkerhet i skolan, ett ämne som blivit allt mer sällsynt på elevernas scheman. Unga blivande förare riskerar att få sämre riskmedvetenhet än tidigare generationer.

– Det ger långsiktiga effekter som lever kvar i högre åldrar, säger Jan Sandberg.

Aggressiv körning blev ett vedertaget begrepp för polisen först 2006 i samband med att den nationella strategin för trafiksäkerhetsarbete introducerades. I strategin heter det att all uniformerad personal ska delta i trafikövervakningen och att aggressiv körning ska lyftas fram som ett prioriterat område. Men så har det inte alltid blivit, konstaterar Håkan Rydberg, trafikpolischef i Skara.

– Vår tid räcker bara till för att göra vissa saker och då har vi fått prioritera områden där vi har numeriska mål, där vi ska göra si och så många kontroller. Detta har gjort, i alla fall hos oss, att vi får använda oss mycket av hastighetsövervakning med laser eftersom det är ett effektivt medel för att få många rapporter, säger Håkan Rydberg.

Resultatet har blivit att den aggressiva föraren får köra vidare. Och fortsätta slugga sig fram.

Diskutera: Vad tycker du om polisens arbete mot aggressiv körning?

Fakta: Aggressiv körning

Det finns inget trafikbrott som heter aggressiv körning. Begreppet är i stället ett samlingsnamn för flera lagöverträdelser. Den som kör aggressivt inkräktar på andra trafikanters säkerhet och ökar därmed risken för olyckor.

Exempel på den här vårdslösa körstilen är bland annat att föraren sicksackar sig fram i trafiken, kör mot rött, korsar heldragna linjer, utför farliga omkörningar, struntar i väjningsplikt, ligger för nära bilen framför och kör långt över tillåten hastighet.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#b • Uppdaterat: 2012-06-18 20:41
Tungfot

Tja, vad ska man säga...som Hackenbush tror jag...
Jag har egentligen ingen åsikt om hur fort bilister kör. Det är klart att hastigheten spelar roll när det smäller, men att fokusera på hastighetsöverträdelser gör ingen större skillnad när beteendet kvarstår. Om man /verkligen/ vill minska olycksantalet måste beteendet förändras. Det är knappast hastigheten som väljer körstil. Om så vore skulle vi redan ha minskat olyckorna och hastigheten redan. Det är medvetenehet, utbildning och praktisk träning/medvetande-görande. En förändring av beteende kommer inte ske genom hot om prygel (böter och körkortsindragningar). De som är "värst" behöver _uppleva_ och erfara de farliga situationerna tillsammans med någon form av "mentor". Och nu börjar nog det riktigt besvärliga i denna diskussion - hur gör vi detta, att utbilda förarna? Dagens (och för all del gårdagens också) trafikskolor har mycket lite kännedom om beteende arbete och vet egentligen inte vad de behöver fokusera på. Trots det tror jag att det är här vi behöver börja. Därtill är jag benägen att tro att för attt få en hållbar kvalitét på trafikkavlitéten så blir vi nog tvungna till någon form av repetitions-uppkörningar. Låt vara att de inte behöver vara av typen där man genomgår prov. Och jag tror att man kommer fånga mycket av släntrian-beteenden och rent vårdlösa beteenden skulle man kan sätta punkt för omgående. Tjolahopp! : )

#c • Uppdaterat: 2014-12-08 18:22
Eric H

Vad göra? Hackenbush är jag iaf rätt ense med..Rövslickarna är mer än obehagliga..
Fortkörare brukar Darwin ta hand om. I bästa fall polisen....
Vi har ju "vissa områden" med enorma mängder bilar med målvakter som ågare, vet vi om förarna har körkort och om det är äkta och inte ett libanesiskt bibliotekskort?
Hur var det med makedoniern som varken hade KK eller utbildning för lastbil? Han släpptes ju bara vidare...
Ser fram emot ANPR-systemets införande, faktiskt, även om jag själv inte är nån ängel i trafiken, det går undan ibland..
ANPR kan kanske hålla koll på cabotagetrafiken???

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.