Verkstadsbranschen skriker efter arbetskraft. 6.000 nya medarbetare behöver anställas under de närmsta tre åren.
Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, skriver i ett öppet brev att bristen på utbildade mekaniker och tekniker är akut.
– Den ordinarie gymnasieutbildningen på Fordons- och transportprogrammet genererar runt 1.600 nya mekaniker per år och det täcker inte behovet, säger Bo Ericsson, SFVF:s vd, och fortsätter:
– Den snabba tekniska utvecklingen på våra fordon kräver en alltmer kvalificerad utbildning, och gapet mellan där vi är och där vi borde vara blir bara större och större för varje år.
Lösningen kan finnas i regeringens beslut att testa så kallade branschskolor för gymnasieskolans yrkesprogram. Försöksverksamhet ska inledas höstterminen 2018. Om en skola inte har tillräckligt elevunderlag för att anordna hela utbildningen i egen regi kan eleverna komplettera sin utbildning genom att åka iväg och läsa vissa yrkeskurser på en branschskola.
SFVF tycker också att det vore en bra idé om utbildningar kunde använda bidrag för kompetensutveckling för att ta in bilverkstäder som föreläser regelbundet för eleverna på skolan.
– På så sätt skulle fler lärare och fler elever få lära sig det senaste direkt från verkligheten, samtidigt som verkstaden lär känna både lärare och elever. Självklart kommer det även att underlätta när APL* ska besättas, säger Benny Wallin på arbetsgivarföreningen Verkstadsföretagarna.
Ytterligare ett förslag från SFVF för att göra utbildningen mer attraktiv är att körkortsutbildning ska vara på med på schemat i skolan.
Diskutera: Har du något förslag på hur det skulle kunna bli fler bilmekaniker?
* APL = Arbetsplatsförlagt lärande. Kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser.
– Den ordinarie gymnasieutbildningen på Fordons- och transportprogrammet genererar runt 1.600 nya mekaniker per år och det täcker inte behovet, säger Bo Ericsson, SFVF:s vd, och fortsätter:
– Den snabba tekniska utvecklingen på våra fordon kräver en alltmer kvalificerad utbildning, och gapet mellan där vi är och där vi borde vara blir bara större och större för varje år.
Lösningen kan finnas i regeringens beslut att testa så kallade branschskolor för gymnasieskolans yrkesprogram. Försöksverksamhet ska inledas höstterminen 2018. Om en skola inte har tillräckligt elevunderlag för att anordna hela utbildningen i egen regi kan eleverna komplettera sin utbildning genom att åka iväg och läsa vissa yrkeskurser på en branschskola.
SFVF tycker också att det vore en bra idé om utbildningar kunde använda bidrag för kompetensutveckling för att ta in bilverkstäder som föreläser regelbundet för eleverna på skolan.
– På så sätt skulle fler lärare och fler elever få lära sig det senaste direkt från verkligheten, samtidigt som verkstaden lär känna både lärare och elever. Självklart kommer det även att underlätta när APL* ska besättas, säger Benny Wallin på arbetsgivarföreningen Verkstadsföretagarna.
Ytterligare ett förslag från SFVF för att göra utbildningen mer attraktiv är att körkortsutbildning ska vara på med på schemat i skolan.
Diskutera: Har du något förslag på hur det skulle kunna bli fler bilmekaniker?
* APL = Arbetsplatsförlagt lärande. Kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
#11 trasten.. Nix, finns inga tekniker eller mekaniker längre -skall man vara riktigt, riktigt snäll så kan man kalla dem för "montörer". Då grundutbildningen för en sådan förslagsvis äger rum på närmsta IKEA-varuhus (kunna tillgodogöra sig en instruktion och montera ihop en möbel) som tar personen upp till en 90%-ig nivå, de sista 10%:en sker med fördel på plats och går ut på att hitta, dvs hitta rätt instruktion.
"Större enheter / mycket elektronik" och ord som "detaljkunskaper" är ju väl så talande och understryker bilden av dagens frånvaro av tekniker.
Som sagt, inte en aning om vad man pratar om.
Jag kan se det framför mig, LeifV med en sexkantnyckel och fyra blad med bilder när han ska laga sin bil!=)
Sverige är ett land som tror mer och mer på att "elektroniken" kan gjöra jobbet och folket kan sitta på kontor och bestämma.
Så blir svenskar i framtiden utan jobb och dom som idag inte får eller har tillstånd får dom här jobben istället.Tack till demokratur och ultraliberalismen.Sakta men säkert "gräver" sverige ner sig i mörkrets håla.
En gemensam nämnare på alla bristyrkena är "status" och lön. Mekaniker, sjuksköterska, lastbilschaufför och polis för att ta några lysande exempel. För sistnämnda är det mera lön än status kanske.
#16 Trasten... Precis, svårare än så är det inte på nivån "utbytesmontörer". Det blir lite mer komplext att beskriva den högre nivån, när det börjar handla om att laga prylar, men den nivån existerar ju inte idag, så det är ingen idé att gå vidare med en beskrivning där...
#15 3D... "rätt del, på rätt plats" -hmm, vid mer komplexa (felkoden prickar inte till 100%) fall tillämpar bildelsutbytesmontören generellt "trial-n-error", dvs man byter slumpmässigt valda delar tills dess att felet upphör (kunden betalar, så det gör inget)... IKEA -är bättre även här...
Vad det än är så går det att lösa på närmsta IKEA varuhus!
Jag vill härmed hylla alla duktiga bilmekaniker, tramsigt att kalla dem bildelsutbytare etc. Som någon tidigare skrev är bilar oerhört mer avancerade nu än fram till och med 1980 talet, t ex att byta bilens glödlampor förr jämfört med nu. Att hela komponenter bytes har delvis med avancerad teknik att göra och sämre service och högre lönsamhetskrav-det är inte bilmekarnas fel. Även om du har datorer och diagnosinstrument till hjälp så krävs mer av en bilmekaniker nu än tidigare, Instrumenten används ju för att komunicera med bilens elektronik. Min son är bilmekaniker och jag hör varje kväll vid middagsbordet hur deras arbetsdagar är. Det krävs mycket tekniskt och logiskt tänkande vid bl a felsökning. Det är ofta kontakt problem i kablar och givare som ger felkoder-instrumenten talar inte om för mekanikern var felet är eller beror på.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.