Bilfärgerna som avskräcker svenskarna

Mörka bilar blir lättare repiga. Det behövs bara att man råkar stöta emot med en nagel så har man ett vitt streck. Varför ett vitt streck? Har funderat på det men inte gått till botten med frågan. Är det den underliggande grundfärgen borde ju även den vara av samma kulör som ytlacken. Vilken betydelse har övergången till vattenbaserad lack? Jag har idag en mörkblå bil som vid 2 års ålder är snygg på några meters avstånd, förutsatt att den är nytvättad och polerad. I framtiden blir det nog en ljus bil dock helst inte en silver. Ljusgrå eller ljust sandfärgad eller möjligen gulvit, d.v.s. mest vit.

glimma-48; jag tror "vita" repan beror på ljusbrytning i skadan i klarlacken. Repor blir vita oavsett färger.
Svart solid går bort direkt för mig pga repor och flammighet vid vaxning. Min tidigare arbetsgivare i bilbranschen begärde att man skulle ha svartmetallic av just dessa skäl om man ville ha svart. Hade en gång en svartmetallic men aldrig mera, den var tillräckligt svårskött och blev ändå flammig hur noga jag än försökte vara vid vaxning.
Blått tycker jag om men det gör uppenbarligen måsar också. De blå bilar jag har haft har varit betydligt mera "bombarderade" av fåglar än andra färger.
Rött är för mig en "sportbilsfärg", men nyansen betyder oerhört mycket, fel röd färg kan se bedrövligt ut.
Så numera försöker jag se praktiskt på färger och då blir det gärna silvergrått/silvergråblått eller vit med svag dragning åt grått (typ alabastervit), de ser sällan smutsiga ut och smårepor syns inte alls mycket.

Som gammal billackerare blir man nog en aning nördig när det gäller färger. Helt klart har brunt kommit tillbaka och det är inte den gamla skitbruna Volvonyansen utan mer åt koppar eller liknande nyanser, flera märken har det. Orange är lite förvånande som avskräckande då Clio har gjort den populär igen, där flera efterföljt. Till och med grönt verkar vara tillbaka, Mercedes prövar lite med sin smaragdgrönt igen, klassisk nyans. Jag är för övrigt svag för grönt tillsammans med krom.
Jag uppskattar de flesta färger när de är välpolerade även på gamla bilar.

"Uffeeh": Tack för försök att förklara de vita strecken på mörka lacker. Jag har ändå svårt att köpa förklaringen ljusbrytning. Det spelar ju ingen roll från vilket håll man ser det ifrån, ej heller om det är mulet eller soligt. Reporna bara finns och vita dessutom. Tar jag polish och gnider in på repan så finns den ändå kvar. Irriterande. Jag kan inte minnas att dessa "problem" var lika stora förr när vi inte hade vattenbaserade lacker. Jag vet att man ändrade på detta p.g.a. arbetsmiljön så det är klart jag tycker det är bra men är det ett olösligt problem? PS! i dagens miljö- och klimatdebatt är det kanske inte o.k. att tycka detta är ett problem men ändå. Ditt praktiska synsätt på val av färg delar jag helt och hållet.

Glimma
Men är det inte så att det är en o samma grundfärg oavsett kulör på modellen ifråga? Blir nog dyrt för tillverkarna att har olika lackeringsprocesser beroende på färgval.
På min svarta var det ljus grundfärg.

Det finns ju vax med färgpigment, det brukar fungera om inte repan är för djup.

Axa/saabnisse: Om det är grundfärgen som kommer fram om man råkar stöta till lacken med en nagel undrar man ju vad det är för kvalite på ytlacken. "Fenomenet" gäller absolut inte bara ett bilmärke./Jag har vax med blå färgpigment (Biltema) till mörkblå bil men de vita strecken finns kvar. Det är även helt omöjligt att tvätta bilen med en borste (Gardena) på skaft kopplat till vattenslang. Då blir det fullt av vita streck på lacken särskilt vid rengöring av nederdelen av bakluckan och på stötfångaren bak. Borsten har hårdplast på gavlarna och detta tål lacken inte hur försiktig man än är. Skit!!!