Fyra år efter starten av Hybrit-samarbetet har nu pilotanläggningen i Luleå producerat sina första 100 ton fossilfritt järn. Det rör sig om direktreducerat järn, så kallad järnsvamp, där fossilfri vätgas använts i stället för kol för att ta bort syret från järnmalmen.
Järnsvampen kommer nu omvandlas vidare till användbart stål och senare i år levereras till bland andra Volvo Lastvagnar och Volvo Cars, som båda kommer att använda det i olika prototyp-projekt.
Det här är första gången någonsin som järn produceras på det här sättet och en viktig milstolpe för projektet, sa LKAB:s vd Jan Moström under presskonferensen.
– Vi har visat att det fungerar. Nu är nästa steg att industrialisera, säger han.
En ny demonstrationsanläggning för kommersiell produktion ska stå klar i Gällivare om fem år. Ytterligare en kommer 2029.
Hybrit-projeket startades år 2016 och är ett samarbete mellan ståltillverkaren SSAB, gruvbolaget LKAB och energiföretaget Vattenfall. Deras målsättning är att ”skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas”.
Tanken är att förnybar energi ska användas för att producera den vätgas som används i anläggningen. När metoden används i kommersiell skala kommer det att ställa stora krav även på energiförsörjningen. Ungefär 55 terrawattimmar per år kommer att gå åt, vilket motsvarar en tiondel av hela Sveriges energianvändning år 2019.
– Det är en utmaning man inte ska underskatta. Ändringar behövs, det måste bli lättare att bygga ut kraftnätet. Men det är viktigt att komma ihåg att det här kommer ske stegvis fram till 2045, säger Vattenfalls vd Anna Borg.
För närvarande är metoden kostsam, men enligt SSAB:s vd Martin Lindqvist kommer det fossilfria stålet inte nödvändigtvis vara dyrare än det konventionella i framtiden.
– Tidigare räknade vi med att det är 10–20 procent dyrare men sedan dess har mycket ändrats. Bland annat har det blivit dyrare att släppa ut koldioxid, säger han.
– Det är viktigt att räkna med alternativkonstanden. Fossilt stål kommer bli dyrare hela tiden, säger Anna Borg.
Man ser också en efterfrågan hos kunderna, även om det fossilfria stålet skulle vara dyrare.
– Jag tror att många är beredda att betala ett par tusenlappar extra för att få fossilfritt stål i bilen, säger Martin Lindqvist.
Järn tillverkas av järnmalm i en process som kallas reduktion. Med dagens teknik kombineras järnmalm med kol i en masugn. Under väldigt höga temperaturer reagerar kolet med syre i luften och bildar kolmonoxid, som sedan reagerar med järnoxiderna. Slutprodukterna är rent järn, slagg – och koldioxid.
Problemet med den här metoden är just restprodukten koldioxid. För varje ton stål som produceras med konventionella metoder släpps omkring 1,9 ton koldioxid ut i atmosfären. Stålproduktion står för omkring 10 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid och uppskattningsvis 8 procent av hela världens samlade koldioxidutsläpp, enligt konsultfirman McKinsey.
När man använder vätgas i stället för kol i reduktionsprocessen elimineras koldioxidutsläppen i stort sett helt och hållet.
I genomsnitt går det åt omkring 900 kilo stål för varje personbil som byggs.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.