I diskussionen om nya Kia Sportage så började det pratas så smått om hur länge det egentligen är rimligt att behålla en bil, så jag tänkte bryta ut detta till en separat tråd eftersom detta är något jag funderat på mycket. Säg att man trivs mycket bra med sin bil och inte hittar någon annan bil som man trivs bättre med när bör man byta då? Bör man i alla fall byta efter 5 år för att få mer betalt för bilen, eller är det bättre att köra bilen tills det inte är ekonomiskt försvarbart att reparera den längre?
Hur länge bör man behålla en bil
Uppdaterat: 2016-02-05 07:39
Kommentarer
Kör till maskinskadefösäkringen upphör.
Jo det kanske är rimligt. Det skulle ju isåfall bli 8 år om man kör lite drygt 1000 mil om året.
Japp säg att en bil är värd 60000:- efter 8 år, skulle du drabbas av ett haveri så kan hela beloppet vara borta utan maskinskadeförsäkring så det är säkrare att byta innan den går ut.
Tänker som så att det är bättre att byta medan bilen fortfarande har lite värde, sedan har man ju trivselfaktorn med som yttrar sig som så att det är roligt att byta bil lite då och då även om man trivs med den gamla.
Bytte motorcykel augusti förra året och är på väg att byta nu igen. Tappar ca 10.000 på priset jag gav men det är ok tycker jag.
Om jag pratar för mig själv så skulle jag inte behålla bilen längre än 5 år eftersom då har man ett värde i bilen man byter in... Men om jag säger som så, hittar man ingen bil man vill ha så ska man ju inte bara byta för bytandets skull,men jag brukar börja söka bil ca 1 år innan jag ska byta för då hinner jag läsa om bilen och även kolla på många märken så jag verkligen köper den jag vill ha, för märker att ibland snöar man in sig på en modell som man verkligen vill ha, men när det gått en tid så tappar man liksom intresset för bilen och så skulle det nog även vara om man väl köpt bilen.
Man ska behålla dem betydligt längre än jag. Jag brukar nämligen tröttna ungefär när spolarvätskan är på väg att ta slut (8-9 månader) och då är det alldeles för stor ekonomisk smäll för att det ska vara vettigt.
En tidigare kollegas far köpte en Opel Rekord 1974 och körde den till 1992 då han köpte en ny BMW 735i med tanken att köra lika länge. Tyvärr vet jag inte om det lyckades.
Vill man ha driftsäkerhet är det väl att köpa förra årets modell och behålla i två-tre år som gäller.
Jag hade en jobbarkompis som köpte en 240 1976, det var den bästa bil han haft sa han.
Han köpte en S80 1999 och den klagade han på varje gång jag träffade honom. "Dyraste bil jag haft!" sa han, "Jag åker med 240n den är billigare!"
Hans 240 hade gått 35000 mil senast jag hörde om den och S80n 8000!
Det hör till saken att han bara haft dessa två bilar!
Min fd svärfar brukade skoja och säga att det var dax att byta bil efter 3 turboaggregat.
Han hade en 900 Turbo av första årsmodellen i många år. Det var en tjänstebil först som han köpte ut för att ha som andrabil. Nästkommande tjänstebil han köpte ut var en Avensis -99, den har han kvar än, å andra sidan saknar den turboaggregat.
saabnisse, kul historia! S80 är ju annars en riktigt trevlig bil att åka i som nog dom flesta föredrar framför 240. Skulle förvåna mig om S80n inte är något snålare på soppa också.
Vad gäller hur länga man ska ha behålla en bil så tror jag en gräns för många blir när man toktröttnar på en bil, oavsett vad det nu kan vara för orsak till det. Tror det blir mer känslor än logik som avgör i slutändan. En bil som man har svårt att stå ut med är det bättre att försöka göra sig av med, i alla fall om man ha råd att byta till nåt annat.
Ja, det troliga är väl att man tröttnar på bilen i slutändan. Det har varit anledningen till mina två senaste bilbyten i alla fall. Därför tror jag att det ur ekonomisk synvinkel är värt att lägga ner en del tid på att hitta en bil som man inte kommer tröttna på i första taget. Man bör göra klart för sig vad det är man letar efter i en bil, alltså vad man har för krav och sedan försöka hitta en bil som uppfyller dessa krav. Därför kan jag ju tycka att Gäsp på forumet gjort rätt som skaffat sig en Phaeton. Känns inte som han kommer tröttna på den i första taget.
Skodaägare, en stor orsak till att man tröttnar på en bil är höga drifts- och ägarkostnader, så jag tror inte ditt exempel givet var så klockrent.
Min BMW Cab går inte speciellt billigt. Det är dyr i försäkring och dyr i soppa. Men det gör inget. Jag tröttnar inte på den. Jag älskar den.
Jag tröttnar oftast inte på en bil pga hög driftskostnad. Jag tröttnar på bilen i helhet. Speciellt efter 3 år när man blir till att helförsäkra den ;)
Deeds, trodde vi talade om vardagsbilar man använder dagligen året runt?
Då skulle jag säga att låga kostnader definitivt är en nyckel för att man inte ska tröttna på den i längden.
Svår fråga, och svaret påverkas av många faktorer. T.ex. om man kan göra något/en del/mycket/ allt själv om/när det uppstår problem.
Om man inte kan/vill fixa något själv bör man väl köpa nytt och sedan byta bil så fort garantin går ut.
Tvärtom: kan man fixa ev. fel så kan man ju köpa en 3 år gammal bil och sedan köra den tills den slutar att funka. Då har man ju lagt ut bara halva kostnaden för inköp mot en ny, och måste inte åka till dyra märkesverkstäder för att fixa specialgrejor.
Sedan är det ju som bekant ett lotteri med bilar, en del krånglar från de är nya, andra bara rullar på...
Jag håller tyvärr inte med. Om man köper en bil i Phaetonklassen så går den så fantastiskt bra att man nog faktiskt är villig att lägga en del pengar på att den ska fortsätta med det. Denna tråd på autopower tyckte jag också var intressant: http://www.autopower.se/forum/topic.asp?id=254392
Cabben är särfall men som jag skriver mer så tröttnar jag på en bil i helhet. Driftskostnaden gör mig inte så mycket om den är hög så länge det finns körglädje i bilen. En kort tid i mitt liv så hade jag en Dodge RAM 1500 med Hemi. Den va höjd med 24" hjul. Den hade ett system som "stängde av" 4 cylindrar när man höll motorvägsfart och trots det drog den sisådär 1.8-2 liter milen. Den va hur ball som helst. Spelade ingen roll om den drog och kostade massor.
Anledningen till att jag gjorde mig av med den var att den va EXTREMT plastig och tråkig invändigt. Inredning va inte amerikanarnas starka sida.
Det knakade hela tiden i instrumentpanelen och passformen va värdelös. DET va irriterande, inte driftskostnaden.
Jag gillar "fräcka" och udda (udda på ett bra sätt) bilar och det gör inget om de kostar att åka i. Ungefär som Millenia som köpte en Merca som är udda, fräck och absolut inte billig i drift och försäkring.
Hultarn ovan sätter nog fingret på de viktigaste faktorerna.
Om man är villig och kunnig att skruva är det ett annat läge än om man skall anlita verkstad för minsta fel-
Själv har jag dumt nog köpt många nya bilar vilket är ekonomiskt mindre begåvat men kul. Har dock behållt de flesta ganska länge med undantag av de som drabbats av tokmycket problem alltför tidigt.
Har en erfarenhetsunderbyggd teori hur man skall göra vid köp för att minska mängden problem; köp en modell som funnits några år och börjar närma sig slutet av modellcykeln. Barndomsfelen har rättats till och de eventuellt kvarvarande problemen är kända. Har köpt de senaste bilarna efter denna idé och det har funkat.
Att det sen är en annan sak att det är kul att ha en bil av senste nya modell är ju nåt man i så fall får ta ;-)
Nu hoppas jag vi båda talar om en bil man använder i vardagen hela tiden. Hushållets bruksbil nr1 om man säger så. Typ 240n i saabnisses exempel. Det är ju då kostnader blir en större faktor, när man kör mycket och använder året runt. Visst förlåter en lyxigare bil mer vad gäller kostnader men det finns förstås en gräns även där.
Beror kanske lite på hur ansträngd ekonomi man har? Oftast när jag köper en bil så är jag fullt medveten om vad den kommer att kosta i drift.
Om en bil krånglar mycket och är inne på verkstad ofta så tröttnar jag snabbt. V70 2.4d -10 sålde jag inom ett år från det att jag köpte den. Den såldes eftersom den stod mer på verkstaden än på uppfarten.
Jag brukar byta var tredje år men ibland oftare, men då slipper man helförsäkring däcksbyten och har bra garantier, säkert inte det billigaste bilägandet men det är en acceptabel kostnad för min ekonomi
Det är ingen tvekan om att de flesta här byter bil mer sällan än jag. På senare år har jag lugnat ner mig så snittet är tre bilar om året sen jag fick körkort. Som mest tror jag att jag haft nio bilar under samma kalenderår. Ekonomiskt har det gått ut på att skrota bilen vid minsta reparationsbehov.
Oftast triggas bilbytet numera av någon irriterande funktion på bilen. Dacian lär ryka om något krånglar för jag är redan trött på att inte veta vad klockan är eller hur många grader det är ute.
VWn har för klen räckvidd vid -20 grader. Saaben borde jag inte ha köpt. Porschen är rent ekonomiskt vettig, men när ska jag åka i den?
Deeds, ja det kan ju bli förändrade ekonomiska förutsättningar på flera sätt. Ett är ju att priserna på bränsle går upp. Eller att en bil plötsligt börjar kräva rätt mycket reparationer som du nämner, även om det kanske inte bara handlar om kostnader som skäl att man tröttnar.
När jag började köra/köpa bil för ca 30 år sedan så bytte jag ofta(varje år typ) sedan kom det en period där bytena blev mer sällan(3-5 år), men nu kommer det så mycket nytt och skojigt hela tiden så jag vill byta varje halvår. ;-)
Nu funkar inte det med min ekonomi så jag får bromsa lite.
Den förra bilen(Golf-13) ville jag byta efter två år men jag höll ut till tre år...
Har slutat räkna på vad jag förlorar i värdeminskning....andra åker till Thailand...jag byter bil istället.
Förföra bytet kostade 80000:- mellan efter 3,5 år.
Senaste bytet kostade 23000:- mellan efter 1 år.
Så vad som är billigast nja jag tror det handlar om att välja rätt märke/modell eller att ha tur med en äldre bil som inte går sönder.
Eller så väljer man em basutrustad med de mest prisvärda och attraktiva tillvalen.
Att köpa en kampanj-BMW 320D kombi med automatlåda (330-350000 ny idag) kan ge en väldig låg värdeminskning, därtill fri service. (240-26000 efter 3 år 4500 mil)
Väljer du däremot 120000:- i extraustrustning lär det bli dyrt.
Eftersom jag vill åka Saab gäller det att hålla ut.
Det är ju svårt att byta........
junkers, jo det går väl som privatperson att köpa "business edition" om man pushar för det? Den utrustningsnivå som ryms inom 7,5 basbelopp. Som jag förstått det så har just Bmw ökat sin försäljning mycket tack vare det stabila höga andrahandsvärdet (fria servicen säkert också en nyckel). Det är alltså inte ens givet billigare då att köpa ett billigare märke, om man tänker sig ha bilen typ 3 år. Vi har ju även mycket låga räntor nu.
Kör så länge det går!
Hittils har jag med få undantag fått mer för bilarna än vad jag gett :)
Däremot tröttnar jag på bilar som inte går att ha till nått eller brister i något jag tycker är viktigt, typ klen värme på vintern eller oroliga vägegenskaper.
Min farbror köpte sin Skoda Felicia ny 1999 kontant, och den rullar ännu, förra besiktningen resulterade i första påpekandet sen ny, bromsrören...
Still going strong efter 26000 mil, har dock börjat dra olja och har problem med att den inte blir varm trots ny termostat. Men finns ju kartongskivor :)
Han ska köra 30.000 mil säger han, sen ska han byta.
Kära MVH AL
När du gör en vinst så ska du få mera pengar in än du lägger ut, oavsett tidsspann.
I ditt fall kanske det står rariteter och samlarbilar men rekommendera aldrig mera till en KIA-ägare att betala 200 kkr för en bil som en vinst.
Jag brukar tröttna på bilen efter ca 1,5 år och då är det verkligen inte på grund av att bilen är dyr i drift, nä man vill ju alltid ha något nytt när man ser något fint... Så det Skodaägaren säger stämmer mycket bra in på dom flesta skulle jag tro!
Möjligt men i andan som frågeställningen skrevs trodde jag det främst handlade om lite äldre bilar som man har länge. Att det finns dom som byter till nytt var 3:e år betyder väl bara att många gärna byter om dom kan och det inte kostar så mycket. Vore vi alla mångmiljonärer så skulle vi knappast köra bruksbilar som passerat 3 år nån av oss.
Självklart så handlar allt om vad ekonomin tillåter, för hade jag haft pengar så hade jag max ägt bilen i 1 år och sen bytt inför varje sommar.
simon_d, var det länge sen den där Bmwn? Idag är ju automat nåt annat än förr. Skulle tro att du får högre värde och säljer en automatväxlad 320d snabbare än en manuell idag. Straffet skattemässigt är ju inte heller längre särskilt högt även om jag inte vet om en 320d automat kvalar in som miljöbil idag.
Jag har aldrig sålt en bil och båda brukisarna har passerat 30000mil.
Men jag kompenserar de med att ha ett par bilar som ökar i värde också. :)
Ja om den hade mycket utrustning som ny ser jag inget i det som motsäger det jag skrev faktiskt.
Angående BMW:s businesskampanjer så är de inte möjliga att få som privatperson. Försökte när jag köpte X3:an, men det var tvärnej. Jag fick utnyttja comfortedition-kampanjen istället. Och begpriserna på X3:an är tokhöga, vilket gjorde att jag slog till på en ny
Dessutom tar det lika lång tid att spara in kostnaden på en ny bil som drar 2 dl mindre........
Att byta bil bara för lägre bränsleförbrukning är sällan nån bra affär, om inte skillnaden är rejäl, typ att byta en suv mot en smart.. ...
Ur min synvinkel anser jag att de människor som endast använder bilen som ett transportfordon, och har möjlighet, bör byta bilen rätt ofta, då de slipper dyra lagningar, när garantitider gått ut, en annan är insnöad på ett märke och skruvar en hel del själv, så jag behåller mina bilar långt efter att garanti tiden gått ut.
Min fru satsar på 9 år, det har gått 5 år hittills, i nuvarande tempo har den då gått 17.000 mil. Om man får 20.000 för bilen då är värdeminskningen 7,60 milen. Då bilen drar en halvliter är bränslekostnad och värdeminskning per mil ganska lika.
Om bilen funkar lika bra som den gjort hitils, så blir det billiga mil.
Jag byter minst var tredje år. Skönt med bekymmersfritt ägande.
Jag tycker det en bra början är att välja ut en driftsäker bil, dvs en bil som är byggd för att bara funka.
Får sen ser hur länge jag behåller den men det kommer bli mer än 3 år som det ser ut. Kanske 5-7 år. Köpte bilen när den var 3 år gammal och nu är den 6 år.
Det är så olika hur man tänker.
Att byta så fort garantin går ut, jo det sparar kanske dyra reparationer, om man har otur.....
Men det kostar i andra änden, i form av värdeminskning, och den baseras inte på tur eller otur, utan är en säker kostnad....
Men vill man betala för problemfrihet, då köper jag det.
Vidstige är nog rätt på det, köpa lätt begagnat, och behålla ett antal år är nog en hyfsad mix av god ekonomi och hyfsat problemfritt bilägande.
Frågan är bara var man lägger kronorna, och vad som är ett njutningsmedel.....
För mig är bilen ett transportmedel, punkt.
Ska vara hyfsat bekväm, och nästan gratis......
Halvgammal passat uppfyller kriterierna.
Jag lägger mina "njutningspengar" på annat.
Något överskott när jag ställer skorna lär inte finnas, mer än huset möjligtvis...
Och där blev mitt inlägg raderat, inte svårt att gissa av vem.
Hur länge man skall behålla en bil? Beror mycket på hur nöjd man är med den.
När jag köpte min bil (för snart 2 år sen) var den 1,5 år gammal, hade gått 750 mil och tappat 90' i värde. Nypriset var 340' och jag betalade 250' för min. Jag kör ca 1000 mil om året och räknar med att behålla den i 10 år. Modellen är bland de mest driftsäkra på marknaden så jag känner mig inte särskilt orolig för några större reperationer under de 10 åren.
Svårt att sia om andrahandsvärdet om 8 år men jag fick 50' i inbyte hos handlaren för min gamla bil som var av samma modell men enklare utförande och sedan istället för kombi när den var 10 år och hade gått 10.000 mil. Säljer jag den privat skulle jag tippa på att jag får 60'-80' för den lågt räknat. Alltså ett värdetapp på 17-19.000:- om året.
Jag tror också på att satsa på en bil man inte tröttnar på efter ett eller två år. I mitt fall en relativt stark och välutrustad bil med bra komfort och automat.
Att man byter bil handlar nog inte om att man bara blir trött på bilen man kör, utan att det kommer nya snyggare och "bättre" bilar hela tiden... Sen att behålla en bil i 10 år skulle jag ha otroligt svårt för själv eftersom då är den väldigt omodern på alla sätt...
Att jämföra med nypris blir lite fel eftersom det finns en prutmån, dra bort uppåt 10% så blir det mer rätt.
Dessutom har första ägaren halvförsäkring, nya däck mm som gör att kalkylen blir bättre än vad Sammen vill visa,
Allt är såklart personligt men jag bytte min förra bil (årsm. 2004) tyckte jag inte den kändes omodern på alla sätt. Tvärtom uppfyllde den mina flesta krav som iofs inte är så jättehöga, lagom snabb och bekväm med i princip den utrustning jag behövde. Dessutom utseendemässigt så tycker jag den var snyggare än min förra. Det som gjorde att jag bytte var att jag ville ha automat och blåtandskoppling till mobilen. Sen fick jag ett pengaarv och då tänkte jag att det är väl lika bra att byta, annars kunde jag lika gärna behållt den några år till. Har inga som helst lån eller skulder på min nya bil.
Det jag menar är att satsar man mer på en bil som ger mer tillbaka är det lättare att behålla den länge utan att känna sig missnöjd. Köpte en Peugeot 307 ny 2004 och den var jag less på efter ett år... För klent utrustad, skramlig och tunn känsla, inte tillräckligt med hästar och alldeles för högvarvig på motorvägen.
Ja självklart är det lite förenklat även om jag tycker 10% låter ganska högt så länge det inte handlar om en lagerbil. Min begagnade var iofs precis nedsatt från 279' till 249' när jag slog till på den. Sen var det lite smågrejer med som inte ingick i nämnda grundpriset på 340' som dragkrok, invändigt belysningspaket och tyg och gummimattor. Jag fick även med vinterdäck på alufälg (något man oftast får lägga till vid nyköp) som hade rullat några hundratal mil och jag fick den även levererad helt nyservad. Sant att jag bara hade 1,5 år innan jag fick helförsäkra den men jag fick iaf med 6 månaders prova på. Och så var skatten betald för en månad sen. Många faktorer att ta hänsyn till.
Själv hoppas jag på att slippa byta bil till dess elbilar blir ett alternativ på riktigt. Batteri eller bränslecell antar jag.
Jag hade ju hoppats på vätgas men det verkar inte bli så mycket av det.
Så min nyaste bil, snart 17 år gammal och 30k+ mil, får hänga med ett tag till.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.